tisdag 21 oktober 2008

Höjden av nyttomaximering

12 000 på ett derby. För bara ett par år sedan kändes det som en dystopi. Idag en verklighet. Tiden har kommit ikapp Stockholmsfotbollen. Kvaliteten har urholkats och rivaliteten har inte varit på topp när samtliga Stockholmsklubbar underpresterat.

Låt oss titta närmare på kvalitetsfrågan ur ett Hammarbyperspektiv.

2006 används ofta i Bajenkretsar som benchmark för den nivån klubbens trupp förväntas hålla. Jag vill hävda att truppen var starkare än vad klubbens marknadsandel samt finansiella ställning tillåter och att Hammarby Fotboll AB än idag betalar guldsatsningen som till slut slutade med lilla silvret. Det vi pratar om, var nyttomaximering till den absoluta bristningsgränsen.

I samband med bolagiseringen 2001 utarbetade den dåvarande styrelsen en femårsplan. En femårsplan som skulle resultera i ett SM guld 2006. Anders Linderoth anställdes som chefstränare och den som skulle leda klubben sportsligt fram till slutmålet.

Mycket kort sammanfattat:
2002 Resultatmässigt en fiaskosäsong. Vi ska dock komma ihåg den stora omställningen och anpassningen i lagets sätt att spela fotboll.

2003 Spelmässigt kanske den bästa fotboll vi sett Hammarby spela sedan återkomstent i högsta ligan 1998. Det blev till slut en andra plats efter att guldet förlorats i höstderbyt mot Djurgården (3-4). Lagets framgång grundades genom lyckade och billiga förvärv. Endast 1.3 miljoner i transfersummor och en låg ratio "löner/omsättning" (53%, siffor här) visar att investeringarna inte alls var spektakulära och där ovanligt nog, i stort sett samtliga förvärv levererade. Vi pratar främst Fjörtoft, Mikkel Jensen, Alexander Östlund och DeDe.

2004 Mellansäsong efter en miserabel höst. Tomrummet efter bosmanflyktade Kennedy blev stort. Sommarens profilvärvning Petter Furuseth Olsen slog aldrig igenom som anfallare i den grön-vita tröjan.

2005 En viss återuppbyggnad och utveckling av talang i truppen. Dessutom första året Hammarby börjar ta betalt för spelare som lämnar A-truppen vilket möjliggjorde investeringen i Paulinho och Aubynn.

2006 Året då guldet skulle landa på Söder. Det började lysande och Mikkel-Petter dominerade mittfältet fram till VM-uppehållet. Paulinho spottade in mål med hjälp av Runströms understöd och laget hade skaffat sig ett utmärkt utgångsläge när man gick in i sommarvila. Strax innan VM semestern blev Mikkel och Petter olyckligt båda två långtidsskadade samma vecka som Björn såldes till Fulham. Laget lyckades ändock spurta till sig en tredjeplats efter att ha vänt den sex matcher långa segerfria sviten i höstderbyt mot AIK.

2007 Tung återuppbyggnadssäsong efter att nyckelspelare såsom Ante Covic och Petter Furuseth lämnat som bosman. Dessutom en av allsvenskans bästa backar Max von Schlebrügge sålts för att undvika bosman samt rutinerade parhästen Petur Marteinsson som flyttade hem till Island.

Under ovanstående tidsperiod har Hammarbys marknadsandel pendlat mellan en tredje och en femte plats (mer här). Samtidigt har flertalet av konkurrenterna utarbetat modeller för extern finansiering av spelarkontrakt som drivit upp priset för sportslig framgång. Hammrby Fotboll AB har dock under den tiden ständigt varit ett underkapitaliserat riskkapitalbolag. (mer här)

Vad kan man dra för slutsatser med hjälp av för oss utomstående tillgängliga fakta?
2006 års trupp var ur ett lånsiktigt- och kontinuitetsperspektiv, givet Hammarbys ekonomiska resurser, orealistiskst starkt.

Lönekostnader
Flera av nyckelspelarnas kontrakt blev bundna perioden 2003-2005*, det vill säga på en nivå där de allsvenska lönekostnaderna var 20% -30% lägre än 2006 (mer här). Återfinansieringen av dessa kontrakt alternativt kvalitetsmässigt motsvarande spelarkontrakt var betydligt dyrare 2006 och going forward. Det hade med andra ord inte rymts inom budgetramen eller vad likviditeten tillät.
Det nya TV avtalets kraftigt ökade premie under 2006 klarade av att finansiera en toppad kvalitetsnivå över just denna specifika säsong, säsongen 2006.

Kontraktslängd & likviditet
Hammarby gick in i januari 2006 med en genomsnittlig kontraktslängd på approx 1.70 år. Ett år senare låg samma nyckeltal på ca 1.90 år efter att ett antal startelvespelare lämnat som bosman.

Detta i en tid med både kraftig allsvensk löneinflation men även inflation i transfersystemet på grund av alla riskkapitalupplägg som pumpat in likviditet i systemet utan att man utvecklat sina organisationer vad gäller scouting och talangutveckling.

Medvetet eller omedvetet hade Hammarby Fotboll till säsongen 2006 maximerat "talang" inom ramen för de två andra trånga sektorerna och budgetrestriktionerna (lönebudget samt likviditet).

Likviditeten har under årens lopp varit under konstant stress, det vill säga mindre än 100%
Likviditeten är ju en trång sektor när nya kontrakt ska skrivas med alla extra utbetalningar som hör till.

Kassalikviditet* Hammarby Fotboll AB
per 31/12-02 - 51%
per 31/12-03 - 91%
per 31/12-04 - 83%
per 31/12-05 - 72%
per 31/12-06 - 91%
per 31/12-07 - 91%

Finansiellt
Att förlora 4 nyckelspelare efter 2006 där man endast tar betalt för en gör det i det omöjligt att finansiera nya, kvalitetsmässigt jämförbara spelarkontrakt. Under våren 2007 var man dessutom tvungen att skriva nya kontrakt med bland annat Mikkel Jensen, Petter Andersson, Erkan Zengin för att undvika en ny bosmanflykt kommande vinter.
En tro att dessa spelare, bara för att de redan spelar i Bajen, ska ge Hammarby "löne-rabaatt" är en vacker tanke, dock löjligt naiv sådan. De nya kontrakten måste skrivas på de marknadsnivåer som råder i konkurrens med övriga allsvenska, danska samt andra utländska klubbar. Lönenivåer som stigit kraftigt i allsvenskan på grund av det nya TV avtalet. Finansieringsstrukturerna får man till viss del därför anpassa därefter. (mer här)

Slutsats
Truppen 2006 var oproportionerligt stark i relation till Hammarbys marknadsstyrka. Jag skulle nästan säga att guldsatsningen gjordes "på krita" och avbetalningarna för 2006 års trupp till en visst del, har sedan betalats de närmast kommande åren.

Liknande mönster kan även ses direkt efter 2003 när Kennedy lämnade som bosnan.

Ur ett kontinuitetsperspektiv skulle spelare såsom PFO och Covic ha avvecklats innan 2006 års säsong startade. Förmodligen hade det inneburit i en missnäjd tränare och en på förhand lägre sannolikhet till guldet. Likviden från dessa skulle dock kunna användas till att återfinansiera utgående kontrakt man velat förlänga samt i eventuellt nya spelarkontrakt. Sedan är det givetvis omöjligt för oss utomstående att säga ifall det fanns något konkret intresse för dessa spelare utifrån då det begav sig.
Just denna typ av brist på perfekt information är en svaghet i samtliga supporteranalyser.
Kontentan av kardemumman är dock Hammarbys relativt låga marknadsandel i kombination med konkurrensnackdelen i form av att andra klubbar mycket tidigare lyckats attrahera externt kapital till nyförvärv motiverar en kontinuerlig tabellposition kring nivån 3-6 plats. Thats it.

Var det då fel att Hammarby Fotboll gick "all-in" för guld 2006? Jag tycker inte det, ibland måste man försöka casha hem i sportslig framgång. Samtidigt visar det hur vansklig fotbollsbranschen är där investerade pengar är svåra att räkna hem på grund av många ej förväntade faktorer såsom skador i egna truppen, skador hos konkurrenter samt konkurrenters agerande under respektive säsong där försäljningar och förvärv snabbt kan påverka tävlingsbalansen. I en så pass jämn liga som allsvenskan är, pratar vi mycket tillfälligheter. (mer här)

Någonstans på vägen, verkar det dock som man missat lite av åren efter 2006 i sin ursprungliga plan. Tillsammans med tillfälligheter, "landsortsklubbar" i starka sportsliga momentum har den sportsliga konkurrenskraften minskat betänkligt.
Ironiskt nog har de övriga Stockhlmskonkurrenterna nästan samtidigt även de lyckats tappa i sportslig slagstyrka och nu står vi här med ett sjunkande fotbollsintresse och arbetsplatser där det surras alltmindre allsvensk fotboll. Går trenden att vända eller får vi se ett paradigmskifte där hockeyn åter tar täten i huvudstaden?
Går AIK upp i elitserien är det inte omöjligt att pendeln svänger över i huvudstaden och hockeyn blir het med mångsidiga derbybilagor så som vi såg etableras 1998 när Hammarby Fotboll kom upp. Den lokala rivaliteten är en mycket betydelsefull intressefaktor. Endast en klubb kan inte göra jobbet. Och utan Stockholm stannar fotbollsallsvenskan. Thats it.

Det ska nu bli intressant att ta del av den kommande fyraårsplanen som klubbledningen as we speak arbetar fram. Jag anser dock fortfarande att man ska ta makro-omgivningens utveckling på största allvar. (mer här)

*Signade och utgående 2006
Ante Covic 2002
Pétur Marteinsson 2003
Suleyman Sleyman 2005
Eric Fischbein 2005
Erik Johansson 2004
Petter Furuseth-Olsen 2004
Pablo Piñones-Arce 2003
Sebastian Eguren LÅN
José Monteiro de Macedo 2006 - talangkontrakt

Utgående efter 2006
David Johansson 2006-2008
Fredrik Stoor 2006-2008
Max von Schlebrügge 2005-2007
Erkan Zengin 2005-2007
Mikkel Jensen 2005-2007
Louay Chanko 2006-2010
Jeffrey Aubynn 2004-2007
Paulinho Guára 2005-2009
Petter Andersson 2005-2007
Toni Nhleko 2006-2010

onsdag 15 oktober 2008

Pengar blir dyrare

Det var ju en hel del liv i supporterled när det uppdagades att Stockholms Stad skulle stå för finansieringen av Nya Söderstadion. Direkt efter stadens första pressträff (länk här).

Så här med facit i hand måste det kännas ganska tryggt med denna finansieringsstruktur. Samtidigt ska man inte ropa hej förrän spaden är i backen.

Saxat från en annan blogg. (här)

"5 year iTraxx som de mindre och lite sämre bolagen måste låna på samt private equity handlas på All Time High idag. Last trade är 688 punkter. Nu går CDS (Credit Default Swap) ner på bankerna, men ökar för vanliga bolag.

Bekymrerna hopar sig för de företag som har en hög skuldsättning. Den bästa kapitalstrukturen är inte längre att vara tok belånad. Det är den sämsta. Det blir intressant att följa private equity bolagen framöver."

Borås Arena, Nya Nationalarenan, Kalmar Arena och Swedbank Stadion i Malmö är samtliga finansierade eller projekterade med hög skuldsättningsgrad.

D0 the math.

Ekonomisk vinst UEFA cupen

Helsingborg gick till sextondelsfinal i UEFA cupen säsongen 2007/08. Det har nu officeiellt kommunicerats från klubbledningen att den totala nettovinsten för Helsingborg IF efter kval, gruppspel och åttedelsfinal blev 3.7 miljoner. Skön avvikelse mot sportbladets fantastiskt genomarbetade glädjevärdering omgången innan gruppspelet, "guldgruva", jo jag tackar jag…

UEFA cupens ringa ekonomiska bidrag ger inte direkt någon större morot till extraordinära investeringar som sedan ska räknas hem genom UEFA cupen.

Däremot är det bara att lyfta på hatten för den sportsliga prestationen. Noterbart är även att Helsingborg iår kommer göra sin bästa säsong sedan 2000. Detta med en trupp där man satsat på flera yngre förmågor istället för sina tidigare många exotiska chans-köp.

Premier League debt

En hel del repetition men det har på sistonde varit mycket prat om skulderna i Premier League. Och det blandas och ges lite här och inte ens förbundspamparna verkar riktigt förstå sammanhangen. Medan Platini konsekvent komunicerat ekonomisk doping, pratar hans kollega och FA:s hövding lord Triesman i helt andra termer såsom framtidsoro och avsaknad av transparens. Själv tycker jag transperensen, i alla fall vad gäller tre av topp fyra klubbarna är glasklar.

Även tesen om att det främst är kapprustningen mellan "de fyra giganterna" som drivit skuldsidan på balansräkningarna är mycket sneddriven.

Förutom Chelsea där Roman lånar ut pengar för att täcka det galaktiskt stora svarta hål den höga löner/omsättning-ration (70%) årligen lämnar efter sig, har skulderna blande de övriga topp 4 klubbarna inte finansierat spelartrupperna.

Skulderna hos de engelska klubbarna bör därför kategoriseras innan vidare analyser görs.

Man U - Här handlar det om skuldfinansiering i samband med Glazers uppköp, så kallad Levereged Buy Out (LBO). Den typen av finansiering är har varit legio under 2000 talet där priset på pengar (räntan och riskpremie) varit låg. I dagens marknad är dock den typen av affärer helt döda.

Man U har med andra ord inte skuldfinansierat sin fotbollsversksamhet utan skulderna har finansierat Glazers uppköp och ligger på holdingbolaget Red Football Shareholder Limiteds balansräkning. Exakt vilka risker det innebär för klubbens fortsatta framgångar är lite svårt att sia om.

Liverpool liknande struktur som ManU om än i mindre nominella belopp.

Arsenal - Klubben använde sig av skuldfinansiering för att kunna bygga Emirates Stadium
. Man värdepapperiserade tillgångarna och med hjälp av garanten Ambac kunde man anskaffa kapital på kapitalmarknaden till en förhållandevis låg kapitalkostnad.

Egentligen inga konstigheter här heller. Industriföretag gör det, Stockholms Stad gör det, dvs skuldfinansierar sina investeringar.

Ännu känner inte Arsenal av kreditkrisen (här) men ett intressant scenario vore ifall obligationsgaranten Ambac gick i putten och en annan juridisk person tog över fordringarna. Lever samma fina villkor vidare?

Lex Leeds - Klubben lånade drygt £100M för att finansiera spelartruppen i jakt på Champions League titlar med hopp om potentiella intäkter. Facit har vi idag och banklån för att finansiera lönekostnader med humankapital som säkerhet kan inte vara särskillt vanligt, inte heller särskillt sunt för den delen.

Chelsea - Vad säger man, ska vi kalla det "hobbylån" från Roman som spelar Championsship Manager irl. Nu verkar dessa skulder hamnat på klubbens balansräkning, villkorslöst - so far. Vissa höjer säkert på ögonbrynen men även om Roman tycker projektet är roligt vore han ju korkad genom att inte ta upp skulderna i böckerna.

Hursomhelst, Arsenal (50%), ManU (44%) och Liverpool (58%) håller samtliga en förhållandevis låg löner/omsättning-ratio relativt ligans snitt (63%) vilket ger dessa klubbar relativt stora rörelsemarginaler och därmed ett större handlingsutrymme i dessa tider.

Även Tottenham finansierar en del av sin balansräkning genom räntebärande skulder. Dessa ligger runt 50 miljoner pund. Klubben hör dock till de med lägst löner/omsättning-ratio i ligan på 42% och har till och med utrymme att betala ut årlig utdelning till sina aktieägare.

Däremot lär klubbar som skuldfinansierat enligt "Leeds-modellen" och som står med höga löne/omsättning-ration få problem och frågan är hur det i så fall påverkar tävlingsbalansen i ligan. Och sådana klubbar lär det finnas fler än en. I sin iver att sportsligt prestera mer än vad marknadsandelen tillåter överinvesteras det i spelarlöner.

Listan med löner/omsättning-ratio här (längst ner i arket).

West Ham vars tröjsponsor XL släckt ner verksamheten och där lönerna ligger kring 80% av omsättningen har problem (mer om det här).
Skulle dessa klubbar komma att börja slås ut under pågående säsong på grund av finansiella skäl, får det direkt negativa konsekvenser för tävlingsbalansen och varumärket "Premier League".

Just de mindre klubbars risk till fortlevnad anser jag kan vara den största hotet mot topp 4 klubbarnas skuldexponering. Som jag tidigare skrivit är fotbollsbranschen unik där aktörerna är beroende av varandra för att det överhuvudtaget ska finnas en business. Blir det en utslaning i ligan kan det sluta illa.

måndag 13 oktober 2008

Större konkurrens i Malmö

Om knappt en månad slår Malmö Arena upp portarna. Det är en multifunktionell arena med Malmö Redhawks som den största enskilda hyresgästen. Investeringskostnaden uppges ha landat på 800 miljoner kronor. Värt att notera är den årliga marknadshyran som hockaylaget får subventionerat från fastighetsbolaget under det första året. (mer här) Marknadspriset för att nyttja arenan är 25 miljoner per år.

Arenan är en direkt konkurrent till Malmö FF:s kommande hemmaplan Swedbank Stadion vad gäller konserter och events. Exakt hur stor hyreskostnaden blir för MFF är oklart men med kraftigt stigande marknadsräntor har den finansiella risken ökat sedan projektets start. Med ytterligare konkurrens från det i Köpenhamn pågående bygget av Capinordic Arena bör dessutom affärsrisken betraktsas som relativt hög.

lördag 11 oktober 2008

Market update

Parken Sport & Entretainment har likt de flesta andra aktier slaktats på börsen. Koncernens marknadsvärde har minskat från toppnoteringen i maj 2007 på dryga 5 miljarder danska kronor ner till 2 miljarder.

Däremot ser det ut som att koncernens skulder ökar sett till marknadsvärde.

Parken S&E har vuxit snabbt genom förvärv som till betydande del skuldfinansierats. Egentligen inga konstigheter. Koncernens omsättning från affärsområdet "Parken" dvs aktiviteter på arenan, är nu endast ca 1/6 (118 mdkk q1+ q2)av bolagets totala intjäning (650 mdkk q1+q2).

Koncernens balansräkning på 2800 MDKK är finansierad med ca 1500 MDKK i skulder. Ca 1 miljard av dessa ska enligt redovisningen återfinansieras inom ett år. Det kan bli dyrt.

Parken S&E har nyligen kommunicerat till marknaden att resultatet kan bli bättre än tidigare sagts (MDKK100). Bland annat tack vare FCK:s avancemang till UEFA cupens gruppspel skruvar man upp prognosen till en vinst för helåret på 120 MDKK före skatt. Man lämnar dock en brasklapp och noterar att resutatet kan påverkas av marknadsräntornas utveckling.

**************

En annan noterad klubb som tappat i marknadsvärde är AIK Fotboll AB. Den noterade B-aktien som är 90% av bolagets aktiekapital men ger mindre än 50% av rösterna, har under veckan handlats på nivåer som ger ett approximerat marknadsvärde för bolaget på mellan 46 och 53 miljoner kronor. Värderingen ligger med andra ord kring den nivå AEG fick betala för 49% av Hammarby Fotboll AB år 2001.

**************

Angående den turkiska fotbollsaktiebubblan
. Den ser nu ut att ha spruckit.

Det mest bisarra var att Fenerbahce i juli uppenbarligen toppade med ett marknadsvärde på drygt 2 miljarder USD.

De som köpte Fenerbahce aktier under den perioden betalade ett högre pris än vad Glazer betalade för att köpa ut världens mest lönsamma klubb, ManU. Forbes från i våras subjektiva värdering av ManU var 1.8 miljarder USD.

Aktiens värde har sedan dess mer än halverats. Så även för de övriga noterade turkiska klubbarna.

Länka gärna vidare till respektive klubb.
Fenerbahce
Trabzonspor
Galatasaray
Besiktas

************

Till sist, Bloombergs definition av Hammarby Bandy AB är nästan lite rolig.
Hammarby Bandy AB owns a bandy team. Bandy is a game similar to hockey that is played on ice with a rubber ball.

fredag 10 oktober 2008

Nollsummespel?

Det pratas mycket och gärna om de extra miljoner IFK Göteborg drar in tack vare större TV-exponering (allsvensk TV exponering länk här). Däremot pratas det avsevärt mindre om de eventuellt uteblivna publikintäkterna klubben får på grund av TV sändningarna.

En undersökning i England baserad på 2884, varav 158 TV sända matcher i de tre ligorna under Premier League visar att "Pay-per-view" matcher har en negativ inverkan på publiksiffor motsvarande 5%. För "free-to-air" matcher är motsvarande effekt - 20%.*

Do the math.

* Robust estimates of the impact of broadcasting on match attendance in football, Rob Simmons, David Forrest and Babatunde Buraimo, Lancaster University Management School, Working Paper 2006/004

torsdag 9 oktober 2008

"postponed" eller "canceled" ?

Kreditkrisen fortsätter sätta avtryck i fotbollen.

Inte oväntat medger till slut Liverpools VD, Rick Parry att klubbens nya arena är satt på "hold". (länk här)

Man pratar i termer om en försening på kanske ett år. Ett år? Stor humor!
När vi med facit i hand längre fram i tiden sitter och filosofierar, vet vi om inte "cancelled" kanske hade varit ett bättre ordval.

Vi observerar även att Chelsea verkar ha läst inlägget som skrevs här för en vecka sedan.

Man flaggar nu mindre framtida investeringar i "etablerade namn" och större fokus på ungdomen. Om det är en konsekvens av "the credit crunch" eller bara Roman som inte längre orkar täcka de galaktiska årliga driftunderskotten är oklart. (länk här)

tisdag 7 oktober 2008

"Economic Pearl Harbor"

Två intressanta artiklar i "credit crunch" debatten idag.

Det är nu flera som lyfter på ögonbrynen över den globala ekonomins påverkan på professionell sport. Det är bara att förbereda sig för att de gyllene åren av tillväxt är förbi för den här gången, även i sportens värld.

Bland annat säger NBA hövdingen David Stern.
"Clearly, as business gets affected by the slowdown, then spending will get affected, So sports, I don't believe, can exist apart from that reality.''

Läs den tänkvärda artikeln under länken här

I England talas det om skuldexponering där mindre lönsamma klubbar än topp4 Manchester United, Arsenal, Liverpool inklusive credit-crunch immuna ränte & amorteringsfri - Roman - subventionerade Chelsea, är de som bär hela 2/3 av ligaklubbars totala skulder.
Kolla på "wage/revenue-ratio" under länken och klubber med hög ratio. Har de dessutom taskiga marginaler och hög skuldsättning kommer få det riktigt tungt om de inte lyckas hitta investerare.
Det är givetvs de mindre klubbarna som använt skuldfinansiering till sin sportsliga satsning som ligger mest pyrt till.

Artikeln under länken här

Tvärtemot det den förvirrade Platini svamlar om (här), kan kanske skuldsättningen istället jämna ut gapet mellan engelska klubbar och övriga Europa.

Hög skuldsättning under marknadsvillkor i kombinationen med högre räntor och lägre intäkter är en svår ekvation.

Att den globala ekonomiska situationen kommer påverka även den allsvenska fotbollen och klubbarnas intäkter negativt de kommande åren råder det nog ingen tvekam om. Det ska bli intressant att se vilka klubbar kan agera proaktivt och på så sätt skaffa sig ekonomiska/finansiella konkurrensfördelar gentemot de klubbar som överinvesterar de närmast kommande transferfönstren.

Som jag skrev förra veckan så tror att det är klokt att noga se sin verksamhet i ett längre perspektiv än bara till nästa säsong.
De klubbar som på förhand underskattar de kommande effekterna av situationen riskerar att gå en tuff framtid till mötes. Det är ju inte så att de allsvenska klubbarna sitter överkapitaliserade med stora buffertar. (Kalmar undantaget)

Tidigare på bloggen i ämnet:
Kreditoro vs arenaplanerna, augusti-07
Fotbollens exponering mot kreditkrisen
Arsenal känner ännu ingen effekt av "the credit-crunch"
Glazers ManU affär och dess exponering mot kreditmarknaden
"Dra I handbromsen, bli vinnare i framtiden"

torsdag 2 oktober 2008

Våga bromsa nu och satsa på framtiden

Publiksnittet rasar denna säsong och för vissa klubbar kommer även de totala publikintäkterna att minska under 2008. Årets tillbakagång beror dock på en rad micro-faktorer som jag lite kortfattat sammanfattat (här).

Ifall den förskjutna tävlingsbalansen korrigeras nästa säsong är oklart. Det jag däremot tror är att efterfrågan på fotboll kan komma att påverkas negativt av andra, vi kan kalla det macro-faktorer de kommande åren. (mer om efterfrågan på fotboll här)

I ett tidigare inlägg (här) skrev jag om fotbollens riskexponering mot kreditkrisen.

Vad gäller själva efterfrågan på fotboll, har den erfarenhetsmässigt, inte minskat nämnvärt vid tidigare lågkonjunkturer. Jag tror dock det blir annorlunda denna gång, framför allt beroende på följande:

- Fotbollens förändrade profilering mot underhållingsbranschen och den nya typen av målgrupp som har mindre känslosamma skäl för att lämna när utgifter ska prioriteras.
- Priset på produkten har stigit relativt mycket senaste åren.
- Utöver bolagstyrelsers svångremmar, högre riskrabatt gentemot sponsorer på grund av ett råare klimat
- Förhandling av ett nytt TV avtal om två år, förmodligen mitt i lågkonjunkturen.

Därför tror jag att de klubbar som redan nu börjar att anpassa kostymen, bromsa löneutvecklingen och istället för dyra etablerade förvärv, försöker scouta talangfulla spelare med potential samt allokera överblivna resurser till ungdomsverkamheten kommer på ett par-tre års sikt, ganska enkelt, kunna segla förbi de klubbar som genom att ha agerat reaktivt, kraschat sin ekonomi.

Mycket handlar dock om att våga göra det. På kort sikt är risken på utebliven sportslig framgång överhängande. Det kommer nämligen finnas klubbar som kör på i tro på att tillväxten fortsätter bara man levererar på planen.

Jag tror dock att en mer förskiktig intäktsvärdering inför höstens budgetarbeten kan vara en sund strategi. Missa bara inte att kommunicera och motivera planen till omvärlden.

Bokslutsperioden i mars blir annars spännande att följa.
Jag tror att flertalet klubbar redan iår åker på en näsknäppa.

- AIK har efter halvårsrapporten som var riktigt usel, gått än sämre publikmässigt. Det ser riktigt illa ut här.

- IFK G hade redan förra året ett större driftunderskott. Iår har man varken sålt spelare för 30 miljoner eller andelar i befintliga spelare för 12 miljoner.

- Hammarby lär visa ett driftunderskott såsom man gjort de senaste tre åren då man anpassat sig till den allsvenska normen. Vidareförsäljningen av Fredrik Stoor borde dock balansera upp merparten av detta undeskott med den "utnettade" nedskrivningen på Eguren som en eventuell buffert och kanske kanske kan man nå +-0.

- Elfsborg tror jag, efter två starka år, riskerar att redovisa röda siffror på den nedersta raden. Vi får se om försäljningen av Wiland räcker till. Klubbens balansräkning är dock relativt stark jämfört med konkurrenterna. Det går dock fort utför i den här branschen.

- Helsingborgs balansräkning blir högintressant att se.

måndag 29 september 2008

Virgin Money's Football Fans' Inflation Index & UEFA Cup

Virgin Money's Football Fans' Inflation Index mäter de engelska fotbollsupportrars kostnader under matchdag. När de brittiska klubbarna släppte årets biljettpriser ökade dessa i genomsnitt med 7.2%. Lägg därtill dyrare bensin, högre matpriser etc och indexet landar på £106.21 per supporter och matchdag. En ökning med 21% sedan i våras. Detta index har funnits i två år och sedan start har inflationen för den genomsnittlige fotbollsupportern hittills varit 36%.

I samband med senaste mätningen gjorde man även en undersökning bland supportrarna ifall de funderade på att skära ner på sina matchbesök. West Ham ligger högst upp i riskzonen. Hela 43% uppgav att de kanske skulle gå på färre matcher denna säsong. (hela listan här) Steget från ord till handling brukar dock vara stort.
Det skulle vara intressant med ett motsvarande nyckeltal i Sverige. Framför allt när vi går in i en tid med ett par snart färdigställda arenprojekt.

******

UEFA cupen är död. Länge leve UEFA Europa League, typ. Så kommer turneringen heta going-forward. Den viktigaste nyheten förutom utökningen av gruppspelet från 40 till 48 lag, är att UEFA centrelt tar över försäljningen av TV rättigheterna redan från start. Tidigare år har klubbarna själva fått sälja sina respektive TV rättigheter ända fram till kvartsfinal då UEFA tog över. På så sätt tror UEFA att premierna till de deltagande klubbarna kan fördubblas.

Principen är ungefär som "sub-prime". Paketera en massa mindre intressanta matcher och sälj det i ett paket till TV bolagen under ett annat varumärke :-)
Hammarbys nettoresultat från europa-spelet 2007 beräknades landa kring 700 000 kronor. Räknar du med slitaget på spelarna och den förmodade lägre allsvenska placeringen som ett resultat av detta blev det en i slutändan förlustaffär på grund av de lägre allsvenska TV premierna som till största del baseras på tabellplacering.

lördag 27 september 2008

Klausul - om bloggens läsare får välja

Under knappt fyra dagar har bloggens läsare fått säga sitt (hela caset här). Lite drygt hundra röster blev det. Resultatet, kanske något överaskande, men visar ändå att det finns rationella investerare bland fotbollsfansen.
För att återkoppla till investerings-caset. Först och främst. Grundförutsättningen är att alla parter är villiga att genomföra en given struktur. Att spelare ibland bettar på sitt framtida marknadsvärde förekommer ju redan då sådana klausuler uppenbarligen poppat upp här och där under årens gång.

Hur man agerar handlar om managering av risker och likviditet. Hur mycket risk klarar balansräkningen av att bära? Finns det möjlighet vill man helst behålla en viss flexibilitet till att kunna gå in i ytterligare spelaraffärer ifall rätt prospect dyker upp. Givet de förutsättningar som målades upp, minimerar alternativ 1 den möjligheten . Och även om uppsidan för framtida avkastning är störst just här kanske alternativkostnaden i slutändan överstiger intäkten i form av oförmåga att finansiera en potentiell spelaraffär som helt plötsligt dyker upp. Alternativ 1 är en lyx klubbar med stark balansräkning och likviditet kan unna sig.

Alternativ 2 ger med största säkerhet minst framtida intäkt men även den lägsta risken. Skulle man veta att riskkapitalisten återinvesterar pengarna i truppen är det ett riktigt bra alternativ. Fast han kan ju ta sitt pick och pack och söka andra investeringar när affären väl är stängd.
Alternativ 3 ger ju en bra potentiell uppsida givet investeringen. Nackdelen med 2 och 3 är ju att det finns andra krafter som kan driva en försäljning. Å andra sidan, hur ofta har den stora majoriteten allsvenska klubbar med sina driftunderskott, råd att tacka nej till bud från utlandet?

Hur som helst, vi spolar fram bandet. Du lyckas genomföra affären med finansieringsstruktur tre och hyllas av fansen då du ror i land en klasspelare.
Ingen, förutom klubbens högsta ledning, agenten och spelaren, känner dock till detaljerna i affären.
En säsong går. Kennedy spottar in mål från sin mittfältsposition. I tidningarna börjar det surras om nya "proffsäventyr". Bland fansen värderas Kennedy upp mot 20-25 miljoner.
Sedan kommer dråpslaget, käftsmällen. Köpande klubben lägger ut transfersumman på sin hemsida, €850k. Du blir sågad längs fotknölarna då endast exit-benet bedöms.
Du har sålt en klass-spelare till reapris :-)

tisdag 23 september 2008

Finansiera din egen transfer

Nu kan du strukturera din egen finansiering. Du är sportchef och din uppgift är att maximera klubbens sportsliga förutsättningar nästa säsong och samtidigt skapa möjligheter till framtida kassaflöden.

Till höger kan du sedan välja den finansieringsstruktur du vill gå vidare med i affären.

Förustättningarna är fiktiva och enligt nedan.
Hammarbys trupp är den idag befintliga.
Kennedy nöter bänk i Holland och kan gå som "free-agent". Han är eventuellt intresserad att flytta hem, representera Hammarby och möjligen få en ny språngbräda ut i Europa.

Det finns dock även andra intressenter och hans agent värderar kontraktet till 13-15 miljoner kronor över tre år.

Du är intresserad men likviditet är en trång sektor.

Initialt pratas det om en sign-on på 6 miljoner och en månadslön på 200k.
Hammrbys likviditet och budget inför vinterns transferfönster tillåter investeringar på totalt 6 miljoner.

1. All-in på Kennedy och på egen hand finansiera hela sign-on bonusen. Ingen försäljningsklausul i avtalet med Kennedy. Hammarby tar hela den finansiella risken men även hela eventuella transferintäkten. För att finansiera eventuella ytterligare förvärv inför nästa säsong, krävs det spelarförsäljningar i vinter.

2. En extern finansiär har hört av sig och ser Kennedy som ett unikt business-case. Han vill finansiära hela sign-on. Han kräver dock samma upplägg som Djurgården Fotboll AB kör. När investeringen är återbetalad, delar man 80-20 på uppsidan där 80% går till finansiären. Hammarby risk är de månatliga löneutbetalningarna och att driften ska täcka dessa. Du kan genom denna finansieringsstruktur finansiära ytterligare förvärv denna vinter.



3. Kennedy är lite riskbenägen och kan tänka sig att betta på sitt framtida marknadsvärde. Hammarby delar den finansiella risken med spelaren. Hammarby betalar 2 miljoner i sign-on och spelaren får en release-klausul inskriven i ett bilateralt avtal. Optionen är att kunna lämna om bud på 8 miljoner lämnas. Kennedy får, vid en eventuell framtida transfer, uppsidan mellan hans framtida marknadsvärde och de 8 miljonerna som tillfaller Hammarby. Denna "spread" utfaller som sign-on till Kennedy från den köpande klubben. Hammarbys del vid en eventuell framtida affär är fixerat till 8 miljoner. Du kan genom denna finansieringsstruktur finansiära ytterligare förvärv denna vinter.

Hur vill du gå vidare i affären?

fredag 19 september 2008

Arsenal ökade sin profit säsongen 07/08

Inga spår av kreditkrisen hos Arsenal, än så länge.

Följande skriver klubben i sin bokslutskommuniké.

"The Group has not, to date, experienced any significant direct adverse impact on its financing arrangements as a result of the “credit crunch” and the related turbulence in the financial markets".


Det är bara att konstatera att andra spelare, "to date", betalar priset för den ökade kreditrisken. (mer här)

För att försäkra sig mot att Arsenals obligationsgarant Ambac går i putten, har priset för detta stigit rejält och handlas idag runt sanslösa 20%. Så mycket för den ursprungliga AAA statusen...

Rent konkret innebär det att om du vill försäkra din Ambac garanterade obligation som har ett värde på en miljon, från att förfalla värdelös vid en Ambac-konkurs, kostar det dig 200 000.

Samtidigt var Arsenals snittränta på den underliggande skulden 5.3% under den senaste bokslutsperioden. (1juni 2007 -31maj 2008)

I övrigt kan konstateras att Arsenal Holding Group ökade sina intäkter samt profit under säsongen 07/08.

Intäkterna uppgick till £225 miljoner. ( £202 - 06/07) och rörelseresultatet till £59.6 miljoner (£51.2 - 06/07). Arsenal har således förbättrat sin rörelsemarginal till ca 26%, vilket det nästan är ManU klass på.
Klubben hade ett positivt transfernetto på £5 miljoner och på nedersta raden blev resultatet £25.7 miljoner.
Klubben amorterade sin arenaskuld med £5 miljoner ner till £250 miljoner. Förra årets finansiella kostnad landade på £17 miljoner. Klubben har således ganska bra marginal för att kunna parera högre räntekostnader.

"Osynliga handen" existerar ej :-)


Förr

Nu

tisdag 16 september 2008

"The Trillion Dollar Meltdown" #2

Idag eskalerade kreditkrisen ytterligare. Vart det hela till slut landar vågar nog få spekulera om. Vilka konsekvenser har fotbollen hittills drabbats av och kommer att drabbas av är ännu lite oklart men härdsmältan lär inte gå obemärkt förbi.

Låt oss titta lite snabbt på exponeringen... några få exempel.

England
Obligationsgaranten och försäkringsboaget AIG rapporteras ha radikala problem med sin finansiering/likviditet och ska ha fått tillåtelse att dränera sina dotterbolag på $20 miljarder. AIG är ManU:s tröjsponsor och därmed en av klubbens största samarbetspartners. Hur länge till kan man fråga sig?
ManU är mycket lönsamt men holdingbolaget som äger klubben har en skuldfinansiering från banker på £510 miljoner. (här) Det är inga problem så länge klubben fortsätter leverera bra kassaflöden från sin rörelse. Det finns dock en brasklapp. Som säkerhet har holdingbolaget ställt klubbens bokförda värde, £425 miljoner. Det är inte alls omöjligt att bankerna i dessa tider kräver in mer säkerheter och får vi kanske se Christiano Ronaldo i Man City redan efter nyår?

Arsenals arenafinansiering har redan nedgraderats avseende kreditbetyg (här) och (här). Oklart om det får några konsekvenser för klubben. Kanske får vi några av svaren i kommande årsredovisning som borde bli officiell inom några veckor.

Resebyrån XL släckte förra veckan ner sin verksamhet. Trist för West Ham som hade ett 3 årigt tröjsponsoravtal med bolaget signerat februari -07. Intäktäktsbortfallet för London-klubben under resterande löptid uppges ligga runt £5 miljoner. Tungt för klubben som legat mycket tungt exponerade mot spelarlöner. Wages/turnover-ratio var säsongen 06/07 - 76% näst högst i Premier League. (här)

Liverpool planerar som bekant en ny arena för uppskattningsvis £300 miljoner. Klubben som köptes av amerikanerna Hicks & Gillet i en finansieringsstruktur baserad på skulder. Jag tror personligen att klubben kommer få det mycket svårt att resa kapital till den nya arenan framgent.

Förblir en dröm?

Sverige

Här hemma har vi ett antal arenaprojekt med stor del skulder på balansräkningen.

Borås Arena AB har bundit 60 av de 80 lånade miljonerna i olika löptider* som löper ut efterhand och kommer att rullas i nya, troligtvis dyrare skulder längre fram. Förvisso är det en relativt liten exponering men det ska bli intressant att se vilken part som tar de högre räntekostnaderna, klubben eller kommunen.

Swedbank Stadion - Malmö är även den skuldfinansierad genom Swedbank. 310 miljoner som lär bli dyrare för klubben vad det lider.

Nya Nationalarnen - även den skuldfinansierad med Swedbank som huvudfinansiär.

Kalmar Arena - Överklagandet kanske blir det minsta bekymret. Excel-snurrorna lär snurra både ett och två varv till, dels hos bankerna och hos Sveafastigheter.

Stockholmsarenan - Här ser faktiskt skuldsidan minst bekymmersamt ut. Efterfrågan på högkvalitativa räntebärande papper lär öka. Stockholm Stads obligationer håller högsta kvalitet.

Däremot finns det som sagt lite frågetecken kring de 1.3 miljarderna som ska finansieras genom försäljning av byggrätter. Det ska ju finnas köpare av dessa och dessa måste klara av att räkna hem kalkylen samtidigt som man finansierar sin respektive balansräkning.

Efterfrågan på fotboll
Förutom investeringarna och finansieringen kan man ju fråga sig hur efterfrågan på fotboll kommer att påverkas. Erfarenheten säger att lågkonjunkturer historiskt inte påverkat publiktillströmningen till sportevenemang nämnvärt (globalt).

Den genomsnittliga fotbollspubliken och prissättningen har dock förändrats mycket kraftigt de senaste åren. I Sverige har idag rapporterats att hushållens nettoskuldsättning nått rekordnivåer. Prioriterar gemene man och familj fotboll i sina vardagsutgifter? Det gäller både live och pay-per-view där ett nytt TV avtal ska signas om två år.

Företagens aptit på sponsring och hyra av VIP loger lär minska då dessa är kostnader som blir extremt svårmotiverade i lågkonjunktur.

De "goda nyheterna" är att fenomenet är globalt. Allsvensk fotboll borde "tack vare" sin underutvecklade infrastruktur och "affärsmässighet" ha en lägre exponering mot kreditkrisen och dess svallvågor än andra, mer utvecklade fotbollsmarknader.

Vilka klubbar har förutsättningar att klara sig bäst genom?
Generellt borde det vara klubbar med låga räntebärande skulder och de som har välfungerande ungdomsverksamhet av hög nationell klass.


* Källa: årsredovisning Borås Arena AB - 2007.

söndag 14 september 2008

Vilka är Glazers exit-strategier?

Fotbollseuropa höt till en av de mindre perfekta maknadsekonomierna. Med sina villkorslösa krediter påverkar "hjärte-investerare" konkurensbalansen. Samtidigt som profitmaximerande klubbar såsom Manchester United lever under marknadens villkor med ett avkastningskrav hängandes över sig som en broms avseende investeringar i spelartruppen, strör de nyttomaximerande ägarna pengar omkring sig och höjer priset på sportslig framgång.
Hur många gånger har inte Silvio Berlusconi täckt Milans galaktiska underskott? Hade uppstickarklubbarna från öst överhuvudtaget kunnat konkurrera på den europeiska scenen utan villkorslösa oljemiljarder? I Norden har vi den danska "forskarskatten" som skapar vissa marknadsimperfektioner.

I våras, när Italiens regering skulle ge Alitalia konstgjord andning med en nödfinansiering anmälde flera av Europas flygbolag interventionen till EU:s transportkommission då det ansågs strida mot den fria konkurrensen och dess krafter.
I fotbollens värld hyllas liknande åtgärder och klubbar som Arsenal och ManU målas istället av Michel Platini upp som pirater där skulder under marknadens villkor sägs ge dem konkurrens- fördelar vilka i själva verket inte finns där. Jag lägger inga värderingar i finansieringsstrukturerna men om ni frågar mig blir retoriken bisarr och snarare politisk än logisk.
Situationen för riskkapitalister med profitsyfte blir ganska otacksam och frågan är om inte riskkapitalets intåg i fotbollen är självreglerande och på sikt på väg bort.

Eller står vi inför ett större strukturskifte i den europeiska fotbollen där klubbarna säger hejdå till UEFA? För detta krävs det dock starka krafter och frågan är om inte 51% regelns vara eller icke vara (lite mer här) i Tyskland är större än av enbart nationellt intresse.

I England har fotbollsmarknaden varit relativt "sofistikerad" och transparent. Vad gäller intäkter och förutsättningar till profit har de fyra största klubbarna i det närmaste skaffat sig en monopolställning på de intäktsmässigt åtrovärda fyra första platserna. (konkurrensbalans i PL här)
För snart ett år sedan skrev jag att Manchester City kunde bli en nagel i ögat för Glazer och hans ManU.(här) Det visade sig att Thaksin Shinawatras löften inte helt var på riktigt. Nu har han sålt klubben till Abu Dhabi United Group och Sulaiman Al-Fahim. Att pengarna finns där råder det ingen tvekan om och snart lär vi se om det finns substans bakom de stora orden om galaktiska spelarinvesteringar. Förvandlas ord till handling lär konkurrensen och därmed kostnaden för sportslig framgång öka för Glazer, hans ManU samt de övriga topp4 klubbarna.

Men det kan finnas fler moln på himlen. Kredit-bubblan som sprack på världens kapitalmarknader gör att hans relativt dyra finansiering (här) inte kommer att kunna struktureras om den närmaste tiden. Samtidigt är Alex Furgeson-eran på väg att lida mot sitt slut. Jag är nyfiken på hur klubbens sportsliga prestationer kommer påverkas av det managerbyte som stundar. Det är ingen liten strukturell risk ManU står inför.

Det finns även andra risker som lurar runt hörnet. Platinis korståg mot England och Premier League klubbarna lär fortsätta även denna säsong. Regleringar och andra politiska risker får inte heller underskattas.

Samtidigt vågar jag påstå att Malcolm Glazer hittills förädlat investeringen Manchester United. Han köpte klubben för £790M och i våras värderade Forbes ManU till £905M. Det var före man vann ligan samt Champions League.

Frågan är om det inte börjar bli läge för en exit? Med den "lilla" insatsen eget kapital vid förvärvet skulle en försäljning med ett pris över £1000M innebära en bra avkastning på eget kapital. Och hur stor är egenligen uppsidan vad gäller värdeutveckling going-forward?

Det svåra blir givetvis att hitta intressenter. Att riskkapitalet skulle klara av att strukturera en finansiering för ett uppköp i dagens marknadsläge är en fin men mycket naiv tanke. Det Glazer i såfall kan hoppas på är en ny Roman eller oljeshejk som öppnar lädret för att köpa sig världens mest lönsamma fotbollsklubb att leka med.

Men jag undrar jag om Malcolm Glazer inte funderar över en möjlig väg ut.

onsdag 10 september 2008

Arenaboomen - Situation Stockholm

I måndags klubbades till slut inriktningsbeslutet för "Nya Söderstadion". Egentligen ingen ny fakta har kommit fram sedan detta skrevs men det är värt att lyfta fram lite saker som jag reflekterat över.

Finansieringen
Som tidigare kommunicerats beräknas arenan kosta runt 2 miljarder.
1.3 miljarder finansieras genom stadens försäljning av byggrätter på nuvarande Söderstadions mark samt kring den nya.

Här kan man ju alltid ifrågasätta värderingen av dessa rätter. Det är dock staden som tar den finansiella risken här och ingen annan.

700 miljoner lånas upp och det är, enligt denna artikel, det som utgör den stora delen av driftskostnaden för arenan.

Hyresgästerna får därför nyttja en arena som kostar 2 miljarder till en kostnad av 700 miljoner. Ingen dålig subvention.

Jag misstänker att Stockholms Stad lånar dessa 700 miljoner hos sin internbank som i sig rullar sin finansiering i obligationsmarknaden och tack vare den AAA status Stockholms Stads obligationer har, kan staden resa kapital till bra marknadsvillkor.

Hyresgästerna får således inte bara nyttja en arena bokförd till 2 miljarder till en kostnad av 700 miljoner. De får dessutom nyttja den till en kapitalkostnad betydligt lägre än om de själva hade försökt finansiera 700 säckar.

Kapitalkostnaden för dessa 700 miljoner kommer Stockholms Stad försöka finansiära genom långa hyresavtal med bla AEG.

Ägandet
Stockholms Stad kommer själva stå som ägare till fastigheten vilket egentligen inte är så konstigt då i stort sätt hela den finansiella risken ligger hos staden. Utan stadens finansiering skulle en arena vid Globen aldrig kunnat räknats hem av en privat aktör.

Hyresgästerna exponeras istället mot sina respektive affärsrisker.

För Hammarbys del lär det hela innebära en högre hyra än vad man har idag men med en betydligt större uppsida på intäktssidan än dagens infrastruktur tillåter. Samtidigt ökar affärsrisken där följande gäller.

Sportsliga resultat som ju är intäktsdrivande.
Intresset och därmed efterfrågan på allsvensk fotboll.

Rent konkurrensbalansmässigt är ju allt förstås beroende på hur nettoeffekten, dvs nyttan av arenan i relation till konkurrenters nytta från sina respektive nybyggen. Och de arenor som byggs runt om i landet är fortfarande billigare än 700 miljoner och även de är subventionerade av sina respektive kommuner.


*********************************

Det har ju även kommunicerats lite angående Nya Nationalarenan.
AIK står på sig i förhandlingarna och hävdar att de har en reservplan om man inte får äga sina evenemang själv. Givetvis sätter man press på arenaägarna då Swedbank Arena utan klubblag blir omöjlig att finansiera.

Vad gäller Djurgården så står klubben med begränsat utrymme och markfrågan förefaller vara det minsta problemet. Utan kommunala subventioner går det inte att räkna hem en tredje ny arena i Stor-Stockholm med enbart ett klubblag som gäst. Kanske skulle man kunna bygga nytt, mer spartansk tillsammans med AIK...

Så frågan är givetvis var klubben till slut hamnar.

Att man uttalat en bestämd linje att det är en egen arena man vill ha måste tas med en stor näve salt då klubbens retorik alltid varit situationsanpassad. Dessutom ser det ut att komma en ny scheriff till stan...

Mars 2002,
- Erfarenheten från andra europeiska storstäder visar att rivaliserande klubbar kan samsas kommersiellt på samma arena. Fotbollsklubbar på egna arenor får större intäkter från sponsorer, events, restauranger och souvenirer.

Och så Februari 2008,
- Och titta på sponsorerna. De utgår från en klubb per arena, säger Bosse Lundquist, som är rejält trött på talet om att det går bra för Milan och Inter att dela arena i Milano liksom för Roma och Lazio på Olympiastadion i Rom. - För det första går det inte bra. Det är de klubbarna som har de stora problemen med huliganer och säkerhet. Om du skulle fråga Inter och Milan i dag skulle de aldrig bygga gemensam arena, säger Bosse Lundquist.

Allt detta gör arenasituationen i Stockholm ganska intressant och just nu lite oberäknerlig.

tisdag 2 september 2008

Arenaboomen - Kalmar Arena *uppdaterat 1/9-08*


Det har nu tagits nya beslut i Kalmar kring finansieringen av arenan och det finns vissa förändringar från nedan skriven text.
Bakgrunden är att bankerna inte godkänt Sveafastigeters finansieringsförslag. För att tala klarspråk innebär det rent krasst att bankerna inte anser att arenans marknadsvärde motsvarar byggkostnaden och inte ville ta byggnaden som säkerhet för skulderna. Således krävs mer collateral.

Därför nya bud:
Ny projekterad kostnad 270 msek
Sveafastigheter finansierar och ett banklån på 220 miljoner tas där Kalmar kommun går i borgen för 100 av dessa miljoner.
Kalmars kommuns subvention till Kalmar FF på 5.8 miljoner/år under 25 år består men de sista fem årens bidrag betalas i en klumpsumma (29 msek) redan 2010 när arenan beräknas stå färdigbyggd.

Ett stort åtagande av Kalmar kommun där man går in som garant i ett junk-projekt.

---------------------------------------

Kalmar Arena skulle från början vara färdigbyggd 2008. Detta mål sköts upp till 2009 men ännu är inte avtalen på plats.

Storlek: 11 000 platser

Investeringskostnad: drygt 250 miljoner


Finansiering:
Sveafastigheter AB finansierar fastigheten. Man kräver dock garantier för 170 miljoner. Jag misstänker att fastighetsbolaget vill säkra en upplåning på 170 miljoner genom långa avtal med Kalmar kommun och Kalmar FF.

Andra benet i finansieringen, dryga 80 miljoner räknar Svefastigheter hem genom kommersiella lokaler och ett mervärde samt affärsutveckling på den fastighetsstock bolaget äger in the neighbourhood.

Man nådde en preliminär uppgörelse där kapitalkostnaden för dessa 170 miljoner garanteras genom en årlig hyra på 9.5 miljoner under 25 år. Kalmar kommuns subvention blir 5.8 miljoner och Kalmar FF:s del att årligen betala i hyra, 3.7 miljoner.

Kommentar
Bygget har inte kommit igång då parterna inte lyckats komma överens om alla delar i avtalen. Sveafastigheter vill ha längre garantier. 25 år är inte good enough och man vill ha ytterligare 10 till 15 års löptid, något som kommunen inte riktigt verkar vilja ge.

Under tiden har makrosituationen förändrats radikalt där b.la priset på pengar ökat. Det är därför oklart om detta projekt överhuvudtaget blir av.

Finansieringsstrukturen skulle innebära likt Malmö och Borås, att kommunen går in med en kraftig subvention.

Frågan är vilken tillväxtpotential och efterfrågan på fotboll det finns i regionen för att klubbens nytta ska mäta sig med Elfsborg vad gäller intäkter.

torsdag 28 augusti 2008

När doften förvandlas till stank

Redan vid årskiftet kunde man känna dofterna av kommande likviditetsproblem (läs här). Men när Helsingborg kosmetiskt omallokerade siffrorna satt säkert de flesta lugnt i båten.

Nu sägs det att tiden till slut kommit ikapp klubbens extremt tajta balansräkning. (läs här)
Det pratas om banklån för att finansiera höstens utbetalningar. Och då har klubben ändå under våren cashat hem 4-5 miljoner för McDonald Mariga. (läs här)

Lycka till...

lördag 16 augusti 2008

Höstfunderingar - I skuggan av siffrorna

Kvartalsrapporterna är några av de få tillfällen under året AIK Fotboll AB kommunicerar till marknaden. Därför kan det vara av värde att utöver de siffor som klubben rapporterar, titta närmare på vad som skrivs i delårsrapporerna och i de mediala utspel bolagsledningen gör .

Som jag skrev innan rapporten (här) var jag mycket nyfiken över kostnadssidan och hur stor AIK Fotbolls kostym hade vuxit till sig.

Frågan nu är vilken kontroll bolagsledningen egentligen har över de skenande kostnaderna. Det finns nämligen lite deskripens i kommunikationen mellan Q1 & Q2 som öppnar för lite frågor och jag kan inte känna att helheten andas kontroll.

Redan under Q1 hade kostnadssidan ökat 13%, från 17.6 till 19.9 msek. Då kunde man läsa i delårsrapporten kommentaren om att kostnadsökningen var generell beroende på "högre aktivitet" och där man solade sig i glansen av de ökade intäkterna (+66%). - "Kostnadsökningen på 13% är att jämföra med ökningen av intäkter på 66%".

Faktum är dock att intäktsökningen främst bestod av 2.8 msek spelarförsäljningar (0.4msek-07) samt en allsvensk premiär som drog 26k och som för första gången landade på Q1.

Ingenstans i Q1 rapporten kommunicerades de signifikant ökade kostnader (jmf 2007) i samband med webbprojektet eller The Terrace än så länge röda siffror såsom tydligt kommuniceras i Q2. Inte heller i "Utsikter för 2008" flaggade man för höga kostnader kopplade till dessa projekt. Kanske berodde det på att bolaget visade upp en mindre förlust under Q1 än året innan (tack vare premiären). Kanske för att man kunde gömma sig bakom faktumet att förlusten under Q1 är säsongsbetonad.

Intressant är även hur kommunikationen angående utsikterna för helåret förändrats mellan Q1 och Q2. Från att nå "lönsam tillväxt" till att nu endast nå tillväxt. Frågetecknet kring lönsamheten förklaras i Q2 genom "Osäkerhet råder avseende resultatmålet främst beroende på att pågående lanseringsprojekt avseende Terrace AB och webben inte nått förväntade intäkter"

Samtidigt säger VD Charlie Granfelt i en kommentar angående delårsrapporten på aikfotboll.se:
"Vårt relativt nystartade, hösten 2007, projekt The Terrace AB har visat en positiv utveckling avseende omsättning. Terrace går bättre och bättre, dels tack vare sin nya egna kollektion och dels genom att butiken etablerar sig. Det tar några år för en klädbutik i Stockholm att nå breakeven (nollresultat)."

Lite motsägelsefullt och har ledningen inte räknat med och kommunicerat "det-tar-några-år-för-klädbutik-faktorn" förrän nu? Eller är det så att klubben på förhand övervärderat de spelarförsäljningar man hade tänkt genomföra under 2008. Det är nämligen, baserat på den ekonomiska utvecklingen under 2007, endast på det sättet klubben kan nå lönsamhet under 2008.

Under Q2 fortsatte kostnandsmassan att växa och nu när resultatet blev betydligt sämre än motsvarande period 2007 specas samtliga extrakostnader upp. Rensar vi dock bort The Terrace (2.7 msek intäkter - [ca 53.5% KSV + 1.5 MSEK omkostnader + ca100k avskrivningar] = ca -0.35 MSEK hitills iår) samt webbprojektet (0 intäkter - 1.5 MSEK omkostnader) från resultaträkningen skulle klubben ändock redovisa ett underskott mycket större än motsvarande period förra året. Klubben har helt enkelt blivit mycket dyrare i drift utan att det signifikant speglas på det sportsliga planet.

Till den rosa tabloiden säger Charlie Granfelt att man nu ska se över kostnadssidan. Han medger att det är dyrt att avskeda personal. Det är det ju. Däremot är betydligt billigare och enklare att skära ner på kostnaden för spelarkontrakten. Det förutsätter dock att den sportsliga organisationen levererar en mycket högre verkningsgrad eftersom det hos fotbollsklubbar finns en stark korellation mellan sportslig framgång och intäkter. En verkningsgrad där mindre kända och betalda spelare tillsammans presterar allsvensk topprestation, lex 2006. Klarar klubben av det?

Han menar även att bolaget står med en stark balansräkning. Relativt vissa av sina allsvenska konkurrenter den må se stark ut. Den tillhör dock definitivt inte de starkaste i ligan och inte ens en bråkdel så stark för att framstå målet "göra AIK till en ledande klubb i Norden 2010" som särskillt realistiskt. Varför mindre realistiskt kan man fråga sig?

Bolagets kassaflöde från rörelsen är fortsatt negativt (-7 msek första halvåret är allt annat än ok). För en klubb med AIKs likviditet och balansräkning blir det ett minimalt utrymme till felrekryteringar och andra investeringar. Man får helt enkelt mindre möjlighet till risktagande. Senaste året har klubben valt att bära en större affärsrisk utanför bolagets kärnverksamhet vilket nu minskar flexibiliteten för investeringar i den sportsliga verksamheten och parera konkurrenternas utveckling.

Det tär dessutom på den sportsliga slagkraften samt kontinuiteten att aktivt behöva söka exits i sin spelartrupp för att finansiera driften av bolaget. Att behöva sälja spelare för att säkra likviditeten gör det svårare att genomföra bra affärer.
Frågan är även vilken uppsida det egentligen finns i projekten The Terrace som har en relativt smal målgrupp samt "webbsatsningen".

Angående visionen noterar jag för övrigt följande kommentar från VD:n från aikfotboll.se

"Vi är ett bolag och vår uppgift är att bygga en verksamhet som styrs utifrån att i första hand mäta vår lönsamhet och ekonomi och inte vår plats i tabellen."

Är det så att bolaget vill profitmaximera? Då undrar jag ifall klubbledningen vill bli ledande i Norden på planen eller ledande i Norden vad gäller klädförsäljning?

Ni som slaviskt följer denna blogg vet förmodligen vid det här laget att i en jämn marknad där konkurrenterna nyttomaximerar, är det oerhört svårt, om inte i det närmste omöjligt att bedriva en lönsam verksamhet i kombination med att kontinuerligt vinna titlar. Konkurrenternas aktiviteter ökar hela tiden priset på sportslig framgång.

Att vara "runner up" brukar skapa betydligt bättre förutsättningar till profit.


Tidigare om Q2:

Inför rapporten
Kommentar Q2

onsdag 13 augusti 2008

Dyrt och mycket svagt AIK!

AIK har rapporterat idag, Q2 tillika halvårsbokslut och det var faktiskt sämre än vad jag på förhand trodde.
Ett minusresultat på 7.7 miljoner efter skatt är inte bra.
Kassaflödet är riktigt illa, -11.8 miljoner under årets första sex månader som lämnade en kassa på endast lite drygt 5.6 miljoner per 30/6-08. Lite tajt för att det ska kännas tillfredställande då bara löneutbetalningarna lär ligga kring 4 miljoner per månad. Jävligt tajt om man vill värva spelare.
Spelarförsäljningarna under sommeren (landar på Q3) kom därmed som ett välkommet cash-flow.
Kostnadssidan har ökat markant under det första halvåret. Omkostnader upp från 37 msektill 43.4 msek. Klubben skriver att nya hemsidan samt "webbprojektet" kostat 1.5 miljoner mer än förra året och konsult&admin upp 1.2 miljoner jmfr 2007. Omkostnaderna från The Terrace uppges ligga på 1.5 msek för halvåret. (0 motsvarande period 2007)

The Terrace omsatte 2.7 msek januari till juni. Har man samma KSV som 2007 - 53.5% går butiken än så länge back och omsättningen måste upp. Hur stor är uppsidan här egentligen?

AIK Fotbolls intäkter ökat från 45.5 msek till 51 msek men klubbens intjäning under andra halvan av året kommer knappast nå upp i förra årets nivåer. (läs mer här)

Redan förra året gjorde sig AIK beroende av spelarförsäljningar för att gå runt. När dessa inte når upp till större nivåer blir konsekvensen rött i bokslutet.
Efter Q3 förra året skrev jag följande rader: "För att klubben ska fortsätta vara lönsam kommer det dock krävas att den sportsliga organisationen får ut mer av spelarna/resurserna än vad man lyckats med iår"

Klubbens tunga spelarinvesteringar förra sommaren har inte gett önskad bestående effekt. Om det beror på starkare konkurrenter eller dålig prestation låter jag andra analysera. Säsongen är dessutom inte över än.
Det vi kan konstatera, givet att de sportsliga resultaten under resten av året speglar första halvan, är att det kostar skjortan och drar ner resultatet .
Som det ser ut nu kan en fortsatt kräftgång i ligan under hösten kosta ett par miljoner i uteblivna publikintäkter jämfört med förra årets höst-race. T.ex drog höstderbyt 35k förra året. De två extra hemmamatcherna på årsbasis lär dock få upp biljettintäkterna till föregående års nivå. Dock står man med en ökad evenemangskostnad på köpet.
Klubben har under sommaren skurit ner truppen till endast 21 spelare och därmed lär kostnadssidan minska lite under det andra halvåret. Det räcker dock knappast till att redovisa ett positivt resultat för helåret om nu inte klubben säljer fler spelare på denna sida årsskiftet.

Nu är säsongen inte över än och med en bra höstspurt kan AIK kanske putsa till resultatet en aning.
"kostnader av engångskaraktär"
Noteras kan även att det ser ut som att nio spelarkontrakt löper ut efter säsongen -09. Det innebär att klubben kommer behöva skriva nya kontrakt inom en relativt snar framtid. Fler kostnader av "engångskaraktär" är mao att vänta de närmaste 2-4 kvartalen.

Varför envisas man med att kalla dessa kostnader för "engångskaraktär"? Det är en standardkostnad för fotbollsklubbar som återkommer varje år.

Framtiden då?
Jag är faktiskt lite frågande till ifall klubben kommer klara av att finansiera några större förvärv till 2009. En större spelarförsäljning är förmodligen nödvändig, men vem?

Därför ser jag fram emot Q3 där de redovisade siffrorna för sommarförsäljningarna.

Kostnadsmassan har vuxit rejält. Samtidigt verkar klubben räkna med intäkter baserade på en topplacering. Kanske lite riskabelt med tanke på den jämna tävlingsbalansen och därmed konkurrensen i allsvenskan. (läs mer här)

Rapporten i sin helhet kan läsas här.

tisdag 12 augusti 2008

En bild säger mer än tusen ord #3

På torsdag möter Djurgården Rosenborg i kvalet till UEFA cupen. Ett intressant möte på flera plan.

Det är marknadsledarna i Norge vs marknads-trean i Stor-Stockholm och en kamp doers vs talkers.

Rosenborg skaffade sig stora konkurrensfördelar under åren där tävlingsbalansen i tippeligan inte var särskillt hög och klubben dominerade marknaden under många många år. På köpet fick den norska klubben ovärderlig erfarenhet från europacupspel som präglat organisationen och som nu ser ut att sitta i väggarna.
RBK:s styrka på det nationella planet har dock reducerats på senare år vilket ser ut att ha bidragit till en mycket större efterfrågan på norsk ligafotboll. (mer om det här)

Nedastånde bild visar Rosenborgs budget för 2008 (alla siffror i NOK). Marknadsintäktärna är nästan 3 ggr så stora som DIF:s dito. Notera att Fredrik Stoor redan kirrat posten "salg spillere".



2007 års bokslut kan beskådas under denna länk.

lördag 9 augusti 2008

En bild säger mer än tusen ord #2

Har ni undrat över allsvenska klubbars roll och plats i fotbollens värdekedja?
Har ni undrat varför allsvenska spelare vill flytta utomlands?
Har ni undrat över varör de allsvenska klubbarna brandskattas på spelare varje sommar?
Har ni undrat över de uteblivna svenska framgångarna i europacuperna?

Ni kan sluta nu, nedastående bild som är ett urval i Europa säger egentligen det mesta.


andrahandskälla: The Economist

torsdag 31 juli 2008

Sommarfunderingar #3

AIK fortsätter att realisera spelartruppen. Per Verner Rönning, Khari Stephenson, Lucas Valdemarin samt som det ser ut Dulee Johnson. Vad gäller den senare pratas det om rea-priser. Faktum är dock att klubben köpte Dulee med en ”riskrabatt” från BK Häcken och säljer vidare spelaren med en liknande riskrabatt till Israel. Hur som helst har man rensat truppen en hel del sedan maj månad.

Om två veckor släpper klubben sin halvårsrapport och den kommer att bli intressant. Jag tror nämligen att klubben får svårt att leverera svarta siffror 2008. Allt hänger på klubbens sportsliga framgångar under hösten och det krävs nog absolut toppstrid och maximerade publikintäkter för ett positivt resultat för helåret.

*******

2006 året då AIK gjorde come-back i allsvenskan och där de starka sportsliga resultaten genererade en hög vinstmarginal. En jämförelsevis billig trupp som överpresterade levererade ett mycket starkt rörelseresultat.(mer här)

2007 kom marknadskrafterna ikapp klubben. Många spelare som presterat bra ville omförhandla sina kontrakt. En profilvärvning i form av Khari Stephenson gjordes inför säsongen. I ligan gick det dock mycket tyngre än året innan och de sportsliga motgångarna under våren drev fram det klassiska fenomenet, investeringar i spelartruppen. Dessutom den gamla visan, spelarlöneinflation (mer här) samt utökning av administrationen bidrog till att lönekostnaderna ökade med 36%.

Klubben kunde ändock visa en fin profit på nedersta raden. Spelarförsäljningar, ett netto på 22 msek genererade ett positivt resultat, ett åtta-siffrigt sådant. (mer här)

*******

2008 är intressant och halvårsresultatet som presenteras den 13:e augusti kommer ge några intressanta signaler. Det jag främst är nyfiken över är kostnadssidan. Har klubbens kostnadskostym fortsatt att växa?

I Q1 förde bolaget ett något märkligt resonemang när det gäller den ökade kostnadsmassan. Klubben slår sig för bröstet och menar att de ökade kostnaderna på 13% levererat en intäktsökning på 66%. Sanningen är att den absolut största delen av intäktsökningen kom till tack vare kassakon, den välbesökta allsvenska premiären (26.5k) som för första gången landade på Q1.

Följande förutsättningar inför framtiden kan vi identifiera redan idag.

Minskade intäkter
2008 blir året då AIK minskar sina intäkter eftersom klubben inte kunnat och kommer förmodligen inte kunna realisera sin spelartrupp på samma sätt som 2007 där klubbens nettointäkt från spelarförsäljningar nådde 22 msek. Vad gäller sålda spelare är dessutom tre av de fyra som hittills i år realiserats, samägda med Agent03 som ska ha upp till 50% av likviden.

Dessutom finns det i år inga intäkter från internationella cupspel (7.2msek-07). Även om nettot från cupspelet är betydligt mindre så saknas ju denna källa som grädden på moset.

Förvisso lär både marknads- och souvenir-intäkterna öka något under 2008. Frågan är dock vilket täckningsbidrag det är på denna ökning?

Undrar även om The Terrace redan visar svarta siffor? Med en KSV på över 50% är det nog svårt att nå vidare marginaler på nuvarande volymer.

Högre kostnader
Den utökade allsvenskan har hittills inneburit ett lägre publiksnitt, även så för AIK. De totala matchintäkterna borde däremot nå upp till föregående års siffror. AIK har t.ex. ökat intäkterna från säsongskortsförsäljning med ca 2 miljoner tack vare en priskorrigering i samband med det ökade antalet hemmamatcher. Vi får dock inte glömma bort att två extra hemmamatcher betyder högre evenemangskostnader. Två nya bortamatcher ger samtidigt högre resekostnader.

Klubben ser ut att ha en relativt stor massa fasta kostnader och där ration wages/turnover är lägre än det allsvenska genomsnittet samtidigt som man inte visar positiva rörelsemarginaler. (mer här) Det betyder att klubbens stora försprång i intäkter inte blir lika stort vad gäller utrymme till spelarlöner - konkurrensnackdel. Framför allt när småstadsklubbarna vägrar göra rätt för sig och slarvar med sina egna evenemang avseende säkerhet och samtidigt vill skicka faktura för klubbens resande supportrar.

Klubben har dessutom under 2008 nya tjänster på avlöningslistan. En informationschef som anställdes i december förra året samt en ny tjänst på marknad sedan mars månad.

Däremot bör den allsvenska löneinflationen stabiliseras eftersom ligans totala tillväxt bör avta något under 2008. (mer här)

Starkare konkurrenter
Den stora skillnaden som gör fotbollsbranschen unik, är att på fotbollsmarknaden är klubbarna beroende av sina konkurrenters existens för att det överhuvudtaget ska finnas en business. Just denna speciella dynamik driver kostnadssidan i form av löner samt spelrförvärv, ofta till ett vansinne. (litet exempel här)

De allsvenska klubbarna har de senaste åren utvecklat sina organisationer och blivit starkare. Vi pratar talangutveckling, scoutingorganisationer, extern finansiering av spelartrupper, nya arenor mm vilket påverkar konkurrenssitutionen.

Den jämna tävlingsbalansen i allsvenskan driver kostnadssidan och tajtar marginalerna. Bättre presterande konkurrenter höjer helt enkelt priset på sportslig framgång. (mer här)

Dessutom är inträdesbarriärerna till de intäktsdrivande matcherna i Euorpa både kost- och mödosamma. Dels pga av den hårda nationella konkurrensen men även pga den dåliga rankningen svenska klubbar har vilket ökar svårighetsgraden i kvalspelet.

*******

Klubben ska dock inte skämmas över dåliga marginaler. De är branshspecifika i och med den nyttomaximering som präglar marknaden. (mer här)

Röda siffor enstaka år behöver inte heller vara någon katastrof, så länge kostnadsmassan inte drar iväg hejdlöst så som den gjorde i början på decenniet. Ännu har inga sådana signaler kunnat ses och jag tror att klubbarna lärt sig läxan efter de enorma svarta hål IFKG, AIK samt Helsingborg skapat efter sina Champions League äventyr.

Dock bör nog klubben förädla något av sina prospects och som kan realiseras rejält för att åter få en kapitalinjektion, både till sig själv men även Agent03 ifall man vill kunna hålla en offensiv värvningspolicy även i framtiden.

Sedan får vi inte glömma bort att klubbarnas fluga och kassako ”köp&sälj av spelare” påverkar de sportsliga prestationerna och därmed även de löpande intäkterna. En hög spelaromsättning kan generera bra cash-flow men i andra ändan kan den, ifall klubbens sportsliga resultat påverkas negativt, minska intäktssidan vad gäller de löpande intäkterna.