den osynliga handen: Att lyfta blicken # 2 - Vad säger egentligen driftresultatet?

Då tar vi och försöker reda ut begreppet driftresultat. Och även här måste vi återigen lyfta blicken mot de branschkaraktäristika vilka fotbollsklubbar exponeras mot.

Tre ekonomiforskare har konstaterat den branschspecifika paradoxen: Ju mer pengar fotbollsklubbar (som tävlar i öppna ligor) har att röra sig med desto mindre pengar blir det över.

"In the last decade most clubs in European football leagues have experienced the paradox of rising revenues and declining profits..... This overinvestment problem increases if the discriminatory power of the contest function increases, revenuesharing decreases, and the size of an additional exogenous prize increases. We further show that clubs invest more when they play in an open compared to a closed league. The overinvestment problem within open leagues increases with the revenue differential between leagues." (hela rapporten här)

På den allsvenska marknaden är dessutom sista meningen högst relevant. Klubbarna i Sverige konkurrerar om samma spelare med sina ekonomiskt starkare konkurrenter i Norge och Danmark där det i det senare fallet dessutom finns en mycket stor skattesubvention.

Så innan alla trycker på "avgå-knappen" gör er läxa annars blir det alldeles för mycket Platini-nivå på det hela. Hur ser det ut på den allsvenska marknaden och varför?

1. Titta på de marginaler som ligger som benchmark för allsvenskan (fig 2). Det är inte för att jag är synsk som jag skrev detta efter AIK:s fantstiska driftresultat för 2006. Det var för att sannolikheten för att så skulle ske var mycket mycket hög.

"Redan detta år lär klubbens marginaler pressas mot ligans norm i samband med de sportsliga framångarna och de lönekrav dessa bär med sig då spelarna och ledarna numera vet (eller genom sina agenter försöker hävda) sitt värde" - feb 2007

2. Den andra stora aspekten, periodiseringsproblematiken ! Resultatet ger inte alltid en helt rättvis bild av året. Sign-on bonusar kostnadsförs i sin helhet år 1. Och klubbar använder spelarförsäljningslikviden till att värva nya spelare där sign-on nu för tiden är en betydande kostnad. Det slår direkt mot diftresultatet där en betydande del av kontraktets totala lönekostnad hamnar redan år 1. Vilka kostnader vid värvningar kan man tänkas ha haft under året?

3. Hittills har två klubbar gått ut med prognos/kvartalsrapport. Och efter AIK:s Q3 och Hammarbys prognos förstärker det tesen att hela allsvenskan 2008 kommer att redovisa ett större driftunderskott än brukligt mycket beroende på en generell efterfrågeminskning.

4. Titta på respektive klubbs driftresultat i din analys och försök hitta förklaringar till varför sifforna ser ut som de gör. (2001, 2002, 2003, 2004, 2005, 2006, 2007) - saxat från "analys av allsvenska klubbarnas ekonomi 2001-2007

5. Ifall de största konkurrenterna, vilka har högre marknadsandelar, dessutom går back i driften, blir det ganska svårt för Hammarby att vara konkurrenskraftiga sportsligt utan ett driftunderskott. Kan det finnas ett samband mellan tappade marknadsandelar och driftunderskott? Jag tror det. Lösningen ligger i att öka sin marknadsandel och bli marknadsledare eller att samtliga klubbar bestämmer sig för att årligen visa ett positivt rörelsemarginal. Vid det senare riskerar ju den talang som är kvar att försvinna än tidigare till Danmark och Norge.

6. Titta efter eventuella Big-Bath effekter som brukligt dyker upp i samband med VD byten mitt under ett verksamhetsår. Det betyder att man kostnadsför extra mycket innevarande år för att på så sätt kunna visa bättre resultat kommande år. Därmed inte sagt att det behöver vara så i praktiken, men med tanke på det tryck tjänstemän i fotbollsbranschen lever under, är det ingen omöjlighet. Hur som helst. En sådan manöver påverkar inte kassaflödet, utan endast det periodiserade resultatet. Den finansiella statusen i bolaget är densamma vilket som.

Vad gäller övriga klubbar, ett fåtal exempel:
Varför har Kalmar ständigt ett positivt driftresultat? - Kanske därför att man aldrig värvar färdiga "namn"? - låga sign-on kostnader.

Varför hade IFK Göteborg ett driftminus på 17.5 miljoner 2007? - Kanske därför att Tobias Hysens sign-on var relativt hög?

Varför har Malmö relativt balanserad drift? - Kanske för att deras organisation är billig och underutvecklad vilket speglas genom de sportsliga resultaten post 2004? (här jag spekulerar bara)

Sedan är det ju givetvis så att investeringara i transfer-fee samt sign-on fee förväntas ge resultat på planen och därmed stimulera efterfrågan på produkten samt öka försäljningen. Levererar inte spelarna, är det ju inte riktigt någon budget-issue. Det är snarare en operationell-issue!

Det som vi alla däremot bör vara överens om är att likviden klubbarna får för sina sålda spelare återinvesters i nya där lönekostnaden för dessa spelare ständigt trissas uppåt utan att den reala talangen gör det. Talangen försvinner allt som oftast, alternativt stannar utomlands. Det är en ond spiral. Därför kan "football-crunch" i slutändan vara ett sundhetstecken.

Lycka till med analysen.