Det har de senaste åren varit mycket prat om hur svenska klubbar ska "närma" sig Europa. Vilka åtgärder ska tas, hur ska klubbarna bli mer konkurrenskraftiga? Debatten om 51% regelns vara eller icke vara har varit ett av samtalsämnena. Argumenten för en avreglering har varit att de svenska klubarna måste få samma förutsättningar till kapitalanskaffning. Inga utländska riskkapitalister sägs vara intresserade så länge de inte kan få kontroll över klubben.
SEF ordförande och snart SvFF ledamot Bosse Lunkan tillhör skaran pro-avreglering. Jag håller med, regeln är uråldrig. Inte heller är den helt avgörande eftersom föreningarna, så länge de sköter sina affärer väl, har mandat att bestämma ifall man vill släppa majoriteten i utbyte mot kapital eller ej.Under rådande marknadssituation kan vi dock direkt lägga ner frågan om 51% regeln som en viktig faktor i jakten på Champions Leagueplatser. Glöm snacket om att den avregleringen är avgörande för att de utländska riskkapitalisterna ska stå i kö för att köpa sig in i allsvenska klubbar.Marknadsimperfektionerna är för många, de är för stora för att någon som helst riskkapitalist ens ska vilja ta i en allsvensk klubb med tång.
Först och främst, subventionerna. Storstadsklubbarnas öde där deras varumärken devalveras genom den nuvarande fördelningen av ersättning för rörliga bilder, s.k. kentaro-avtalet.
Vi har även den jämnt fördelade ersättningen till klubbarna för att de ska exponera förbundets sponsorer. En upptagen reklamyta som för de största klubbarna innebär att den reats bort till förmån för småklubbarna.
Småklubbarnas varumärken står sig konkurrenskraftiga tack vare den solidariska fördelningen "fotbollsfamiljen" drivit igenom.
Gudarna ska veta att det har funnits en debatt mot denna marknadsimperfektion, en debatt där i slutändan väldigt få stog upp hela vägen.
Det senaste, regeln om att klubbarna ska stå för säkerhets- kostnaderna för sina supportrar även på bortaplan utan att samtidigt få ta del av biljettintäkterna från dessa. Kan någon ens hitta logiken här? Ju fler supportrar som följer med sitt lag på bortamatch, desto mer kostar det klubben. Arrangören å sin sida cashar hem hela intäkten. I värsta fall blir momsen en utgift.
Summan av kardemumman blir en ännu större subvention till de mindre klubbarna vilket storstadsklubbarna betalar. En subvention som tär på intäkterna samtidigt som den spär på kostnaderna. Marginalen till sportsliga resurser och/eller eventuell avkastning till investerare sjunker till en ännu lägre nivå.
Visst, vi gillar en jämn och spännande allsvenska. Den jämna konkurrensbalansen är en av faktorerna som driver det stora intresset. Kom dock inte och snacka Champions League. Kom inte heller och prata om utländska riskkapitalister. Småklubbarna är inte beredda att betala priset.
SEF ordförande och snart SvFF ledamot Bosse Lunkan tillhör skaran pro-avreglering. Jag håller med, regeln är uråldrig. Inte heller är den helt avgörande eftersom föreningarna, så länge de sköter sina affärer väl, har mandat att bestämma ifall man vill släppa majoriteten i utbyte mot kapital eller ej.Under rådande marknadssituation kan vi dock direkt lägga ner frågan om 51% regeln som en viktig faktor i jakten på Champions Leagueplatser. Glöm snacket om att den avregleringen är avgörande för att de utländska riskkapitalisterna ska stå i kö för att köpa sig in i allsvenska klubbar.Marknadsimperfektionerna är för många, de är för stora för att någon som helst riskkapitalist ens ska vilja ta i en allsvensk klubb med tång.
Först och främst, subventionerna. Storstadsklubbarnas öde där deras varumärken devalveras genom den nuvarande fördelningen av ersättning för rörliga bilder, s.k. kentaro-avtalet.
Vi har även den jämnt fördelade ersättningen till klubbarna för att de ska exponera förbundets sponsorer. En upptagen reklamyta som för de största klubbarna innebär att den reats bort till förmån för småklubbarna.
Småklubbarnas varumärken står sig konkurrenskraftiga tack vare den solidariska fördelningen "fotbollsfamiljen" drivit igenom.
Gudarna ska veta att det har funnits en debatt mot denna marknadsimperfektion, en debatt där i slutändan väldigt få stog upp hela vägen.
Det senaste, regeln om att klubbarna ska stå för säkerhets- kostnaderna för sina supportrar även på bortaplan utan att samtidigt få ta del av biljettintäkterna från dessa. Kan någon ens hitta logiken här? Ju fler supportrar som följer med sitt lag på bortamatch, desto mer kostar det klubben. Arrangören å sin sida cashar hem hela intäkten. I värsta fall blir momsen en utgift.
Summan av kardemumman blir en ännu större subvention till de mindre klubbarna vilket storstadsklubbarna betalar. En subvention som tär på intäkterna samtidigt som den spär på kostnaderna. Marginalen till sportsliga resurser och/eller eventuell avkastning till investerare sjunker till en ännu lägre nivå.
Visst, vi gillar en jämn och spännande allsvenska. Den jämna konkurrensbalansen är en av faktorerna som driver det stora intresset. Kom dock inte och snacka Champions League. Kom inte heller och prata om utländska riskkapitalister. Småklubbarna är inte beredda att betala priset.
13 kommentarer:
Mycket bra skrivet!
SEF/SvFF - Fotbollens fiender numero uno!
/hasseman
Jag skriver under på mycket av det du skriver, men samtidigt undrar jag verkligen om hur stora de nämnda imperfektionerna egentligen är?
Den jämna och på förhand helt ovissa allsvenskan de senaste åren är väl en någorlunda bra måttstock.
Nu skiter jag egentligen i en framtid med CL. jag gillar ovissheten och nerven i samtliga matcher.
Det blir dock lite roligt när etablisemanget skriker efter framgångar i europacuperna, tillsätter arbetsgrupper osv.
Jag tror nämligen priset för framgångar i Europa är en segmentering i den inhemska ligan med en större kontinuitet. Ett pris de mindre klubbarna inte vill betala.
Nu hinner de intjänade koeficientpoängen nästan löpa ut utan nytta, då klubbarna under en femårsperiod inte får särskillt många chanser att delta i de europeiska cuperna.
Jag kan köpa en viss omallokering av resurser. En någorlunda tävlingsbalans måste trots allt uppnås för att ligan ska vara spännande.
Den senaste regeln är dock helt uppåt väggarna. Helt uppåt väggarna.
Men de imperfektioner som du nämner kan knappast förklara varför t.ex. KFF "överpresterat" i förhållande till sin omsättning jämfört med andra klubbar. MFF har haft ett gigantiskt försprång som de lyckats nästintill helt trolla bort. Det finns andra exempel på klubbar som haft liknande lägen post Bosman; IFK, AIK, dif etc.
Min åsikt är att omfördelningarna saknat moralisk grund, huruvida de är "paretoeffektiva" eller ej struntar jag i. SvFF har däremot en annan roll och frågan är vad effekten blir om SEF tar över ansvaret för Allsvenskan. Elitserien i hockey kan ge en fingervisning.
Den främsta orsaken till att ingen klubb hitintills lyckats bygga upp tillräckligt stora skalfördelar är därför att de saknat en långsiktig sportslig struktur i sina satsningar. Det är agenttips och åter agenttips som är den främsta rekryteringsskällan, 13 år efter bosmandomen...
Vad gäller bevakningskostnader för bortamatcher så är det bara göra som "bajen" och skita i bortamatcherna eller att undvika bortalagets läktare och åka på egen hand. Förloraren blir svensk fotboll och vinnaren blir...ja, vem?
Idag kom informationen om kapitalandelslånet från Hammarby. Ser intressant ut. Helt klart ett annat upplägg än de flesta andra klubbar har. 31 april vet vi hur det har gått.
Bajen upphör aldrig att förvåna, så ledes inte heller att det dröjer till 31 april innan det händer något på denna front
Avd. flygande grisar
Adam
Resonemanget blir ganska teoretiskt & hypotetiskt, men vet man på förhand att sin egen klubb per år har 1-2 msek mer i kostnadsbudget samtidigt som den mindre konurrenten har 1-2 msek mindre, tycker jag det över tiden borde finnas "hävstångseffekter" i form intäktstillväxt.
Du har ju helt rätt ang den eftersatta sportsliga strukturen. Men jag skulle tro att det kan bero på just begränsade resureser och till viss del på "subventionerna".
Dessutom, i en såpass jämn marknad som allsvenskan är, misstänker jag att klubbarna inte vågat/prioriterat investeringar i det som på lång sikt lär betala sig, men på kort sikt riskerar att försämra positionen.
"Förloraren blir svensk fotboll och vinnaren blir...ja, vem?"
- Klockrent!
Anonym
Modellen är enligt mig, och ur ett risk-reward perspektiv, den mest intressanta fotbollsinvesteringen i landet.
Felix
Hänger inte riktigt med vad det är du hakar upp dig på, kapitalanskaffning har en teckningsperiod, vare sig det gäller IPO:s, Private Placements eller annat.
btw,
angående Dagens Medias siffror tidigare. De är som sagt inte jämförbara på alla håll och kanter. Djurgården Fotboll Försäljning AB (innefattar marknad & merchandise) verkar ha omsatt 28.8 msek 2007. Marknadsintäkterna borde mao, rensat från souvnirer landat runt 20-22 msek. 30 låter saltat.
"Modellen är enligt mig, och ur ett risk-reward perspektiv, den mest intressanta fotbollsinvesteringen i landet."
Så som jag tolkat det hela förefaller investerare ha 5 år på sig att få tillbaka sitt kapital, med avkastningen "cappad" på 20%. Hade bajen haft en helt pissig trupp skulle detta vara en precis lika dålig affär som de andra "riskkapitalbolagen" ur en investerares synvinkel. Men i
detta fall kan man tjäna pengar på spelare som redan befinner sig i truppen och det är där värdet förefaller att ligga.
Dessutom förefaller man som investerare ha exakt noll att säga till om, vilket låter bra ur bajens synvinkel, men knappast från en investerares. T.ex. tillfrågas Agent03 vid varje spelarköp, vilket visserligen gör AIK mer "beroende", men det har än så länge inte utgjort ett hinder (verkar det som för en utomstående betraktare).
En tanke slog mig just:
20% avkastning på 5 år motsvarar en årlig ränta på....cirka 3,7%. Och då snackar vi best-case scenariot...
Vart skriver man under?
Det var inte att det skulle dröja till ett datum som roade mig, utan det var datumet som den annoyme gav som gjorde det. 31 april finns inte (bortsett från i vissa blåkretsar som hellre lägger till en dag i april än att behöva "fira" 1 maj). Jag hoppades att kategoriseringen "flygande grisar" skulle göra det aningen.
...mer tydligt.
Adam
Som jag har förstått det, så är inte pengarna låsta i fem år, utan du får tillbaka pengar när det ger något.
Risk: Ingen spelare säljs för mer än de köpts för under fem år.
Reward: Du kan teoretiskt få 20% vinst över en natt om t ex Eguren skulle säljas för en betydligt högre summa än den det spekulerats om...
Med STOR reservation för att jag har missförstått upplägget.
/Flugan på väggen
Felix,
Ja, vad fan ska jag säga, ute och köper korv :-)
Adam
Du har nog misstolkat lite.
Skicka en kommentar