Fotboll och "quantity theory of money"

Jag har genom ett antal inlägg försökt att måla upp en bild för mig själv över hela fotbollseuropa och lite av de penga- och talangflöden som cirkulerar samt hur en "football-crunch" rimligtvis kan bildas.

- Rörelseresultat och transfernetton i Europa
- "Football crunch" - Bailout!
- Bailout - the flows
- Och så kommer "football-crunch" till...

Jag har tidigare skrivit en del om löneinflationen vilken främst tillväxten av de löpande intäkterna driver. Transfermarknaden då...

Vi kan enligt kvantitetsteorin anta följande förenklade förhållande som borde kunna gälla även på transfermarknaden.

M * O = T * P

Där
M = det totala antal pengar som finns ute på spelartransfermarknaden vilket även påverkas av "svarta hål" i fotbollseuropa orsakade genom likviditetsunderskott som ett resultat av för höga lönekostnader i förhållande till löpande intäkter och som transferintäkter sedan måste täcka.
O = frekvensen på dessa pengars omsättning
T = talang, det vill säga det reala värdet på all kvalitet
P = prisnivå

Talangen är observerad och given. (även om en spelare kan leverera mer i en annan omgivning, men det är på förhand okänt)

Prisnivån på spelare borde med andra ord kunna variera från transferfönster till transferfönster beroende på de kassa- samt talangflöden mellan och inom ligorna och de kapitalinjektioner som görs till fotbollsmarknaden från omvärlden som t.ex Romans £600 miljoner och nu ManC:s 100 säckar.

P = [M*O]/T

Viktigt nu att hålla isär begreppen kapital och löpande intäkter.

Lite exempel:
I Sverige gav riskkapitalmodellen Djurgården lanserade, en stor initial konkurrensfördel så länge klubben var ensam om den. När sedan konkurrenterna en efter en kom med sina finansiärer ökade kapitalbasen vilket enligt modellen höjer priset på talang som för allsvenska klubbar är begränsad.

Den nivå på talang som är tillgänglig bör rimligtvis vara den som ryms i allsvenska klubbars lönebudgetar vilka är baserade framför allt på klubbars löpande intäkter. Det i relation till ligorna i omvärlden. Förvisso fick allsvenskan ett nytt, boostat TV avtal till säsongen 2006. Problemet är att omvärlden också kontinuerligt omförhandlar sina avtal.

Det naturiga resultatet av ökade spelarinvesteringar i början av denna cykel borde så småningom innebära högre kommande transferintäkter som på så sätt pumpar in ytterligare kapital men tömmer talang som generellt försvinner utomlands. Denna tabell bekräftar de högre nominella beloppen som kommit in till allsvenskan genom spelarförsäljningar efter 2004.

****************

De klubbar som frivilligt eller ofrivilligt valde vägen utan riskkapitalmodeller borde haft det svårarare att hävda sig på transfermarknaden såvida de inte sitter på bättre information om "dold" talang än sina konkurrenter.

****************

Det finns givetvis ett dilemma i och med denna spiral. Att priset på "medioker talang" ökar alltför mycket, talang som sedan blir svår att exportera... ja, ni får måla upp stegen i den processen själva.

****************

Men stämmer det i verkligheten?

Svårt att avgöra exakt men det finns några intressanta observationer:

Malmö investerade 2005-2007 ca 55 miljoner i transfersummor (ca 37 msek 2001-2004). Det känns rent spontant att kvaliteten de senare upplagorna är lägre än truppen 2004

Djurgården Fotboll AB 2005-2007 investerade ca 60 miljoner (ca 20 msek 2001-2003 & 6msek 2004) i spelartrupp. Det känns rent spontant att kvaliteten de senare upplagorna är lägre än truppen 2003

För Hammarby Fotbolls del pratar vi om transfersummor åren 2001-2004 på ca 11 miljoner. Perioden 2005-2007 landade dessa utgifter på ca 20 miljoner.

Givetvis kan det även finnas andra faktorer som påverkat truppernas utformning såsom förändrade management-skills och byte av strategier mm, vad vet jag.

Mer kapital till systemet, dock inte tillräckligt mer rörelseintäkter för att plocka marknadsandelar avseende talang från omvärlden. Detta tillsammans med fler klubbar med bättre resurser i allsvenskan tror jag bidragit till ett högre pris samt gjort det svårare för allsvenska klubbar att värva spelare för på transfermarknaden.

Det intressanta om så är fallet, är det en allsvensk bubbla vi sett?

*************

På tal om strategier och pengar.

Manchester City är ett spännande case att följa just nu. De har ju fått en budget på ca £100 miljoner enbart till detta transferfönster. Det är nästan exakt dubbelt så mycket som Arsenal totalt har betalat i transfersummor de tre senaste åren (6 fönster).

Det intressanta är givetvis hur många av de förvärv ManCity gör i vinter skulle gå in och förstärka startelvorna i de senaste årens toppkvartett? Den höga nivån på enskilld talang finns sannolikt inte tillgänglig på marknaden för köp.

Nyttomaximerande klubbar högst upp i värdekedjan har sannolikt mindre incitamenten att sälja sina absolut bästa spelare såvida de inte behöver finansiera sin balansräkning alternativt önskar omallokera i sin spelarportfölj. Och det är ju den nivån på talang man är ute efter när man lägger £100 miljoner på bordet, eller hur?

Och, finns det några klubbar som kan skapa reala värden tack vare ManCitys kapitalinjektion?