Inför rapportsäsongen - låt dig inte luras av siffrorna

Inom en snar framtid börjar de allsvenska klubbarna släppa sina bokslut för 2008 och jag hoppas även denna vår hinna kommentera de rapporter som blir offentliga. Har dessutom lite idéer på nya sätt att monitorera klubbarnas status. Vi får se hur det blir med de planerna.

AIK Fotoll AB förväntas vara först ute med sitt bokslut den 12:e februari.

Det är givetvis populärt att jämföra klubbarna med varandra. Det finns tyvärr en hel del fallgropar som bör tas i beaktande. Görs inte det, riskerar analysen och jämförelsen att inte bli alltför rättvisande. Redovisning är en sak, verkligheten kan ibland vara helt annan.

Först och främst, glöm för guds skulle inte bort balansräkningen. Periodiserat resultat köper inga nyförvärv. Balansräkningen är en viktig indikator för hur mycket resurser klubben har till förfogande. Observera likviditeten, bara för att man har ett stort positivt eget kapital behöver det inte betyda att man saknar problem med att fullfölja sina ekonomiska åtaganden.

******************

Inför förra årets rapportsäsong skrev jag lite kring problematiken med periodiseringen av spelarkontrakt vilket inte ger en helt rättvis bild av årets verksamhet. Vi pratar om aktivering av transfer-fee på balansräkningen och årliga avskrivningar under kontraktslängden. Sign-on kostnadsförs däremot direkt över resultatet och belastar redovisningsperioden i sin helhet. (läs mer om det här). Observera därför vilka förvärv din klubb gjort under året och hur dessa kan tänkas ha redovisats.

Ett större "driftunderskott" kan därmed till viss del förklaras genom sign-on kostnader som belastar resultater under redovisningsperioden. Vi kanske även ska fråga oss ifall "driftresultat" överhuvudtaget är ett relevant nyckeltal. Allsvenskan är en talangfabrik och spelarförsäljningar är en naturlig del av vardagen. Likviden från spelarföesäljningar används generellt till att finansiera nya spelarkontrakt. Nya spelarkontrakt innebär högre kostnader under innevarande perioden.

Hypotesen lyder således, ju fler spelare en klubb säljer, desto sämre blir driftresultatet.

******************

"Voodoo Accounting" - En annan aspekt som jag snuddade vid lite kortfattat i förra årets sammanställning av de allsvenska klubbars resultat. Det är de olika riskkapitaluppläggen som klubbarna använder sig av och hur dessa redovisas i klubbarnas böcker. Efter en simulering av hur Hammarby Fotboll AB:s resultat skulle sett ut enligt Djurgårdsmodellen ser vi hur mycket sådant kan slå. (mer om det här) Klubbarna blir därmed inte riktigt jämförbara med varandra.

Tänkt även till hur olika upplägg kan påverka din klubbs resultat på kort respektive lång sikt.

*******************

2008 var ett år där i alla fall två klubbar bytte befattningshavare i den högsta operationella ledningen. Sådant kan givetvis även spegla sig i resultaträkningen. Efterträdarna vill sannolikt städa ur alla eventuella lik ur garderoben. Efterträdarna har även incitamenten att kostnadsföra framtida kostnader man vet att klubben dragit på sig under det föregående verksamhetsåret. Helt enkelt därför att man alltid kan skylla på företrädaren men även för att sätta sig i bättre dager när man visar förbättrade siffror under sitt första "riktiga" verksamhetsår. Ett redan dåligt resultat mår helt enkelt inte illa av att försämras lite till.
Det finns ett fiffigt uttryck för detta, Big Bath.

Därför, observera eventuella byten av redovisningsprinciper, avvikelser i de olika resultat- och balansposterna som kan verka uppseendeväckande och inte riktigt stämma överens med klubbens aktiviterer under verksamhetsåret.

Det bästa sättet är att jämföra klubbes respektive nyckeltal och utvecklingen av dessa över tiden.

****************

Sist men inte minst. Med bakgrund av den empiriska undersökningen som gjordes i Bundesliga kan vi approximera värdet av men även kostnaden för olika löptider på spelarkontrakt.

Ett nyckeltal som skulle vara ytterst relevant för klubbar att uppge i sina redovisningar, är den genomsnittliga kontraktslängden man har i sin spelartrupp.

Låt oss ta ett exempel
klubb A redovisar ett ek resultat för 2008 ---> - 1 msek och har en medelkontraktslängd på 3.1 år
klubb B redovisar ett ek resultat för 2008 ---> + 8 msek och har en medelkontraktslängd på 1.2 år

Allt annat lika.

Klubb B ser ut att ha redovisa ett betydligt starkare resultat än klubb A. Men eftersom vi har den extra informationen om medelkontraktslängden kan vi med bakgrund av empirin anta att klubb B haft en lägre personalkostnader under året pga av att man tecknat kortare kontrakt och/eller hållit inne på kostnader avseende nya kontrakt/förlängningar.

Klubb A:s förutsättningar att tjäna pengar genom spelartransfers kan antas vara bättre än B:s den närmast kommande tiden. Hur mycket är det värt?

Samtidigt kan en lång genomsnittlig kontraktstid innebära en högre risk i dessa tider när vi nu går in i en lågkonjunktur. En osäker framtida efterfrågan på fotboll och därmed en större risk på minskade intäkter ska ställas i relation till kontrakterade och därmed säkra kostnader.

Den genomsnittliga kontraktslängden bör givetvis även med fördel användas till att analysera klubben över tiden där det kan ge en del svar på varför resultaten, år till år, pendlar upp och ner.

********************

För licensnämnden skulle detta nyckeltal vara relevant då det kan visa hälsotillståndet för klubbar som närmar sig gränsen för licenskravet. Tillsammans med bl.a likviditetsnyckeltal kan det ge indikationer om klubbens risk att under en säsong gå i konkurs och därmed försämra tävlingsalansen i ligan.

Jag förstår dock att klubbarna vill hålla inne med denna information då det kan påverka priset på den spelartalang klubben önskar förvärva eller sälja. Information är värd pengar.