Arenaboomen - Borås Arena

källa: www.elfsborg.se

Borås arena var arenaboomens första nybygge. Med mycket stor hjälp från Borås Stad reste man en arena på mycket kort tid.

Arenabolag: Borås Arena AB - investeringskostnad ca MSEK 119

Finansiering:
Eget kapital
Initialt SEK 100 000 till 100% ägt av IF Elfsborg men där man överfört 0.9 MSEK från fritt eget kapital till aktiekapital genom en fondemission 2005. Totalt 1 MSEK.

Skuldfinansiering
Banklån 80 MSEK, upphandling(?) vunnen av Swedbank där Borås Stad gått i borgen.

Övrig finansiering
30 MSEK. genom att stadens fastighetsbolag, Industribyggnader i Borås AB förvärvat en läktardel som innehar affärslokaler från Borås Arena AB som sedan hyr själva stolarna på läktaren.

9 MSEK i form av investeringsbidrag.

4 MSEK i UEFA bidrag.

Övrigt
Driften av Borås Arena ägs av Borås Stad. Staden hyr arenan från Borås Arena AB för en hyra (MSEK 6.2) som täcker kapitalkostnaden samt övriga kostnader minus arenabolagets hyresintäkter för logerna (MSEK 1.2). Staden hyr sedan ut arenan till Elfsborg (MSEK 3) samt konserter och andra föreningar (MSEK 2). Trots ytterligare intäktskällor från reklam, kiosker och restauranger (0.6 MSEK) går staden back. Kostnadssidan ligger på 10.1 msek och det årliga underskottet i driften och därmed subventionen från Borås Stad landar på ca 4.5 miljoner. Arenabolaget beräknas gå +-0.

Borås Stad har i sina avtal med arenabolaget en optionsrätt om att i framtiden förvärva bolagets fastighet till ett pris av dess bokförda värde vid förvärvstidpunkten.

Kommentar
Borås Arena har tack vare sin låga investeringskostnad varit en kanonaffär för Elfsborg. Subventionen visar samtidigt att stadens politiker värderar Elfsborg samt arenan som en tillgång inte enbart för klubben utan även för staden. Utan att ha siffrorna på bordet kan man dessutom diskutera ifall 30 miljoner i likvid för en läktardel skulle kunna räknas hem av en aktör med marknadsmässiga avkastningskrav.

Arenan och den låga hyran har gett Elfsborg en mycket god hävstång som omgående resulterat i sportsliga resultat i kombination med en kraftig intäktstillväxt. En tillväxt som dock förmodligen nått toppen och man lär ha mer moderata tillväxtsiffror i framtiden. Lyckas konkurrenterna få snarlika effekter i sina arenaprojekt borde det på sikt spegla av sig på fotbollsplanen.

Det pratas om nyinvetseringar som t.ex påbyggnad av kortsideläktarna. Frågan är dock om man får ihop kalkylen så att den kan generera ett netto över till fotbollsverksamheten.

Arenaboomen - Swedbank Stadion, Malmö

källa: www.mff.se

Eftersom arenafrågan aktualiserades förra veckan tänkte jag, mycket ytligt sammanställa läget hos några av konkurrenterna efter den information som går att finna.

Vi börjar med Swedbank Stadion, Malmö

Totalentreprenör: Peab

Kapacitet: 21.000 sittplatser, alternativt 18.000 sittplatser och 6.000 ståplatser

Invigning: Sommaren 2009

Investeringskostnaden för arenan hamnar på 580 miljoner och finansieringen har kommunicerats enligt följande:
Fastigheten ägs av Fotbollsstadion i Malmö Fastighets AB vars struktur är:

Eget kapital: 100 miljoner där:

Peab äger 50%
Erling Pålsson teknik- och fastighets AB äger 25%

MFF äger 25% (klubben cashade 25 miljoner up front under 2007)

Skuldfinansiering: 310 miljoner

Swedbank vann upphandlingen om lånet till fastghetsbolaget.

Oklart om bankens namnrättsavtal betalas genom årlig utbetalnig om 5 miljoner (se längre ned) eller om man istället rabatterat bankens räntepremie med en del av beloppet.

Övrig finansiering: 145 miljoner

Malmö Stad genom ett amorterings- och räntefritt lån.

Kostnader:

Förutom de sedvanliga kostnaderna vid fastighetsförvaltning skulle jag uppskatta kapitalkostnaden till runt 25 miljoner per år.

Intäkter:

Sålda rättigheter till servering av mat och dryck. Upphandling vunnen av Scandinavian Service Partner (SSP)

Hyra från Malmö FF AB (operatören) för bruk av fastigheten.

Såld rättighet till arenanamnet, Swedbank, 50 msek över tio år.

Kommentar

Tack vare stadens villkorslösa finansiering blir kapitalkostnaden betydligt lägre. Det känns även som att man får "mycket arena" för pengarna. Förutom de finansiella riskerna (ränterisk), exponeras Malmö FF även mot affärsrisker utanför klubbens kärnverksamhet vilken är fotboll.

Dessutom ökar konkurrensen om evenemang i och med Malmö Arena som slår upp portarna i november 2008 men även Capinordic Arena, den nya hallen som Parken S&E bygger intill sin arena. Den beräknas bli färdigställd 2009. Klubben får dock betydligt bättre förutsättningar att boosta sina fotbollsrelaterade intäkter och det intressanta är hur stort bidraget till fotbollen i slutändan blir.

Vi kan vidare konstatera att Peab och Erling Pålsson kan ha gjort en riktigt bra affär då de får extra billig hävstång på eget kapital tack vare att en betydande del på skuldsidan är räntefri.

Hur mycket kan då evenemangen generera? Mycket svårt att säga men för att få lite perspektiv kan vi benchmarka Globenarenornas evenemangsbolag, AB Stockholm Globe Arena år 2006.

Totalt antal evenemang som arrangerades i globenfastigheterna var 299 st och de genererade totala intäkter på 152.1 miljoner fördelat på:

Evenemang: 116.7 msek:
Sport: 79 evenemang - 49.6 msek
Musik: 79 evenemang - 40.6 msek
Företag: 35 evenemang - 10.6 msek
Familj: 28 evenemang - 15.9 msek

Sponsorer, loger, club: 19.3 msek
Övriga intäkter: 16.1 msek

Vinsten för evenemangsbolaget landade under 2006 på 16 miljoner före skatt. Bolaget betalade för nyttjandet av arenorna en internhyra till Globen Fastigeter på 16 miljoner.

AEG i fokus

I fredags small det till rejält på nyhetsfronten.

AEG Facilities AB köper 12.23% av DIF Hockey för €1 miljon. (länk här)

AEG Facilities är ett av AEGs många dotterbolag vars affärsidé bland annat är att vara arenaoperatör. (lite mer under länken här)

Priset ger en hint om en värdering av DIF Hockey på ca 77 miljoner kronor. Mindre än marknadsvärdet på AIK Fotboll AB. Diskonterar man dessutom dessa 77 med aktiemarknadens avkastningskrav tillbaka till 2001 blir priset lägre än vad AEG Sweden AB köpte sin andel i Hammarby Fotboll AB för.

Å andra sidan borde dessa förvärv snarare klassas som strategiska än finansiella ur AEGs perspektiv och då haltar nog jämförelsen en aning. Vi har nog inte sätt alla kort i Anschutz svenska kortlek än.

Många blänger nog lite extra på jänkarna. Deras motiv är dock rent rationella och i deras affärskultur är den typen av transaktioner inga konstigheter. Däremot kan man ju undra lite om hur lokalkonkurrenten resonerar. Från vårt perspektiv kan ju den moraliska aspekten i affären ifrågasättas.

Det ser också ut som att vi nu har tre strategiska sportinriktade ägarpositioner i länet.
Fabege/arenabolaget i AIK Fotboll AB
AEG i Hammarby Fotboll AB
AEG i DIF Hockey AB

--------------------------

Helsingborg har problem.
Förlust i torsdags, endast en pinne idag och nu Parma som inte helt säkert vill utnyttja sin köpoption på McDonald Mariga. Priset på spelaren uppges ligga på 18 miljoner. Helsingborg verkar vid en försäljning till Parma få mellan 4-5 miljoner, efter agentkostnader, efter att Enköping fått sina 25% och efter att den utsparkade riskkapitalisten Bengt Adolfsson fått sina 8.5 miljoner. Så långt inga konstigheter.

Men med tanke på klubbens taskiga likviditet i kombination med ett driftunderskott, behöver man nog sälja spelare i år för att klara de löpande utbetalningarna. När andra potentiella säljobjektet Razak dessutom är skadad ber nog Fredin & co till gudarna att Parma utnyttjar optionen.

--------------------------

Skatterevision i Kalmar.
Inte en dag för tidigt att de allsvenska klubbarna synas och mycket riktigt hittades saker att anmärka på. Hur mycket än Svante oförstående gråter ut, finns det gott om utrymme i klubbens balansräkning att betala sin skatt på dryga miljonen. Det börjar bli dags att göra rätt för sig!

Arenafrågan - ny status

Hoppas hinna återkomma under tisdagskvällen med fler kommentarer angående arenafrågan. Det har ju hänt en del idag. (här).

Lars Strandberg flaggade annars [ofrivilligt(?)] med ordet "kommunägd" under årsmötet. Det var med andra ord ingen riktig kioskvältare det här.

Status idag.
Kostnad: bygge inklusive mark: 2.3 miljarder

Finansiering:
Eget kapital: Stockholms stad dunkar in 1.3 miljarder genom försälning av byggrätter på nuvarande Söderstadions area.
Sedan tidigare öronmärkta pengar till renovering: 250 miljoner.
Skuldfinansiering: 700 miljoner upplåning för Sthlms stad.

Detta är förmodligen den finansieringsmodellen som i dagens kreditmarknad besitter den lägsta kapitalkostnaden (kanske t.om den enda möjliga).

Och i den rådande situationen är det egentligen en befrielse att inte exponeras mot de finansiella riskerna en investering i den storleksordningen för med sig.

Jag misstänker att många skriker sig hesa efter AEG här. Jag vill dock minnas att det varit ganska tydligt att jänkarna inte velat gå in med "eget kapital" och planen hela tiden varit skuldfinansiering vilket varit vanligt förfarande i de flesta projekt på senare tid.

Och som sagt, det har hänt en hel del senaste året, vilket även drabbat sport & entertainment.

UK pubs, Tube, Arsenal debt hit by rating cut

Stadium finance and the auction-rate market

Jag har mycket svårt att se att man idag skulle kunnat hitta "ett lägre pris på pengar" med en annan finansiär, inkl AEG.

De viktigaste frågetecknen återstår nu, det vill säga ägandet av driften.

Fuck it!

Det har de senaste åren varit mycket prat om hur svenska klubbar ska "närma" sig Europa. Vilka åtgärder ska tas, hur ska klubbarna bli mer konkurrenskraftiga? Debatten om 51% regelns vara eller icke vara har varit ett av samtalsämnena. Argumenten för en avreglering har varit att de svenska klubarna måste få samma förutsättningar till kapitalanskaffning. Inga utländska riskkapitalister sägs vara intresserade så länge de inte kan få kontroll över klubben.

SEF ordförande och snart SvFF ledamot Bosse Lunkan tillhör skaran pro-avreglering. Jag håller med, regeln är uråldrig. Inte heller är den helt avgörande eftersom föreningarna, så länge de sköter sina affärer väl, har mandat att bestämma ifall man vill släppa majoriteten i utbyte mot kapital eller ej.

Under rådande marknadssituation kan vi dock direkt lägga ner frågan om 51% regeln som en viktig faktor i jakten på Champions Leagueplatser. Glöm snacket om att den avregleringen är avgörande för att de utländska riskkapitalisterna ska stå i kö för att köpa sig in i allsvenska klubbar.

Marknadsimperfektionerna är för många, de är för stora för att någon som helst riskkapitalist ens ska vilja ta i en allsvensk klubb med tång.

Först och främst, subventionerna. Storstadsklubbarnas öde där deras varumärken devalveras genom den nuvarande fördelningen av ersättning för rörliga bilder, s.k. kentaro-avtalet.

Vi har även den jämnt fördelade ersättningen till klubbarna för att de ska exponera förbundets sponsorer. En upptagen reklamyta som för de största klubbarna innebär att den reats bort till förmån för småklubbarna.

Småklubbarnas varumärken står sig konkurrenskraftiga tack vare den solidariska fördelningen "fotbollsfamiljen" drivit igenom.

Gudarna ska veta att det har funnits en debatt mot denna marknadsimperfektion, en debatt där i slutändan väldigt få stog upp hela vägen.

Det senaste, regeln om att klubbarna ska stå för säkerhets- kostnaderna för sina supportrar även på bortaplan utan att samtidigt få ta del av biljettintäkterna från dessa. Kan någon ens hitta logiken här? Ju fler supportrar som följer med sitt lag på bortamatch, desto mer kostar det klubben. Arrangören å sin sida cashar hem hela intäkten. I värsta fall blir momsen en utgift.

Summan av kardemumman blir en ännu större subvention till de mindre klubbarna vilket storstadsklubbarna betalar. En subvention som tär på intäkterna samtidigt som den spär på kostnaderna. Marginalen till sportsliga resurser och/eller eventuell avkastning till investerare sjunker till en ännu lägre nivå.

Visst, vi gillar en jämn och spännande allsvenska. Den jämna konkurrensbalansen är en av faktorerna som driver det stora intresset. Kom dock inte och snacka Champions League. Kom inte heller och prata om utländska riskkapitalister. Småklubbarna är inte beredda att betala priset.

Notiser

En bra tabell på di.se om allsvenska klubbars intäkter, resultat och likviditet. Tänk på de små fallgroparna jag skrivit om tidigare när ni jämför klubbbarna med varandra.

Diskussionen om klubbarnas kassaflöde och likviditet hamnar ofta i skymundan. Det lär finnas klubbar som hoppas på bud på sina respektive spelare till sommaren. Helsingborg hör till den skaran.

---------------------------

Spelarlöner är som bekant en väldigt stor utgiftspost för fotbollsklubbar. Nedan följer en sammanställning av personalkostnaderna som de största klubbarna redovisat i sina bokslut för 2007. (2006 för Dif)

Elfsborg 61 msek
AIK 51 msek
Djurgården Elitfotboll AB 51 msek*
Malmö 50.3 msek
Hammarby 45.8 msek
IFK Göteborg 44 msek
Helsingborg 39.1 msek

*2006 års siffra.

Rangordningen speglar Hammarbys tabellposition under 2007 relativt väl. Det är dock hög tid att öka produktiviteten för att få fart på intäkterna och därmed skapa mervärde.

Någon som har Kalmars siffra får gärna droppa den här. Skulle tippa runt 20-25 msek.

---------------------------

Hur ska man mäta avkastning på eget kapital för fotbollsklubbar? Rent ekonomiska termer eller i form av poäng och tabellplacering?

Acta fabula est, plaudite!

Mars lider mot sitt slut och månaden har inte enbart präglats av träningsmatcher och sistaminutenvärvningar inför den allsvenska starten. Mars är en period där de allsvenska klubbarna släpper sina verksamhetsberättelser för föregående säsong, inkluderat det ekonomiska utfallet.

De allsvenska klubbars intäkter har ökat lavinartat under 2000 talet. Ligan har gått från en omsättning på 318 miljoner 1999 exklusive transfers och Champions League, till att förmodligen ha spräckt 800 miljonersvallen 2007.

Läser man SvFFs årliga sammanställning av de allsvenska klubbarnas ekonomi finner man samtidigt att resultatet exklusive nettot från spelartransfers generellt visat ett underskott samtliga år undantaget 2006 där det nya TV avtalet verkar haft en kortsiktig effekt.

Tillväxten har till stor del balanserats av en löneinflation. De allsvenska klubbarnas utgifter för spelarlöner har enligt SvFFs siffror ökat med nästan 70% under perioden 1999 till 2006. 2007 verkar inte ha varit något undantag. ”The arms race” gäller i allra högsta grad även i allsvenskan.

Många tycker om att jämföra klubbarnas intäkter och lönsamhet med varandra. Det finns dock en viss inkonsekvens i klubbarnas sätt att redovisa på. De största skillnaden hittar vi vid redovisningen av spelartransfers.

En del klubbar redovisar bruttosummor vid spelarförsäljningar. Djurgårdens IF brukar redovisa försäljningen av vinstandelsbevis för spelare som finansieras av spelarinvestbolaget Djurgården Fotboll AB. På AIK och Malmös intäktsida redovisas reavinsten och inte bruttosumman vid sålda spelarkontrakt. Helsingborg IF väljer att inte räkna med spelartransfers i sina intäkter utan lägger transfernettot som en separat resultatpost.

Vi brottas även med faktumet att redovisningen för kostnaden vid spelarförvärv inte alltid ger en helt rättvis bild av verksamheten. Från andra klubbar köpta spelarkontrakt aktiveras på balansräkningen och skrivs av över kontraktstiden medan förvärv av bosmanfall där sign-on bonusen ofta är den stora utgiften resultatförs direkt. De klubbar som värvar en dyr bosmanspelare får därför en initialt hög kostnad år ett.

Efter ett antal stickprov bland några av de klubbar som hittills lämnat sina ekonomiska rapporter kan vi konstatera att klubbarna generellt gick med vinst under 2007. I de flesta fall har plusresultatet genererats genom ett positivt transfernetto.

Klubbarna hävdar ofta att spelarförsäljningar är en del av deras affärsidé men det finns en fara med att göra sig beroende av detta för att få ekonomin att gå ihop. Att sätta sig i en sits där klubben inte har råd att tacka nej till anbud från utlandet är inte en optimal strategi i jakten på kontinuerlig sportslig framgång.

För IFK Göteborg som redovisade en vinst på 21.4 miljoner, har ett mycket stort transfernetto dessutom stärkts tack vare att klubben kapitaliserat framtida spelarförsäljningar á 11.9 miljoner på 2007 års resultat. Externa finansieringsmodeller bör tas i beaktande när man jämför klubbarnas intäkter och resultat med varandra.

På förhand favorittippade Elfsborg och AIK redovisade båda starka resultat, i båda fallen stärkta av positiva transfernetton. Elfsborgs europcupaspel bidrog dessutom med ett nettovinst på 14.5 miljoner. AIK:s kassaflöde var negativt och försäljningen av Wilton Figureido säkrade likviditeten under vintermånaderna.

Hammarby redovisade ett underskott på minus 4.5 miljoner före skatt men det som borde oroa än mer är de vikande intäkterna, främst på marknadssidan. Även Malmö FF brottas med lägre intäkter. Rensat från spelarförsäljningar redovisade pågarna lägsta omsättningen sedan 2004. Föreningen klarade sig dock undan med ett mindre underskott på knappa miljonen.

Vinnare av priset för årets kosmetiska ingrepp är Helsingborg. I jakten på att kunna redovisa ett positivt driftresultat, har klubben klassat kostnaden för att avsluta två kontrakt med felrekryterade spelare som extraordinära. Samtidigt har klubben räknat intäkterna från dess första europacupdeltagande på väldigt många år som ordinära. Kreativt men inte helt rättvisande.

Vilken klubb har då ligans bästa ekonomi? Det är svårt att i detta sammanhang inte nämna Kalmar FF. Klubben har sedan återkomsten till allsvenskan 2004 haft en mycket välbalanserad ekonomi och varje år levererat ett mindre överskott utan att för den delen göra sig beroende av spelarförsäljningar. 2007 var inget undantag och de pengarna klubben realiserade på Ari da Silva Ferreira rasslade rakt igenom på nedersta raden. Bravo!

The shoes don´t fit!

Kommer ni ihåg denna följetong?
Nu kör vi!

Inför allsvenskan - lite förutsättningar

AIK...................96*msek (82 msek)
Malmö FF........79 msek (80 msek)
Elfsborg............76 msek (72 msek)
Hammarby.......72 msek (74 msek)
Helsingborg......72 msek (75 msek)
Djurgården.......71 msek (76 msek)
IFK Göteborg...71 msek (59 msek)
Kalmar..............41 msek (38 msek)

Allsvenska klubbars driftintäkter 2007 exkl transfers och exkl skattade intäkter i internat.cuper (2006 inom parantes)
* ca 6msek av ökningen kommer från souvenirer och the Terrace där täckningsbidraget lär vara lägre än hos andra intäktkällor.

Återigen stundar en jämn allsvenska. En av förklaringarna till den jämna tävlingsbalansen hittar vi i ovanstående lista. Den visar några av de allsvenska klubbarnas intäkter, rensat från spelarförsäljningar och från uppskattade intäkter från internationella cuper. Varför är detta intressant? En konservativt lagt kostnadsbudget för respektive klubb borde landa kring dessa nivåer.

Kalmar ska egentligen inte kunna konkurrera i toppen år efter år och jag vet inte om det är smålänningarnas förtjänst eller de övriga klubbars oförmåga. Förmodligen en kombination.

Hammarbys position innebär att man bra år, där pusselbitarna faller på plats kan utmana om guldet. Det krävs helt enkelt en stark sportslig prestation. Fast det gäller ju de flesta klubbarna.

AIK har sedan återkomsten till allsvenskan skaffat sig konkurrensfördelar från det som de löpande intäkterna genererar. Det är främst publikintäkterna som ligger ca 10 till 25 miljoner högre än hos dess största konkurrenter. Det borde vara kriminellt att återigen hamna på en femteplats. I så fall börjar man undra hur hög marginalkostnaden är i klubben.

I övrigt kan konstateras att differenserna i intäkterna är relativt små, ofta korrelerade med det sportsliga utfallet som stimulerar främst storleken på TV-premier samt publikintäkter. I både England och Spanien finns det ett samband mellan lönekostnader/budget och tabellplacering.

Här hemma är skillnaden mellan flertalet klubbar för liten för att denna faktor ska vara helt avgörande.

Låg skadefrekvens, låg spelaromsättning, sportsligt momentum, flyt, en höst fri från europaspel är andra kortsiktiga faktorer som kan väga över och resultera i guld.

Hur årets allsvenska kommer att sluta? Be mig inte tippa. Någon bland dessa åtta klubbar kommer att stå som mästare.

-----------------------------------

Helsingborg tippas återigen som en het guldkandidat, precis som inför i stort sett varje säsong senaste åren. Tabellplaceringarna räknat från säsongen 2000 är: 2, 5, 4, 6, 10, 6, 4, 8. Det finns bara en slutsats man kan dra - Den mest överskattade klubben. Varför skulle det bli annorlunda i år? Malmö FF släng er i väggen!

-----------------------------------

Hur länge klarar Kalmar FF att bibehålla sin höga produktivitet?

-----------------------------------

Kommer vi kunna kvantifiera en Rami effekt när vi om ett år läser 2008 års verksamhetsberättelse?

-----------------------------------

Var förra årets "framgång" I UEFA cupen en engångsföreteelse eller når samtliga deltagare återigen huvudturneringen?

Burkhardt, hyllad i Sverige - sunk cost i Polen

IFK Norrköpings nyförvärv Marcin Burkhardt hyllas inför säsongen som Norrköpings klassförvärv. I Polen var man något förvånad över rubrikerna. Spelaren som hade kontrakt med Legia till sommaren 2009 har haft svårt att ta en plats och har sedan ca ett år tillbaka varit omgiven av transferrykten. Både ŁKS Łódź som slåss för överlevnad i högsta ligan och Lechia Gdansk (div2) uppges ha varit intresserade av Burkhardt.

Flytten till Norrköping lär nappast innebära någon större initial löneökning för polacken. Burkhardt, då 21 år gammal, värvades av Legia som en stortalang sommaren 2005. Enligt polsk media kostade han EUR 650k* att lösa från Amica Wronki. Legia ska på den tiden ha haft en årlig budget runt 60-70 msek och frågan är hur hög lön Norrköping har råd med att betala. Ordinarie speltid och därmed ett skyltfönster får ses som uppsidorna med kontraktet.

Burkhardt blev i slutändan inte någon vidare affär för Legia Warszawa. Transfersumman för affären med Norrköping uppges ha landat kring EUR 400k. Eftersom den sportsliga nyttan var begränsad gläds Legia kanske åt kassaflödet man ändå fick in i och med denna exit. Den sedvanliga vidareförsäljningsklausulen ger ytterligare pengar ifall han gör succé och säljs.

Däremot inte sagt att Burkhardt inte kan bli en attraktion i allsvenskan. Han har tio landskamper på meritlistan och kan säkert bidra till att Peking etablerar sig i högsta ligan. Steget från att sitta i frysboxen till att bli hyllad hjälte är inte alltid så stort. Fråga gärna Sebastian Eguren.

-----------------
1 EUR ~ SEK 9.5

Intäkter och arenaplaner

Dagens Media har levererat sin årliga sammanställning av sponsorintäkter. Då ämnet avhandlats en hel del på denna blogg redan, bl.a. här, nöjer jag mig med en sammanfattning i tabellform och en jämförelse med förra vårens DM siffror.

Siffrorna baseras på en rundringning till klubbarna och jag kan se en viss deskripens på vissa håll mot de siffror som redovisas i boksluten (bl.a Hammarby, Elfsborg , IFKGtbg där de två senare verkar här inkludera souvenirförsäljningen). Därmed haltar DMs koncept en aning.

Djurgårdens utveckling är mycket kraftig. Är klubben konsekvent vad gäller underliggande intäkter i sin kommunikation till DM, har man gjort en fantastisk på gränsen till orimlig resa under 2007 och man räknar även med en liknande tillväxt 2008. Hammarbys utveckling är inte tillfredställande.

******

Det har varit mycket snack om badwill i samband med de vikande intäkterna och det dåliga ekonomiska utfallet. Badwill har helt klart varit en betydande faktor men det har slagit mig att det även kan finnas en annan, mer kortsiktig effekt.

Isolerar vi de två sämsta verksamhetsåren för HF AB, får vi 2004 års ekonomiska resultat (-3.4 msek före skatt), samt 2007 års ekonomiska resultat (-4.5 msek före skatt). Båda årgångarna med en tuff höst ur sportsligt perspektiv med dalande publiksiffror som konsekvens.

Båda åren föregicks av tunga bosmanfall, i slutet på 2003 lämnade nyckelspelare Kennedy truppen och i slutet av 2006 lämnade nyckelspelare som t.ex Ante Covic, Petter Furuseth Olsen klubben som bosman.

Det är inte helt enkelt att ersätta så pass tongivande spelare utan att ha fått ersättning för dessa och den sportsliga kräftgången under höstmånaderna 2004 och 2007 kan vara en anlednig till betydligt sämre publiksiffror samt intresse.

Går man efter denna tes ser man att klubben betalat priset för de sportsligt starka placeringarna 2003 och 2006 retroaktivt, vilket speglas i boksluten 2004 och 2007.

Framförhållning vad gäller kontrakt samt extern handel med dessa är en mycket viktig faktor i dagens fotbollsmarknad. Bosmanfall påverkar inte enbart sämre nettosiffror som träffar klubbens investeringsverksamhet. Det finns även en alternativkostnad som spelaromsättningen genererar där truppens produktivitet spelar in.

******

Det har väl knappast undgått någon att det sedan ett bra tag råder en stor turbulens på världens kreditmarknader. Bloggen the sports economist har nyligen skrivit en rätt så bra inlägg om detta relaterat till finansiering av arenor. (här)

Hur påverkar detta Hammarbys arenaplaner? Svårt att säga förutom att det givetvis inte är något positivt. Vi vet att förutom de stigande byggpriserna som tidigare kommunicerats, så har även priset på pengar ökat under projektets gång. Man kan ju fråga sig varför ordföranden slängde ur sig något om "kommunalägt" under årsmötet. Den linjen har väl inte kommunicerats tidigare.

Liket lever, eller?

Generalsekreteraren i Svensk Elitfotboll (SEF), Tommy Theorin hävdar att Royal League kan återuppstå. Forget about it... kan inte tänka mig att det finns någon som helst ekonomi i det hela.

Nyttan för samtliga inblandade intressnter är alldeles för liten för att hitta värden i ett sådant projekt. Tilläggas kan att Tommy Theorin in i det sista hävdade att turneringen skulle bli av i vintras, Bagdad Bob släng dig i väggen!

Så som jag ser det, skulle det eventuellt kunna finnas ett värde i att ett fåtal starka, nordiska klubbvarumärken gick ihop i ett matchsamarbete under träningsmatchperioden februari-mars. Vi snackar dock inte Kalmar FF & co nivå nu.

Mer skrivet om Royal League
Royal-cost-League

Mycket kort om årets nykomlingar

Av årets tre nykomlingar har både Norrköpng och Sundsvall mycket goda förutsättningar att etablera sig i den högsta ligan. Ljungskile får en betydligt tuffare resa.

Tittar vi ur ett intäktsperspektiv kommer både Peking och Giffarna med en betydligt högre omsättning i ryggen än de senaste årens nykomlingar. Dessutom borde det finnas demografiska faktorer samt en hyfsad logistik som talar för en intäktsutveckling och anpassning till allsvensk normnivå.

Båda klubbarna har dessutom tagit fram finansieringsalternativ (riskkapital i folkmun) som redan idag kapitaliserar framtida spelarförsäljningar och på så sätt ger en, om än i sammanhanget relativt liten hävstångseffekt som möjliggör förvärv klubbarna annars inte haft kapital att investera i.

2006 omsatte Norrköping 27.9 msek (24msek-05) exkl spelartransfers. Sundsvall hade en motsvarande omsättning på 24 msek säsongen 2006.

Detta kan sättas i relation till 2007 års allsvenska nykomlingar och deras omsättning i superettan under säsongen -06, Örebro, 22.5msek, BP 18.9msek samt Trelleborg 14.2msek.

GAIS och Öster som var nya i allsvenskan 2006 omsatte under 2005, 18.8 msek respektive 16.4 msek.

Ljungskile omsatte säsongen 2006 9.7 msek. Det finns dock ett litet hopp för klubben från väst, Gefle omsatte 9.1 msek under sin sista säsong i Superettan (2004). Frågan är dock om Ljungskile har samma demografiska förutsättningar att öka sina intäkter till den nivå som krävs för att hålla sig kvar i högsta serien.

Samtidgt får vi inte glömma faktumet att nykomlingarna kommer från en marknad där i stort sett samtliga klubbars driftekonomi varit i extrem balans de senaste åren. Förutom den sportsliga anpassningen ska klubbarnas organisation klara av att hantera omställningen till de högre intäkterna och den betydligt större varians i driftresultaten som råder i allsvenskan.

Siffror

Lite siffor så här på lördagsmorgonen. Hammarby Fotboll intäkter 2007:

Matchintäkter: 34.4* msek (28.2 msek-06)

Marknadsintäkter: 21.5 msek (22.6 msek-06)

Souvenrirer: 8.3 msek (9 msek-06)

Övriga intäkter 21.9** msek (32 msek-06)

Hammarby köpte under 2007 loss spelarkontrakt från andra klubbar för 3.4 msek.

------------------------------------------

* Uppenbart att både premierna och biljettintäkterna från Europaspelet redovisas här

** bl.a TV-premier och sålda spelare, det senare ser ut att ha hamnat i intervallet 7-8 msek.

------------------------------------------

Lönekostnaderna i allsvenskan:
Klubbarna är inte alltid tydliga med att specificera lönekostnaderna. Hittills, bland de klubbar jag tittat på har lönekostnandsökningarna under 2007 varit enligt följande.

Hammarby: Totala personalkostnader upp 2%

Elfsborg: spelarlöner upp 62% och totala personalkostnader upp 64%

IFK Göteborg: totala personalkostnaderna upp 25%

Helsingborg: totala personalkostnader upp 10%.

AIK: Spelarlönekostnader upp 35% Fotbollspersonal upp 35%, övriga anställda upp 41%, totala personalkostnader upp 36%

MFF ökade personalkostnaderna med 21%.

------------------------------------------

Agent 03 har under sitt sitt senaste räkenskapsår (sep-aug) investerat 11.9 msek i "rättigheter" för spelare i AIKs trupp.

I vecken gick man lång i ytterligare ett prospect, Jorge Ortíz. Upp till 50 % av klubbens spelare uppges agenten kunna investera i.

Agent 03 stall: Miran Burgic, Dulee Johnson, Khari Stephenson, Nils-Eric Johansson, Ivan Obolo, Lucas Valdemarin samt Jorge Ortíz.

Tidigare i vintras förföll en rättighet värdelös då Nicklas Carlsson lämnade klubben som bosman.

Up is down, down is up...

Jag vet inte, befinner jag mig i en bizarro world eller vad fan är det frågan om? Bajen värvar svindyr landslagsmålis samtidigt som lokalkonkurrenten, efter ett par misslyckade värvningsförsök har provspelare på plats veckorna innan premiären?

Snabbkommentar

Minus 4.5 msek före skatt, inga direkta kioskvältare efter senste medlemsmötet. Den som råkar sitta på årsredovisningen uthämtad från kansliet får gärna slänga ett pdf på mail-lådan.

Totala intäkterna 84.9 msek. Knappt sex miljoner lägre än 2006 trots europaspel.

Lite snabb-skummat genom verksamhetsberättelsen och jag kan konstatera att det verkar som att våra transferintäkter, räknat baklänges, blev lite drygt 7 msek, alltså inga 10 säckar för Max som tabloiderna spekkade i.

Lönekostnaderna har minskat med ca miljonen, tvärtemot vad jag trodde.
Kassaflödet verkar trots resultatet inte varit alltför illa, men jag får återkomma senare.

Driften uppges ha varit positiv, +1.77 msek. Håller inte med då man räknat med hela omsättningen inklusive spelarförsäljningar. Transfernettot var ju knappast negativt och så optimistiskt räknar inte ens Helsingborg.

Enligt verksamhetsberättelsen...
Biljettintäkterna uppges ha ökat dryga miljonen jmfr med 2006 tack vare UEFA spel. Evenemangskostnaderna ökade med ca 4 msek, förmodar att det beror på UEFA

Totala marknadsintäkter uppgick till knappa 48 msek, varav sponsoravtal inkl TV och centrala avtal 39 msek, drygt 1 msek bättre än 2006 och frågan är om premierna från UEFA spel ingår här eller ej, det krävs en fullständig årsredovisning för detta. Merhandise uppges ha sjunkit ner under 9 msek. En brutal minskning från toppåret 2003 på 12 msek. En sponsor uppges ha gått i kk med en kundförlust á 720k som konsekvens.

Det som oroar mest är de minskade intäkterna på hemmamarknaden, allsvenskan. Den vikande trenden måste brytas iår, så enkelt är det.

Vad gäller balansräkningen har det skett vissa intressanta förändringar.

Finansiella anläggningstillgångarna har ökat från 50k 2006 till 11.3 msek! Balanserat mot avsättningar på 9.2 msek (0,5 msek 2006). Detta beror på att klubben från och med 2007 tagit upp avsättningar för direktpensioner till fotbollspelare på balansräkningen.

Långfristiga skulderna har ökat från 5 msek 2006 till 7.4 msek och de materiella tillgångarna har ökat från 1.5 msek till 4 msek.

Helsingborg bryter mönstret

Helsingborg är den klubb som går mot strömmen vad gäller spelarlönekostnader. Förvisso ökade de totala personal- kostnaderna (inkl soc.) med ca 3.5 msek under 2007 (10%), men klubben säger att denna ökning består av en utökad organisation och att spelatruppen inkl ledare haft minskade lönekostnader på lite drygt 1 msek jämfört med året innan.

Helsingborg omsatte under 2007 80.5 mskek exkl spelarförsäljningar (78msek-06)
Det redovisade transfernettot blev 10.5 msek (1.3msek-06) och klubben uppger att man under 2007 sålt spelare för 30 msek och köpt för 30 msek.

Transfernettot är med andra ord anledningen till klubbens positiva resultat på 3.6 msek före skatt. (8.6msek-06)

Förvisso redovisar Helsingborg ett positivt driftresultat på knappt 1.1 msek och hänvisar till extraordinära kostnader á 8 msek som man särredovisar.

Och visst, jag kan köpa kostnader för jubileum som extraordinära, jag kan även acceptera en nedskrivning av Helsingborg Support AB som en extraordinär post.

Jag ställer mig dock frågande till följande:

• Kostnader i samband med att lösa ut felscoutade spelare á 2.4 msek som jag inte anser bör klassas som en extraordinär kostnad utan är ett resultat av den organisation och värvningsstrategi som är klubben avlönar, kostnadsför samt redovisar. Risken för misslyckade värvningar anser jag därför bör klassas som en helt normalt.

• Klubben väljer att särredovisa extraordinära poster men har inte valt att räkna med UEFA spelet som extraordinära intäkter samt kostnader. Med tanke på klubbens ligaplaceringar under 2000 talet anser jag att man bör ha klassat nettot från UEFA spel som extraordinärt nu när klubben väljer det sättet att redovisa på.

Nu är ju allt egentligen en omallokering av siffror men syftet med det sätt klubben valt att ställa upp resultaträkngen på kan ju ifrågasättas och mitt intryck är att klubben försöker ge en bättre bild av driften än vad den i själva verket är.

Jag ska dock säga att jag gillar att man väljer att redovisa transfernetto.

Vad gäller Helsingborgs finansiella styrka så ser det inte alltför upplyftande ut.
Kassan har minskat från 15.3 msek till 4.4 msek årskskiftet 2007/08 och nettot omsättningstillgångar vs kortfristiska skulder har gått från +3.9 msek till -15 msek! Jag kan känna doften av likviditetsproblem...

Hur hade klubben tänkt finansiera Oremo tidigare i vintras? Den värvningen hade inte gått att genoföra utan en större spelarförsäljning...

Spåkulan

Så här i bokslutstider frågar man sig givetvis hur Hammarbys resultat kommer att bli. Det vi vet är att klubben flaggat för röda siffror på nedersta raden. Men vart tar pengarna vägen?

Vi börjar med intäktssidan.

Det blir här betydligt svårare att prognosera 2007 års intäkter än vad det var inför 2006 års bokslut. Dels har vi UEFA spelet med de intäkter som det för med sig, vi har marknadsintäkterna där ledningen kommunicerat en ”bearish” inställning och det känns som att det kan landa var som helst i intervallet 18-21 miljoner.

Publikintäkterna har ökat, 20 000 fler åskådare i det allsvenska spelet på grund av Råsundaflytten. Lägg därtill europaspelet, förvisso bara ca 2-3 msek, vilket borde innebära en totalintäkt runt 32 miljoner.

Merchandise, svårt att säga, trenden är vikande och Nikes sortiment har enligt mig inte överträffat Kappas. Kan det sjunka ner under 9 miljoner? Marginalen kan dessutom bli lägre då klubben reade ut en hel del Kappaprylar.

Övrig nettoomsättning, det vill säga TV-pengar, UEFA premier, spelarförsäljningar plus någon skvättpost. Typ, 12 + 3.6 + 12 + 0.9?

Övriga rörelseintäkter, brukar landa runt miljonen.

Detta borde innebära att de totala intäkterna kan nå upp i 2006 års dito, uppvägt av extraordinära intäkter från UEFA. Rensar vi från källor såsom transfers och UEFA spel lär dock siffran bli något sämre än 2006 års jämförbara siffror.

I så fall ett steg tillbaka för varumärket och just det är det mest oroande eftersom konkurrenterna verkar öka här. (utom Malmö då förståss)

Vad gäller de totala intäkterna är Hammrby Fotboll inte ens i närheten av de siffror som flertalet av hittills redovisade klubbar har levererat.

Så var har pengarna tagit vägen? Så många etablerade spelare försvann inför säsongen. Med dem försvann även lönekostnader.

Vi måste dock komma ihåg den allsvenska löneinflationen. Allsvenskan som helhet ökar intäkterna, konkurrenterna ökar sina intäkter. De senaste två-tre åren har de ökat sina intäkter något mer än vad Hammarby ökat sina.

Med de ökade intäkterna följer en upptaxering av spelarlöner och säsongerna 2005 och 2006 ökade de allsvenska spelarlönerna med totalt 28.7%. De klubbar som hitills presenterat sina bokslut har även 2007 haft kraftiga ökningar vad gäller personalkostnader.

Priset för sportslig framgång blir med andra ord högre för varje år och flertalet av de spelare som förvsann efter 2006, hade rimligtvis bundit sina kontrakt till en lönenivå som rådde tre år tidigare.

Nyskrivna kontrakt går rakt in i dagens nivåer.

Under 2007 tecknade Hammarby Fotboll sju nya kontrakt (Petter, Mikkel, Harris, Erkan, Isak, Emil, Trauré). Under slutet av 2006 signade Eguren och Charlie Davies nya avtal och Chanko kom in under senare delen av 2006. Det betyder att man under 2007 haft en ganska så kraftig exponering mot löneinflationen. Löneinflation är dock något av klubbarnas vardag och har man guldambitioner måste intäktsidan väga upp personalkostnadsutvecklingen.

Personalkostnaderna lär med andra ord ha fortsatt öka för Hammrby Fotboll även 2007. 2006 ökade de 16% och ökar en fotbollsklubbs största kostnadspost med motsvarande siffra utan att intäkterna ökat, finns mycket av svaret på frågan vart pengarna tar vägen här.

I övrigt finns det extraordinära kostnader från UEFA spelet samt den men- och intäktslösa Royal League matchen borta mot FCK förra vintern.

Avskrivningarna har ökat något i och med köpet av Christian från FCM samt "spelaravtalet" på 4.9 msek vars avskrivningar skulle starta 2007 med en löptid på tre år.

Det är väl allt man på förhand kan säga.

Högre lönekostnader även på västfronten

Ytterligare en klubb har släppt sitt bokslut och det står nu klart att även IFK Göteborg triggar de allsvenska lönekostnaderna uppåt. Lönekostnaderna ökade med 25% under 2007, även om guldbonusen förmodligen stod för en del av ökningen.

Av de klubbar med störst omsättning som hittills redovisat har samtliga haft lönekostnader med tvåsiffriga ökningstal. Priset på sportslig framgång blir högre.

Trots detta gjorde IFK Göteborgkoncernen en vinst på 21.4 msek (2.1msek-06)

Klubbens starka resultat beror på speltransfers med intäkter på 46.11 msek varav 11.9 är vinstandelsbevis sålda till det nybildade spelarinvestbolaget IFK Göteborg Fotboll AB.

Den realiserade vinsten vad gäller spelartransfers landade efter nedskrivningar på 45 msek. Rensa bort denna reavinst kontra kostnadsförda investeringar i spelartruppen, så landar resultatet på ett ganska så stort underskott.

Vad gäller erhållna medel för vinsandelsbevis så har klubben förbundit sig att investera dessa i spelare under en fyraårsperiod.

IFK Göteborg köpte nya spelarkontrakt för 14.3 msek under 2007 som aktiverades på balansräkningen och nyförvärven har kostnadsförts på resultatet till ett belopp av 8.1 msek.

De totala intäkterna landade på 118 msek men driftintäkterna kom upp i 71 msek (60msek-06) och SM guldet kom mycket lägligt då klubben var på väg ner i källaren med tappade marknadsandelar under 2006. Nu har klubben ökat både vad gäller marknad 23.6 msek (21msek-06) och TV pengar 15.7 msek (10.7msek-06). För 2008 budgeterar klubben 27 msek i marknadsintäkter.

2008 har man ett CL kval framför sig, det ekonomiska bidraget för europaspelet beror till största delen på lottningen. Jo, ok, till viss del den sportsliga prestation också då givetvis då man måste ta sig igenom de mindra attraktiva klubbarna.

Det som imponerat mest är att man lyckades bärga mästerskapet och därmed bibehålla den sportsliga slagkraften trots att man realiserade kontraktet med Marcus Berg.

Elfsborgs miljoner

Elfsborgkoncernen (IF Elfsborg med de helägda dotterbolagen IF Elfsborg Arena AB samt Borås Arena AB) gjorde en vinst för 2007 på 24.7 msek (6,9 msek-06) före skatt.

Bakom siffrorna finns reavinsten vid spelarförsäljningar på 32.6 msek (403k-06) samt nettot från internationella cuper på 14.5 msek (2.5msek-06).
Totalt omsatte koncernen 131.2 msek (75.9 msek-06).

Klubben har haft den goda smaken att redovisa intäkterna och kostnaderna för internationella cuper separat, 22.5 msek i intäkter (varav 12 msek i publikintäkter) och 7.9 msek i kostnader. Matcherna mot Valencia var givetvis ekonomisk jackpot.

Försäljningarna av Jon Jönsson, Joakim Sjöhage, Samuel Holmén samt Daniel Alexandersson gick på ca 35 msek och resulterade i en reavinst på 32.6 msek. Kassan har stärkts från 10 msek -06 till 19 msek.

Elfsborg betalade under 2007, 17.2 msek i transfersummor för spelarköp. (Mathias Florén, Fredrik Björck, Fredrik Berglund, någon mer?)

Det man givetvis frågar sig är hur mycket de extraordinära intäktskällorna hämmat prestationen i allsvenskan där klubben tappade tre placeringar jämfört med guldåret -06. Det finns inga gratisluncher.

Vad gäller kostnadssidan så ökade spelarlönerna med dryga 60%(!) och de totala personalkostnaderna landade på lite dryga 60 miljoner. Även om det förmodligen gömmer sig en och annan sign-on bonus är jag lite nyfiken hur klubben kommer att parera de ökade kostnaderna under 2008, Intertoto spelet är ingen guldgruva.

Tittar vi på de ordinarie driftintäkterna på hemmamarknaden kan vi konstatera följande,

* Matchintäkter: 25.3 msek (25.8 msek-06)

* Marknadsaktiviteter: 24.0 msek (18.6 msek-06)

* Tv och centrala avtal: 14.3 msek (16.5 msek-06)

* Övrigt smått och gott: 12.5 msek (11.2 msek-06)

Det ger totala driftintäkter på 76 msek (72.1 msek-06) vilket numera tillhör det övre skiktet i allsvenskan.

Någonstans där bör klubben ha sin årsbudget förutsatt att man har en konservativ strategi. Vill man ta risk för att nå sportslig framgång skulle man kunna höja budgeten och ta förluster vissa år för att sedan balansera upp åren då extraordinära intäkterna kommer. Det förutsätter dock sportslig avkastning.

Klubbens stärkta balansräkning tillåter vissa chanstagningar. En sådan strategi har vi ju sett tidigare i allsvenskan med förödande konsekvenser. Fast man behöver ju inte göra som pioniärerna, ta i för kung och fosterland utan öka försiktigt.

Boråsklubbens arenabygge gav klubben en riktigt bra ekonomisk hävstång och en mycket snabb sportslig avkastning. Frågan är var intäktstaket ligger i Borås? Hur kommer klubben klara av konkurrensen när fler klubbar får access till nya arenor?

Röda siffror för MFF

En snabb titt i Malmö FFs bokslut, klubben redovisar en förlust för bokslutsåret 2007 på -0.7 msek före skatt (+36.5 msek -06). Klubben meddelar samtidigt att resuktatet från den löpande verksamheten bidragit med ett överskott på 3 msek (+14.2 msek -06) efter att man rensat transfers och engångskostnader.

Det som är oroväckande ur MFFs perspektiv är minskningen av driftintäkterna. 86.9 msek -05, blev 80.3 msek -06 och har nu blivit 79 msek under 2007. Det är en kraftig försämring av konkurrenskraften och klubben lär ha tappat ytterligare marknadsandelar då det förmodligen finns fler konkurrenter än AIK som ökat sina intäkter under 2007.

Den sportsliga kräftgången post 2004 har börjat göra avtryck på intäktsidan.

Den totala omsättningen inkl spelartransfers landade på 90.3 msek. Jag misstänker att Hammarby Fotboll kommer redovisa en liknande siffra i början på mars.

Men allt är inte negativt, det egna kapitalet uppgår till 104 msek och soliditeten på 80% är starkt. Kassan var vid årskiftet 39 msek, det trots att man under 2007 investerat 25 msek i det nya arenabolaget.

Man är fortfarande den klubb som har starkast finansiell styrka i allsvenskan.

På kostnadssidan så ökade personalkostnaderna med 21 procent, det är mycket med tanke på den mediokra tabellplaceringen. Samtidigt misstänker jag att det är effekterna av det senaste TV-avtalet där löneinflationen tagit fart efter att samtliga klubbar i serien får betydligt mer pengar att röra sig med och fler och fler spelarkontrakt rullar i nya avtal samtidigt som nya spelare ansluter och signar.

Det kommer signaler via media att klubben vill banta truppen något, en anpassning till de lägre intäkterna?

Sammanfattningsvis, klubben har muskler att värva, men betydligt mindre resurser till och avlöna än vad man hade för två år sedan. Resurserna mäter jag inte enbart genom absoluta tal (driftintäkter) specifika för MFF, utan relativt till konkurrenterna eftersom priset på sportslig framgång blir högre i och med att allsvenskans totala intäkter ökar.

Det är dock inte långt kvar nu till den nya arenan står färdig med en förmodad uppsida vad gäller intäkter. Frågan är nu vilken värvningsstrategi klubben väljer inför övergången.

Personligen anser jag att man först och främst bör titta över organisationen och ansvarsfördelningen samt befogenheterna inom den. Den har inte varit effektiv och mycket, mycket resurser har runnit ut genom kedjans svaga länkar.

Att rekryteringen av en VD kom först 2008 för en klubb med MFFs intäkter var för mig något förvånande men ett steg i rätt riktning. Om det sedan fungerar i praktiken är en annan femma.

Lite intressanta detaljer:
* Klubben köpte spelare från andra klubbar för 14.3 msek 2007 (28.8 msek -06), förvärven: Jimmy Dixon, Babis Stefandidis, Ola Toivonen, Daniel Theorin.

* Matchintäkterna landade på blygsamma 18.9 msek (17.1 -06) och reklam/sponsring på imponerande men vikande 37 msek (39 mesk -06)

* Reavinst spelarförsäljningar 10.8 msek (38.2 msek -06)

* Klubben har under 2007 sålt sin andel i spelarinvestbokaget Pildammarna Invest AB. Dessutom erhöll klubben 6.4 msek från nämnda bolag i vinstandelstillskott från tidigare spelarförsäljningar. Försäljningen misstänker jag beror på att man istället investerar i sin nya arena.

"don Ö" slaktad av marknaden

källa: di.se, benchmark: OMXS CSE

Ovanstående graf visar Parken S&E:s kursutveckling senaste två åren. Bolaget har vuxit något oerhört genom förvärv av icke fotbollsrelaterade verksamheter och gått som tåget på börsen under 2000 talet.

För dem som varit med under hela resan har Parken varit en kanonaffär trots att bolaget, sedan man vann mästerskapet 2007, i det närmaste har slaktats av marknaden. Marknadsvärdet har sjunkit från lite dryga 5 miljarder dkk i maj-07 till nuvarande 2.6 miljarder.

Det första jag tänker på är hur mycket kursen påverkats av de sportsliga resultaten och förväntningarna på dessa som under resans gång verkar ha prisats in i aktiekursen.

• Aug/sept 2006 – avancemang till Champions league
  
• Maj 2007 – Danska mästare vilket ger access till nytt CL kval.
  
• Aug/sept 2007 – Misslyckande i Champions League kvalet.
• Hösten/vintern 2007 - stark konkurrens i den inhemska ligan. "Endast" serietvåa när man gick in i vinteruppehållet.

Ett bakslag för koncernen var förbud mot landskamper på Parken under en viss tid efter landskampen i Sverige.

I slutet av november meddelade Parken att profit kommer minska med 30% jämfört med året innan (2006) pga uteblivet Champions League spel. Detta verkar stegvis ha prisats in under hösten.

Samtidigt verkar marknadens förväntningar under våren ha prisat in en tro på ett nytt Rosenborg á sent 90 tal med total inhemsk dominans och frekvent spel i Champions League, vilket kanske skulle kunna förklara resan till toppnoteringen i maj 2007.

Men vad är egentligen sannolikheten för ett sådant scenario?

Det andra jag ställer mig frågande till är, med tanke på att fotbollsverksamheten endast står för ca 20% av bolagets totala intäkter, är det rimligt att kursen har en så kraftig exponering mot sportsliga resultat, förväntningarna på dessa och den fotbollsrelaterade affärsrisken?

Samtidigt är jag lite nyfiken hur lönsamt själva fotbollen är, klubben har t.ex haft ett ständigt negativt transfernetto under årens gång....

Bolagets diversifierade portfölj av intäktskällor ger bokföringsmässig "madrass" mot sportsliga motgångar. Så här sade Flemming Østergaard i en intevju för ett år sedan,

”Vi budgeterar inte med intäkterna från Champions League. De kommer som en bonus i resultaträkningen. Lönsamheten måste helt enkelt garanteras på andra håll i koncernen”

Hur mjuk är den madrassen ur ett aktieägarvärdeperspektiv? Vilken ligaplacering under 2008 är inprisad i dagens marknadsvärde?.

Som aktieägare borde man ju kunna hedgea sig mot de sportsliga nederlagen genom att spela på oddsen mot FCK inför avgörande matcher. Om man nu vill kapa den risken förståss.

Annars skulle det vara kul och räkna på om det kan finnas värden i att avknoppa FCK och särnotera fotbollsklubben.

Mer om Parken:
Lite om Parken, värden och potential

Ytterligare läsning i ämnet:
Eventstudie - Borussia Dortmunds aktiekurs vs sporsliga resultat/förväntningar och dess påverkan kursen:
Frequent News and Pure Signals - The Case of a Publicly Traded Football Club

3 miljoner skäl att säga Rami

Skillnaden mellan en andra plats och en femte är ungefär tre miljoner kronor. Det baseras på AIKs bokslut där klubbens TV intäkter och andra centrala avtal landade på 13 msek för 2007. Året innan kammade man hem 16 säckar.

Kan Rami på egen hand fixa fyra placeringar har han tjänat in en del av sin egna kostnad bara genom TV intäkterna.

******

Mer AIK, klubbens reklam/sponsorintäkter för 2007 blev 22.6 msek. 100k mindre än vad Hammarby Fotboll redovisade 2006.

Däremot har med största säkerhet Solnaklubben som första klubb gått om Hammarby vad gäller merchandiseförsäljning med en siffra på 13.2 msek. Hammrbys dito har varit vikande senaste åren och lär på sin höjd landa på 10 säckar för 2007.

******

AIKs reklam/sponsorintäkter förefaller lite låga. Av klubbens totala driftintäkter står marknad för 21% -07, 23% under 2006.

Motsvarande ratio för Hammrby Fotboll 2006 var 30%, och 28% för allsvenskan som helhet under 2006.

Om vi jämför med övriga allsvenska klubbar hade AIK lägre reklamintäkter 2006 än Malmö, Helsingborg, Hammarby, IFK Göteborg, Elfsborg samt Djurgården. Med den knappt 9 procentiga ökningen av marknadsintäkterna under 2007 lär klubben inte avancera särskillt mycket i den listan.

Det är intressant, eftersom klubben historiskt varit en mer framgångsrik än många av klubbarna ovan. Man har en större penetration under evenemangen då publiksnittet är betydligt högre än de flesta av klubbarna ovan och generellt uppfattas man som en större klubb än vissa av klubbarna ovan. Exponeringen i media är mycket hög den med och man gjorde sportsligt en kanonsäsong 2006.

Det enkla svaret vore att säga att marknadsavdelningen inte är tillräckligt kompetent och dåliga på att sälja. Det blir dock svårt att dissa organisationen då klubben de facto ökat kraftigt i sina övriga intäktssegment.

Kan det vara så att i klubbens varumärke och priset för att exponeras tillsammans med det, finns en "riskpremie" inprisad p.g.a. risken för svarta rubriker och "skandaler" i media?

Redovisningen är inte konsekvent

Så här i bokslutstider brukar man jämföra resultat med tidigare år, jämföra det med andra klubbars dito. Varenda siffra vänds ut och in och nyckeltalen sätts i relation till det sportsliga utfallet. Svff ger varje vår ut en sammanställning av klubbarnas ekonomi där man rangordnar dessa efter olika nyckeltal.

Det finns dock ett problem, enligt mig illa löst broblem i fotbollsklubbarnas redovisning. Frågan om sättet att kostnadsföra förvärvade spelarkontrakt direkt eller aktivera dessa på balansräkningen.

Hela resonemanget härstammar från diskussionen att kunskapsföretag ifall kunna aktivera sina tillgångar, dvs personalen, utbildning m.m. på sina balansräkningar.

För fotbollsklubbar är det självklart att det är spelarna, samt kvaliteten på dess som genererar kassaflöden.

Som jag tidigare skrivit finns det studier som säger att det finns ett samband mellan en klubbs spelarlönekostnader och tabellposition, det finns även ett samband mellan tabellplacering och intäkter vilket innebär att det rimligtvis finns ett samband mellan spelarkostnader och intäkter.

Tottenham Hotspur var den första klubben att ta upp spelarkontrakt på balansräkningen 1989, då de ansåg att det gav en mer rättvis bild av verksamheten*. Fler klubbar följde efter och det gick så långt att man värderade samtliga spelarkontrakt till ett "verkligt värde" för att upp dessa som en tillgång. Det hela reglerades till slut genom IFRS där spelarkontrakten nu endast kan tas upp till ett värde lika med anskaffningskostnaden.*

SvFF´s rekommendationer säger att transfersumman inkl agentkostnader där klubben köper loss kontraktet från en annan klubb kan aktiveras på balansräkningen och skrivas av under dess löptid. Exempel på hur detta fungerar i praktiken har jag skrivit lite om här.

Värvar klubben en bosmanspelare, ska man enligt rekommendationerna inte aktivera den eventuella sign-on bonusen som en tillgång utan den ska kostnadsföras direkt och belasta periodens resultat.

Det låter förvisso logiskt då sign-on är en del av lönen, men syftet och resonemanget med ”en rättvisande bild” faller ju helt och hållet.

Och frågar du andra än oss lekmän är syftet med redovisningen hos fotbollsklubbarna att ge en rättvis bild av verksamheten. Så här svarade en allsvensk ekonomischef samt en revisor på frågan ”vad är anledningen till att man vill redovisa sina spelare i balansräkningen istället för att kostnadsföra dessa direkt?”. * (saxat från studien)

”ett köp av ett spelarkontrakt är en investering, att redovisa spelarna som en imateriell tillgång i balansräkningen ger en mer rättvisande och korrekt bild av resultatet än om man skulle kostnadsföra spelaren direkt...” - Hans Christoffer Toll – AIK Fotboll AB

”huvudsakliga anledningen är att man vill fördela utgiften för kontraktet över den period det sträcker sig över. Skulle man redovisa utgiften som en kostnad direkt skulle detta inte leda till en rättvisande bild eftersom man då skulle få en stor kostnad första året...” -en revisor

Tar vi AIK och deras senaste bokslut som ett exempel, har transfersumman för argentinarna aktiverats på balansräkningen och sign-on till Nils Erik kostnadsförts direkt. 2007 års kostnad för argentinarna är m.a.o lägre än kostnaden för Nils Erik J. 2008 är det tvärt om.

Ger det en rättvis bild och en jämförbarhet av verksamheten över tiden? Nej om du frågar mig!

Ger sign-on bonus en hyfsad bild av en spelarens marknadsvärde och borde kunna klassas som ett anskaffningsvärde? Ja om du frågar mig!

AIK Fotboll hänvisar givetvis i sina rapporter till att detta är en engångskostnad. Förvisso är det ju det i detta specifika fall, men underförstått skulle det innebära att klubben säger att man aldrig mer eller ytterst sällan kommer att värva bosmanspelare till vilka sign-on betalas ut. Idag är ju detta en del av vardagen.

Jämförelsen kommer även halta om vi ska jämföra klubbarna med varandra. En klubb som under ett år endast värvat bosmanspelare kommer få en helt annan periodiserad kostnadsbild än en klubb som köpt loss kontrakt från en tredje part. Resonemnaget kring det omtalade driftresultatet blir även det haltande om man nu inte tar hänsyn och isolerar bort sign-on kostnader innevarande period.

Så ska vi snacka om en ”rättvis bild” måste något göras åt redovisningen, annars kan man lika gärna lägga ner "spelarkontrakt på balansräkningen" helt och hållet.

Degens redovisningsteknik fyller inget sådant syfte. Den ger nu snarare en motsatt effekt och känns mer som ett verktyg för tiden då klubbarna låg på gränsen till att klara elitlicensen men ändå villa kunna konkurrera sportsligt genom att köpa spelare bara utrymmet i kassaflödet fanns.

Skulle man dessutom hårddra det hela borde hela kontraktskostnaden kunna aktiveras, dvs transfer fee, sign-on samt total lönekostnad under löptiden. Det borde ge en än mer rättvis bild av spelarens marknadsvärde, dvs vad det kostar och nyttja dennes kompetens i relation till förväntad sportslig prestation med framtida kassaflöden som konsekvens.

* Varför fotbollsklubbar får redovisa spelare i balansräkningen - Henrik Blom, Johnnie Engström, Peter Jakobsson, 2006

AIK först ut bland Stockholmsklubbarna

AIK släppte Q4 idag och det var ingen surprise. Endast en intäktsdrivande hemmamatch under perioden ligger givetvis bakom röda siffran för perioden. (-3.1mesk)

Resultatet för helåret landade på 14.2 msek före skatt men kassaflödet var negativt. Det senare är ju inte direkt upplyftande, i slutändan är det kassaflödet och inte det periodiserade resultatet som finansierar verksamheten samt nyförvärv.

Kort och gott, ökad omsättning och en sämre marginal vilket är representativt för en fotbollsmarknad med hög tävlingsbalans.

I övrigt hänvisar jag till kommentaren efter Q3.

Värt att notera, 2007 års positiva resultat beror på att klubben realiserat tillgångar (22 msek) där man haft hela andelen i reavinsen. I de kontrakt(spelare) man förvärvat unde året har klubben gett upp en betydande del (upp till 50%) av eventuella framtida kassaflöden till Agent 03. Bara en liten hint om framtida intjäningsförmågan.

Kassan hade vid årskiftet en balans på 16.9 msek. Utan en försäljning av Wilton (~17 msek i kassaflöde) hade klubben m.a.o. haft radikala problem med likviditeten och betalningarna denna vinter. Det handlade således inte om att "sälja guldet".

För AIK gäller som för de flesta andra vid spektakulära förvärv, sälj för att köpa nytt.

Siffrorna i korthet:

Omsättning: 125.5 msek (94.1 msek - 2006)

Resultat före skatt: 14,2 mesk (13.5 msek)

Kassaflöde: - 7.9 mesk (+22.3 msek)

AIKs investeringar i nya spelarkontrakt: (I de tre översta har Agent03 medinvesterat och deras del ingår inte i siffrorna)

Khari Stephenson, 2.6 msek (transfer) ---> resultatfört 0.65 msek/år i 4 år

Argentinarna, 7 msek (transfer) ---> resultatfört 2.33 msek/år i 3 år

Nils Erik (sign-on) ~ 3 msek resultatfört direkt i sin helhet.

Bojan D ---> ev. sign-on status går inte härleda i bokslutet.

Mer läsning:
Mycket kort om AIKs halvårsresultat
AIK på väg mot svarta siffror 2007
Det är inte alltid så enkelt som det ser ut