För att förstå att den inte var särskilt realistisk behövde man bara titta på det avtal Barclays som tecknade med det dyraste liga-varumärket i Europa. Att allsvenskan skulle kunna få ut så mycket som 50% av det Premier League krämar ur, det är science-fiction.
Kanske finns det ett bättre riktmärke. Polska Ekstraklasa har i snart ett års tid försökt att förlänga sitt avtal med telekombolaget Orange. Ekstraklasa S.A anser att rätten till liganamnet bör ligga kring PLN 40-45 miljoner över tre år vilket motsvarar ca 35-40 miljoner kronor om året.
Om jag förstått allt rätt var man också väldigt nära ett nytt avtal förra hösten. I skuggan av lågkonjunkturen har dock Orange sänkt budet till PLN 20 miljoner. Ekstraklasa S.A vill dock inte signa på dessa nivåer och står när säsongen nu börjar utan namnsponsor.
Hur ska man då värdera Ekstraklasa i relation till allsvenskan? Till omsättning är ligorna idag ungefär lika stora. Priset för TV rättigheter är betydligt högre i Polen. För ett år sedan tecknade Ekstraklasa ett nytt TV avtal för säsongerna 2008/09--2010/11 värt ca 340 miljoner kronor per år. Ungefär dubbelt så mycket som allsvenskan totalt erhöll från TV- samt centrala avtal under 2008.
Vad gäller marknadsintäkter så drog de Polska klubbarna under 2007 lika mycket i intäkter som de allsvenska gjorde samma år. Inom två månader kommer siffrorna för 2008.
Så låt oss då leka med tanken att allsvenskan skulle få 35 miljoner per år för att sälja namnet. Den allsvenska erfarenheten säger att dessa pengar skulle fördelas lika bland samtliga klubbar, ca 2.2 miljoner vardera. Det blir nog ganska enkelt att räkna ut vilka klubbar som främst är intresserade av en försäljning.
Följande graf visar förändringen i konkurrensbalansen där den svarta linjen simulerar hur ett påslag á 2.2 miljoner per klubb på förra årets omsättning slår.
Vi ser att de fyra klubbar som förra säsongen hade störst rörelseomsättning, Malmö, AIK, Helsingborg och Elfsborg, förlorar i konkurrenskraft. Vinnarna finns på den nedre halvan i intäktsligan.
fig1. Allsvensk konkurrensbalans vad gäller driftintäkter, C4-index samt H-indexModellen är konstruerad för att klara av förändringar i antalet klubbar. Den svarta linjen visar förskjutningen i konkurrensbalansen ifall samtliga klubbar under 2008 hade erhållit 2.2 miljoner kronor vardera. C4-index mäter de fyra till omsättning största klubbarna och deras marknadsstyrka i förhållande till resten av allsvenskan. H-Index mäter marknadskoncentrationen. För metodik läs längst ner i denna länk.
datakälla: svenskfotboll.se
(klicka på bilden för bättre upplösning)
2 kommentarer:
Appropå hög värdering: AIK Hockey har föreslagit till sitt föreningsmöte att bolagisera sin elitverksamhet och genomföra en emission. Enligt förslaget ska emissionen ta in 19,6 Mkr för 28,6 % av bolaget, vilket ger en värdering som är 10 Mkr lägre än DIF Hockey.
http://www.aik.se/ishockey/200910/herrar/lasvart/bolagisering.pdf
Intressant
Skulle bli 20 miljoner högre än AIK Fotboll AB. Men nu ser jag att det handlar 28.6% av rösterna och hela 98% av kapitalet.
Som jämförelse äger ju AIK Fotboll föreningen mindre än 10% av kapitalet men över 50% av rösterna.
Problematiken blir att värdera de röststarka aktierna som bara ger en marginell del av kapitalet.
"Priset på makt"
Hur värderar man det?
För den som vill köpa "makten" handlar det om den uppsida denna person anser kunna förbättra det ekonomiska utfallet från den nuvarande regimens utfall.
I sportklubbar kan det finnas andra värden än ek.resultat som t.ex "ego-credits". Men även möjligheter att tack vare klubben öka intjäningen på ägarens andra verksamheter mm.
Skicka en kommentar