lördag 31 oktober 2009

Competitive Balance - Allsvenskan 2009

(klicka på bilden för högre upplösning)
fig1.Tävlingsbalans, C4-index, H-index 1979-2007 samt publiksnitt allsvenskan. Ju lägre nyckeltal desto större konkurrens. Se längs ner i inlägget för definition av nyckeltalen.

Trots att serien inte är färdigspelad väljer jag att addera 2009 till min tävlingsbalansfigur. Eventuella förändringar i sista omgången handlar om hundradelar.

2008 års säsong slutade med att Kalmar och Elfsborg lämnade de övriga lagen på behörigt poängavstånd. Här har den omvända draften gjort sitt jobb mycket väl. Kalmar blev sönderköpta och efter sommarens transferfönster hade man under loppet av endast ett år mist hela 7 startelvespelare. Trots allt har man gjort en säsong högt över mina förväntningar. Elfsborg förlorade defensiv kraft och kontinuitet i form av Augustsson och Wiland. Något som under årets säsong rätt så tydligt märktes i antalet insläppta mål.

Vi kan förvänta oss att årets "finalister" kommer att dräneras på talang på liknande sätt som tidigare år.

Däremot kan vi skönja en svag uppströms trendkanal där topp4 segmentet ser ut att ha stärkts under 2000 talet. Fortfarande är dock volatiliteten inom topp 4 relativt hög, även om de två senaste säsongerna har inneburit ett minimalt utflöde av klubbar från det segmentet. Det som talar för en segmentering är faktumet att produkten stockholmsfotbollen har förlorat stora marknadsandelar vilket minskar konkurrensen i det övre skiktet.

Det lär därför finnas klubbar där ute som i onsdags applåderade och idag håller tummarna för en degradering av Djurgården. Även om bortfallet av två storstadsklubbar förväntas minska den aggregerade efterfrågan på produkten allsvenskan, så finns vinnarna bland de större klubbarna utanför huvudstaden.

I form av nykomling-index*** så kan vi konstatera att årets nykomlingar gjort en stark säsong utan att det för den delen har varit exceptionellt. Häcken är den klubb som dragit upp nyckeltalet. Här har vi sett en trend som post 2001 skulle kunna peka på att gapet mellan allsvenskan och superettan har ökat. Det som säger emot den tesen är att de senaste tre allsvenska kvalen har slutat med att det är den allvsvenska klubban som dragit det kortaste strået.


(klicka på bilden för högre upplösning)
fig2. bilden visar ett index där man mäter Allsvenska nykomligars poängandel av i ligan totala antal utdelade poäng.

----------------------------------------------
* C4 = [summan av de fyra högst placerade klubbars inspelade poäng]/[summan av ligans totala utdelade poäng] Detta nyckeltal blir känsligt för bl.a förändringar av antalet klubbar i ligan och därför korrigeras det med följande multiplikator för att göra det oberoende av antalet deltagande klubbar.

C4-index = ([C4]/(4/N)) * 100 där N = antalet klubbar i ligan

** Herfindahl Index är ett nyckeltal som mäter marknadskoncentration.


Där S = klubb i:s marknadsandel [poäng/ligans totala utdelade poäng] och N = antal klubbar i ligan.

Även detta nyckeltal korrigeras för att förändringar av antalet deltagande klubbar inte ska slå.

H-index = ([H]/(1/N)) * 100

Ett H-index som hamnar på 100 innebär perfekt konkurrens, vid H-indexet = 100 skulle det innebära samtliga lag i ligan skulle ha spelat ihop lika många poäng.

***Nykomling-index
Att ta fram indexet går till som så att man tar det antal poäng som nykomlingarna spelat ihop och dividerar det med det totala antal poäng som under en säsong delas ut till ligans samtliga klubbar (Pnyk/Ptot). Eftersom nykomlingarna i allsvenskan mellan åren 1994-2009 varierat mellan två och tre klubbar har jag i de fall som vi haft tre nykomlingar, beräknat en snittpoäng per nykomling och multiplicerat den med två.

För att neutralisera från förändringar i antalet deltagare i ligan divideras nyckeltalet med (2/N*100) där N=antal klubbar i serien.

fredag 30 oktober 2009

Verkligheten till slut ikapp även Lagrell

Då har verkligheten till slut kommit ikapp Lars Åke Lagrell. Spelare och tränare är affärsmän och deras lojaliteter förklaras därefter. Välkommen till de allsvenska klubbarnas vardag Lars Åke.

tisdag 27 oktober 2009

Gammal visdom gäller än idag

When I was a young man, I wanted to change the world. I found it was difficult to change the world, so I tried to change my nation. When I found I couldn't change the nation, I began to focus on my town. I couldn't change the town and as an older man, I tried to change my family. Now, as an old man, I realize the only thing I can change is myself, and suddenly I realize that if long ago I had changed myself, I could have made an impact on my family. My family and I could have made an impact on our town. Their impact could have changed the nation and I could indeed have changed the world - by Unknown Monk, 1100 A.D.

"Det vore önskvärt att det fanns en harmoniserad lagstiftning som gäller hela EU-området. Som det ser ut nu har till exempel Danmark egna regler vilket missgynnar den svenska fotbollen kraftigt" - Bosse Johansson, ordförande Svensk Elitfotboll (SEF), 2009 A.D.

Det går bra att börja med förändringar som svensk elitfotboll själva kan påverka i syfte att stärka svenska klubbarns konkurrenskraft i Europa. Om det nu är just det som är målet ska tilläggas.

måndag 26 oktober 2009

Årets distribution av TV pengar

SEF:s generalsekreterare Tommy Theorin leverar årets distribution av TV pengar i allsvenskan. (Artikel i Sydsvenskan)

Totalt fördelas ca 135 miljoner ut till de allsvenska klubbarna, där 99 miljoner delas ut lika mellan samtliga klubbar. Ca 17 miljoner baseras på tabellplacering och därmed blir det ca 18 miljoner över som baseras beroende på exponering i "veckans match".

Detta ger oss en distributionsnyckel enligt modellen 74-13-13 vilket kan jämföras med den i Europa mer vanligt förekommande nyckeln 50-25-25

(74% lika, 13% baserat på tabellplacering, 13% baserat på exponering i TV)

Frågan är om klubbarna kompenseras tillräckligt mycket för alternativkostnaden som dyker upp i sambande med relativt kort varsel flyttade avsparkstider? (resonemang här)

Fördelningsnyckeln kan ses som en investering i produkten allsvenskan. Denna investering, finansierad genom det fina TV avtal tecknat med Kentaro 2006, kommer att prissättas av marknaden i samband med den kommande försäljningen av sändningsrättigheter för perioden 2011 och framåt.

Tidigare bloggat i ämnet

Att bromsa utvecklingen - på kurs med svensk fotboll

I december 2005 tecknade de tre Stockholmsklubbarna ett samarbetsavtal med tidningen City samt Expressen. Avtalet sträckte sig över säsongerna 2006 & 2007 och stärkte de tre klubbarnas konkurrenskraft gentemot sina allsvenska konkurrenter.

Det tyckte svensk fotboll var intressant och ville inte vara sämre. Så inför säsongen 2008 tecknade man ett exklusivt och centralt avtal med Aftonbladet. Detta avtal omöjliggjorde Stockholmslagens fortsatta samarbete med City & Expressen. Bidraget från Aftonbladet delas lika mellan klubbarna i allsvenskan. En konkurrensnackdel för klubbarna från Stockholm men också en åtgärd som minskade incitament för framtida utveckling av nya produkter och tjänster.

Jag har tidigare grafiskt visat hur jämnt fördelade centrala avtal slår på konkurrensbalansen i ligan. Hur stor är alternativkostnaden från de centrala avtalen med t.ex. Telia och Svenska Spel för de starkare klubbvarumärkena i Sverige?

torsdag 22 oktober 2009

"Video Killed the Radio Star" #2

Äntligen har några av klubbarna öppnat munnen i denna så viktiga fråga.

Skrivit om det här och här. Tyvärr sitter småstadsmaffian i majoritet i svensk elitfotboll och dessa har inget att vinna med en annan TV politik. Konkurrensmässigt tjänar dessa klubbar på att live-publiken minskar i de större städerna. I alla fall fram till den dagen där efterfrågan minskar och prissätss även för TV produkten allsvenskan.

Dags för Paul Myllenberg och Pelle Svensson att sluta och prata om höst/vår och istället börja lyfta de viktiga frågorna. Jag vet att det finns klubbledare där ute som jobbar hårt med evenemangsbiten och som sliter sitt hår över de ständigt flyttade matcherna.

söndag 18 oktober 2009

Det är dags att begrava elitlicensen

Det skrivs spaltmeter om fotbollsklubbars dåliga ekonomier. Desto tystare är det i kritiken mot det verktyg som fick i uppgift att förebygga det. Jag har tidigare ifrågasatt pappersprodukten elitlicensens existens. Vi har under årens lopp sett ett färdigsanerat Örebro degraderas till superettan. Ett smaklöst statuerat exempel.

Elitlicensen är ett totalt misslyckande. Ett verktyg för pampar att känna sig viktiga. Damfotbollen ger oss fler konkreta exempel på pappersproduktens menlöshet.

Linköping FC fick i somras sin redovisning för 2008 underkänd och klubben var tvungen att leverara en handlingsplan.
Läser man Linköpings version undrar jag ifall man ska skratta eller gråta. Men att tolka saker har ju aldrig varit svensk fotbolls starka sida.

En klubb som däremot klarade sin redovisning och slapp göra en handlingsplan var Umeå. Ett Umeå som denna höst var nära, och i sista stund räddades från konkurs. Kanske kommer Umeå att mista sin licens i framtiden. Kanske dras licensen in precis som i Örebros fall, när saneringsarbetet väl är genomfört. Men borde inte det främsta syftet vara förebyggande?

Liknande case hade vi 2008. Denna gång slutade det inte lika lyckligt.
Bälinge hade klarat elitlicensens "eget kapitalkriterie" för säsongen 2009. I oktober 2008 konkade klubben.

Så lägg ner pappersprodukten NU!
Om inte annat så får förbundet en administrativ kostnadsbesparing.

onsdag 14 oktober 2009

"after the storm"

bilden från the economist
Då hälsar vi Tommy Jacobsson välkommen tillbaka till ankdammen svensk fotboll. Välregisserat sedan länge. Det extrainsatta årsmötet ser vi som en ren formalitet.

Det har varit lite tomt och tråkigt och jag var ett tag rädd att priset på talang skulle sjunka allt för mycket. Nu ser det ut att pumpas lite ny likviditet in i systemet.

1. Fotbollsklubbar går inte i konkurs.
2. Elitlicensen behövs inte. Marknaden är självreglerande och självåterupplivande. Så riv pappersprodukten NU!

Skulle nu Djurgården åka ner till superettan borde rekryteringsstrategin vara tämligen enkel. Så gott som halva Mjällbys trupp har utgående kontrakt. Djurgården kommer att ha en högre omsättning Superettan än vad Mjällby AIF förväntas ha i allsvenskan och det borde därmed vara relativt enkelt att locka över talang som bevisligen levererar och därför borgar för en snabb återkomst i högsta ligan.

Resan mot toppen blir dock denna gång svårare och konkurrensen är hårdare än i början av decenniet. Och det krävs en strategi för att utmana småstadsmaffian i svensk elitfotbolls styrande organ.

tisdag 13 oktober 2009

Attityder som säkerställer en fortsatt slakt av produkten allsvenskan

- Det är kallt i mars, det håller jag med om. Men jag tycker inte att det är någon mening med att spela allsvenskan under VM. Vem väljer bort Italien-Spanien för att se BP, säger Rickard Henriksson.

Finns det överhuvudtaget någon vilja till förbättring där ute? Många ser ut att ha givit upp och numera accepterar den undermåliga produkten som levereras. Med små, små steg är vi på väg mot avgrunden. Nästa steg är acceptans av en anpassning i spelprogrammet så att matcherna inte krockar med TV sändningarna från den danska ligan.

söndag 11 oktober 2009

Priset för sportslig framgång

Fredrikstad FK är en av väldigt många fotbollsklubbar som ganska väl symboliserar priset för sportslig framgång. Framför allt är priset högt om man som icke marknadsledande klubb försöker att bita sig kvar i den absoluta toppen. Fredrikstad som 2006 vann norska cupen och kom på andra plats i ligan så sent som 2008.

Saxat från norrbaggarnas hemsida efter halvårsbokslutet.

Driftintäkter: nok 39,330,449 (budget nok 48,721,462)
Driftkostnader: nok 45,656,487 (budget nok 42,775,740)
Avskrivningar: nok 5,035,035 (budget nok 6,135,354)
----------------------------------
Resultat: minus nok 11,513,044 (budget nok 255,632)

*******************
Jag har fascinerats av Kalmars ödmjuka och, i relation till sin lilla marknadsandel, realistiska satsning efter att man, mycket väntat, har dränerats på i stort sett hela den talang som ledde klubben till dess första SM guld.

Kanske är man dock trots allt är på väg in i fällan. Det är nämligen nu den svåra resan börjar. Även om klubben kommunicerar en fortsatt försiktighet så ökar som synes kraven från omvärlden.

Och det börjar bli ganska många klubbar som pratar i termer av SM-guld inom loppet av de kommande 5-6 åren. Förutom "the-usual-suspects" har vi som bekant Kalmar men även Örebro. Konkurrensen ökar och med den kommer försämrade rörelsemarginaler.

Men nej, Kalmar är inte den klubb som jag i ögonvrån kan skymta som ett nytt sakta växande allsvenskt "subprime-case". Återkommer i frågan när jag kan konkretisera i form av nyckeltal.

fredag 9 oktober 2009

"football socialism" vs "football capitalism" #3

För ett par månader sedan hyllade UEFA:s representant William Gaillard den amerikanska major league modellen - "football-socialism". Han menade att de amerikanska major-ligorna varit mer motståndskraftiga mot recessionen än den amerikanska ekonomin.

Det må så vara. Men faktum är att "football capitalism" hittills har krossat den amerikanska modellen.

Trots lågkonjunktur så står sig efterfrågan på fotboll mycket stark på flera marknader. (bl.a. Premier League & Champions League mfl, Danmark, Tyskland)

I USA såg vi en hel liga gå i konkurs.
Dessutom upplever Major League Baseball sin egna lilla publikkris.

Produkten fotboll står sig stark. Nåja, det gäller ju inte allsvenskan då förstås.

måndag 5 oktober 2009

"Video Killed the Radio Star"

Samtidigt som allsvenskan går in i en oviss slutspurt, både i topp och i botten så spelas det en annan intressant match. Försäljningen av TV sändningsrättigheterna i svensk fotboll 2011 och framåt.

Den första stopptiden för inlämning av bud var satt till sista juli. Ganska snabbt flyttades datumet fram en månad för att till slut dras ut fram till slutet av september.

Jag har tidigare berört problematiken (läs innan ni går vidare) och hävdar med en dåres envishet att man istället för att maximera enbart TV-intäkts-benet, istället måste lyfta blicken, hitta en balans och se potentialen i klubbarnas totala intäkter där match-day-revenue fyller en inte helt oviktig funktion. Och kommer folk till arenorna, så kommer så småningom även sponsorerna. Och underdimensionerade marknadsintäkter i den allsvenska fotbollen är något som bland annat SEF ordföranden flera gånger beklagat sig över.

Vi kan dock förvänta oss att verkligheten kommer att bli annorlunda. Låt oss titta på de incitament som säljsidans inblandade intressenter förväntas besitta. De svenska TV sändningsrättigheterna säljs i ett helhetspaket där Allsvenskan, Superettan samt landslaget ingår.

SvFF är naturligtvis intresserade av att paketet säljs till ett så högt pris som möjligt. Detta genererar en högre andel säkra intäkter till förbundets budget. Framför allt i tider där förbundets kassako, Lars Lagerbäcks lag, efter fem raka mästerskap börjat vackla. Förbundets intresse ligger inte i starka elitklubblag. Representationslagets talang utbildas minst lika bra i ligorna utanför rikets gränser.

SEF är den andra starka intressenten. Majoriteten av medlemmarna i SEF består av småklubbar. Småklubbar som kommer att välja säkra TV intäkter före mindre säkra match-day-revenues som i de mindre klubbarnas demografier är svårare att sälja. Vi pratar här om en free-rider problematik där de större klubbarna betalar ett pris utan att kompenseras fullt ut.

Den tredje intressenten är mäklaren Rune Hauge som naturligtvis belönas i relation till de mål som SvFF och SEF sätter upp. Med bakgrund av de båda intressenters incitament, kan vi anta ett arvodet helt och hållet baseras på försäljningssummans storlek. Och för att maximera den kan vi anta att den gode Rune bland annat kommer att ge upp klubbarnas makt över, samt kontinuitet och framförhållning i spelprogrammet.

Den negativa spiralen gällande den allsvenska live-produkten ges med andra ord utomordentliga förutsättningar att fortsätta post 2010.

Men för lag som Trelleborg spelar det ju mindre roll. För rent krasst så kan klubben räkna hem totalt 300 miljoner mer i TV pengar över fem år till priset av spel inför tomma läktare.

När TV sändningsrättigheterna väl är sålda, kommer nästa heta potatis - distributionsnyckeln.

fredag 2 oktober 2009

Om att lösa sin uppgift i fält

Det är ofta en utmaning att ta steget från ritbordet till att få önskad effekt. En utmaning fotbollsförbundet uppenbarligen inte klarar av.

Vi hade elitprojektet 2007-2010 med syfte att stärka de svenska klubbars konkurrenskraft i Europa.

Vi har pappersprodukten elitlicensen. Den tilltrots blöder klubbarna ekonomiskt på samma sätt som innan dess påfund. Lägg därtill damfotbollslaget Umeå IK som redan klarat eget kapitalkriteriet för säsongen 2010. Idag har klubben varslat om konkurs.

Och så Wanderson-härvan. Sånt skulle ju undvikas genom en ny regel, uppenbarligen en ny pappersprodukt.
Vi ville förhindra liknande fall, säger Lars-Åke Lagrell till Aftonbladet.

Cirkusen rullar vidare och gud tittar på.

Drömmen är att se allsvenskan drivas av en fristående organisation, fri från förbundets (SvFF) och klubbarnas (SEF) egenintressen.

torsdag 1 oktober 2009

FAPM - empiri från svensk elitfotboll

Sambandet mellan intäkter och sportslig framgång i allsvenskan samt superettan under perioden 2000-2008. Intäkterna avser driften, exklusive spelarförsäljningar. Datakälla: svenskfotboll.se
(klicka på bilden för högre upplösning)


Sambandet mellan intäkter och sportslig framgång i allsvenskan under perioden 2000-2008. Intäkterna avser driften, exklusive spelarförsäljningar. Datakälla: svenskfotboll.se
(klicka på bilden för högre upplösning)

Eftersom SvFF vägrar att specificera klubbarnas respektive lönekostnader kan vi inte ta fram något samband mellan lönekostnader och sportslig framgång i allsvenskan.

Istället har jag roat mig med att göra en regressionsanalys över sambandet mellan intäkter och sportslig framgång. Ett sådant samband har tidigare konstaterats i England. Metoden är lik den som Szymanski använder vid estimering av sambandet löner vs sportslig framgång. Jag har med andra ord använt sportslig framgång som den beroende variabeln och intäkter som den oberoende (y=a+bx).

Sportslig framgång (y) definieras genom: [-ln(pi,t/(n+1-pi,t))] där n är antalet lag i ligan och p är klubben i:s placering säsong t.

Intäkter (x) definieras genom: [ln(Ri,t/Rmedel,t)] där Ri,t är intäkter för klubb i säsong t, och Rmedel,t är ligornas snittintäkt säsong t.

Det finns ett positivt samband mellan intäkter och tabellposition men förklaringsgraden är inte mer än 34% i allsvenskan. Inkluderar vi Superettan i modellen ökar förklaringsraden naturligt till 64%. Trots allt är t.ex. klart mindre än motsvarande siffra från engelsk ligafotboll.

Låt oss försöka spekulera i varför.
  • Det finns färre klubbar i allsvenskan vilket innebär färre antal matcher. Fler matcher ger mindre påverkan från slumpfaktorer såsom felaktiga domslut, skador etc.
  • Allsvenskan är Europas, sett till intäkter, mest jämna liga. Den besitter dessutom en mycket jämn tävlingsbalans vilket rimligtvis stimulerar omkastningar i tabellen från säsong till säsong.
  • Ett antagande skulle kunna vara att klubbar med större resurser rekryterar talang vilken inom relativt kort framtid förväntas flytta utomlands. En högre spelaromsättning som följd, vilken rimligtvis borde inverka negativt på prestationen. Extra kännbart blir det i en en mycket jämn liga.
  • Klubbarna finansierar sig genom andra intäktskällor. Under 2000-talet har spelarförsäljningar stått för hela 15-20% av klubbarnas totala intäkter. Något som täcker de stora driftunderskott allsvenska klubbar varje år redovisar.
  • Under 2000 talet har vi dessutom sett olika riskkapitalmodeller som på kort sikt gett en hävstång utöver klubbarnas ordinarie intäktskällor.
Men vi kan även tolka resultaten efter resonemanget där sportslig framgång ger en pay-off i form av högre intäkter. Här ser vi tydligt att de allsvenska klubbarna inte klarat av att kapitalisera sin sportsliga prestation. Kanske är klubbarnas logistik en trång sektor.

Den låga förklaringsgraden i allsvenskan indikerar även att det rimligtvis bör finnas en hel del outnyttjad potential. Hade allsvenskan drivits av ett fristående bolag med intäktsmaximering för ligan som helhet som mål, skulle vi rimligtvis se en hel del strukturella förändringar gentemot dagens regim.

Sammanfattningsvis kan vi säga att intäkter från matchdag, marknad & sponsring samt TV & centrala avtal hittills inte varit en lika stor konkurrensfördel som på andra fotbollsmarknader.