"the main variable that gives long term assurance of sports successes is the total turnover of the club"
fredag 1 maj 2009
"It's all about bucks kid. The rest is conversation"
Allt som oftast är dock svaret mycket enklare än så.
Tack vare den danska forskarskatten är det mycket billigare att producera produkten fotboll i Danmark än vad det är i Sverige. Den högre kvaliteten på produkten som möjliggörs av detta faktum genererar rimligtvis högre intäkter och spiralen är därmed igång.
Lägg därtill argumenten i blogginlägget om den jämna allsvenskan, där intäkterna och därmed talangen är relativt jämnt allokerad över ligans 16 klubbar, så behöver egentligen inte så mycket mer sägas.
Svårare än så behöver det inte vara.
Nya förutsättningar i fotbollseuropa?
Som jag tidigare skrivit så kommer framtida italienska TV avtal att säljas centralt och distribueras ut till klubbarna i ligan. (här)
Idag förhandlar var och en klubb för sig vilket betyder att de starkaste klubbvarumärkena i Italien har mycket stora konkurrensfördelar.
Som sagt tror jag att en centralisering på kort sikt kan missgynna de Italienska toppklubbarna Juventus, Milan, Inter samt Romas konkurrenskraft i Champions League.
***************
Samtidigt pratas det en del om ett skatteförslag i Storbritannien där höginkomsttagare ska beläggas med 50% skatt. Det skulle innebära att Premier League klubbarna måste öka bruttolönerna för att klara av att behålla sina största stjärnor som ju är attraktiva för konkurrerande klubbar i "Football Moneay League".
Den första konsekvensen som jag kan se framför mig är att topp 4 klubbarna höjer biljettpriserna för att försöka försvara sin konkurrenskraft i Europa. Samtliga dessa klubbar har en mycket hög efterfrågan på sina biljetter och nog finns det ytterligare lite utrymme att kuna maximera "match day revenue".
Det är dock ofrånkomligt med ett nettoutflöde av talang från Premier League till övriga Big5 ligor.
***************
Min prognos är fortfarande.
Bundesliga kommer sakta men säkert plocka marknadsandelar på den europeiska fotbollsmarknaden.
Sedan återstår det givetvis att se om marknaden i Europa består med dagens struktur. (här)
onsdag 29 april 2009
7.9 miljoner till Kalmar FF när Cesar Santin gick till FCK
Detta betyder, givet att KFF skickat in rätt uppgifter och SvFF tolkat dessa rätt, att Kalmar FF:s del i försäljningen av Santin varit 7.9m och inte de 19-20 miljoner som tabloiderna rapporterade om i somras.
Kalmar lyckades förlänga kontraktet med Santin i början av 2008. Ett kontrakt som nog gav Cesar Santin själv en stor del av hans marknadsvärde vid en försäljning. Det visar med eftertryck att de riktigt stora pengarna att tjäna vid spelarförsäljningar finns ifall spelaren får sitt genombrott samt säljs inom ramen för en och samma kontraktsperiod.
tisdag 28 april 2009
Europas mest jämna liga har blivit än jämnare
Baserat på SvFF:s siffror ser vi att konkurrensbalansen i allsvenskan blivit jämnare. Både C4-index* och Herfindahls-index** har under 2008 korrigerats nedåt. Det betyder att allsvenskan sett till driftintäkter går än längre från koncentration där ett fåtal klubbar etablerar sig som "storklubbar".
fig1. Allsvensk konkurrensbalans vad gäller driftintäkter, C4-index samt H-indexModellen är konstruerad för att klara av förändringar i antalet klubbar.
datakälla: svenskfotboll.se
(klicka på bilden för bättre upplösning)
Jag hävdar att storstadsklubbarna har missgynnats kraftigt av det nya TV-avtal som började ticka säsongen 2006. Trenden är ganska tydlig.
Under 2008 fördelades de centrala avtalen med en nyckel 74-13-13 där 74% av intäkterna distribuerades lika mellan samtliga ligans 16 klubbar.
Denna solidariska allokering innebär bland annat att småklubbarna inte behöver sälja sina talanger till de större allsvenska klubbarna för att finansiera sig själva. Talangen som finns i allsvenskan blir istället för att centrera sig hos ett fåtal klubbar, jämt utspridd över samtliga ligans deltagare till den dagen dansken kommer och plockar spelarna över sundet.
Det tvingar klubbarna till att rekrytera spelare utomlands och/eller längre ner i det svenska ligasystemet.
********************
Det finns dessutom lite andra aspekter som figur 1 inte tar hänsyn till.
Tittar vi t.ex. på intäktsstrukturen för Trelleborgs FF och Malmö FF ser vi att TFF:s intäkter till 40% kommer från centrala avtal. I Malmös fall rör det sig om 12%.
fig 2. Intäktsstruktur Trelleborg FF samt Malmö FF. OBS sekundär datakälla avseende centrala avtal på klubbnivå, Nerikes Allehanda samt idrottensaffärer.se(klicka på bilden för bättre upplösning)
När TFF kan arbeta med "kontoret på fickan" och till en stor del leva på subventionen måste Malmö FF avlägga betydligt större resurser för att tjäna sina pengar.
Vi pratar givetvis om kostnader för rekrytering samt underhåll av sponsorer. Inköpskostnader för souvenirer. Kostnader för distribution av säsongs- och lösbiljetter. Kostnader för säkerhet och publikservice mm.
Nettobidraget som ska ge utrymme till spelarlöner begränsas av ovan nämnda kostnader. Utfallet blir en jämn allsvenska där på förhand 8 lag kan anses ha en chans att vinna, 8 lag kan anses riskera att åka ur och inget lag ges tillräckliga förutsättningar att lyckas i Europa.
-----------------------------------------------
* C4 = [summan av de fyra största klubbars driftintäkter]/[summan av ligans totala intäkter från drift] Detta nyckeltal blir känsligt för bl.a förändringar av antalet klubbar i ligan och därför korrigeras det med följande multiplikator för att göra det oberoende av antalet deltagande klubbar.
C4-index = ([C4]/(4/N)) * 100 där N = antalet klubbar i ligan
** Herfindahl Index är ett nyckeltal som mäter marknadskoncentration.
Där S = klubb i:s marknadsandel [driftintäkt/ligans totala intäkt] och N = antal klubbar i ligan.
Även detta nyckeltal korrigeras för att förändringar av antalet deltagande klubbar inte ska slå.
H-index = ([H]/(1/N)) * 100
måndag 27 april 2009
Fotbollens osynliga hand har än en gång gjort sitt
Jag håller inte med utan det vi idag ser är något som för ett år sedan var ett troligt scenario.
Marknadskrafterna har så till slut kommit ikapp även Kalmar FF.
Kalmar FF är idag en överkapitaliserad klubb där de likvida medlen arbetar ineffektivt.
Den talang klubben de senaste tre kvartalen sålt och förlorat är för en allsvensk klubb omöjlig att förvärva.
Man kan analysera sönder lagdel för lagdel, spelare för spelare, självförtroende hit, självförtroende dit osv.
Sanningen är mycket enklare än så.
Över tiden gäller "Football-Asset-Pricing-Model", alltid. Uppenbarligen gäller modellen till en hög grad även i allsvenskan.
"Felprissättningarna" korrigeras förr eller senare, alltid.
De stora vinnarna är givetvis spelbolagen som innan säsongen ställde ut odds på nivåer kring 6-7 ggr pengarna för KFF som svenska mästare. En felprissättning heter duga och fanns det köpare snackar vi ren och skär arbitrage.
Kalmar FF åker givetvis inte ut. Även om inledningen till en viss del kan vara en överreaktion är det vi idag ser, en anpassning till klubbens normala position i den allsvenska tabellen. En placering som motsvarar klubbens löpande intäkter och den lönebudget i relation till sina konkurrenter som intäkterna ger utrymme till.
onsdag 22 april 2009
Priset på talang
Inte riktigt så enkelt.
Tittar vi på grafen nedan ser vi att likviditet inte varit den trånga sektorn de senaste åren. Bolaget har nominellt investerat ca 4 ggr så mycket pengar 2005-2008 än under framgångsåren 2001-2004.
bilden visar hur många miljoner kronor Djurgården Fotboll AB (DF AB) varje år investerat i Djurgårdens spelartrupp. källa: Årsredovisningar DF AB samt Djurgården Fotboll IF.Det går inte att idag kopiera modellen och tro på samma resultat som 2001-2003. Konkurrensen är brutalt mycket större och den trånga sektorn består snarare i talang som vill spela på den allsvenska marknaden och de löner den erbjuder.
Malmös VD Pelle Svensson sammanfattade det väldigt fint i mars månad.
"Det finns mycket kvalité därute men det är knappast det lättaste att få hit dem"
Varför ser då den allsvenska marknaden ut annorlunda än i början av millenniet?
Det senaste TV avtalet och den solidariska fördelningen av TV pengarna är vad jag tror en mycket stor och bidragande orsak till att staplarna ser ut som de gör.
De allsvenska klubbarna har alla fått högre intäkter och kapitalet blir "mindre värt". Grafen nedan (titta på C4-index) visar att topp4 klubbars marknadsandelar post 2005 har en vikande trend i relation till ligan.
Samtidigt har Djurgården under denna period tappat marknadsandelar. (här)
En annan anledning är givetvis att konkurrenterna plagierat Djurgårdens RK koncept vilket höjt priset på talang - transferinflation.
******************
Det nya kapitalet, om det nu blir något, kommer sannolikt och i enighet med kvantitetsteorin (här) och bidra till att bibehålla priset för sportslig framgång på en fortsatt hög nivå.
Som jag tidigare skrivit tror jag dock att vi kommer få se fler övergångar mellan allsvenska klubbar än vi sett de senaste åren. De två närmast kommande transferfönstren blir intressanta att följa.
söndag 19 april 2009
HIF vs DIF - Bajen kopplar litet grepp
I matchen om marknads och souvenirintäkterna klubbarna emellan har Hammarby Fotboll nu återigen kopplat ett grepp.
Till skillnad från Djurgårdens organisation har Hammarby Fotboll AB under alla år varit ett riskkapitalbolag fattigt på kapital. Att kapitalisera sitt varumärke är dock något Hammarby Fotboll varit betydligt bättre på än Djurgården. Detta trots att blåränderna haft ett understöd av större sportsliga framgångar.
Klubben gjorde också ett tappert försök att minska gapet och komma ikapp. Man tecknade ett i media oerhört haussat avtal med Adidas (här) och lanserade ett koncept där man ville etablera ett nätverk av "internationella partners" med syfte att lyfta marknadsintäkterna (här).
2006 nosade man också uppe på Hammarbys nivåer men räckte inte ända fram för att ta sig förbi. Efter att båda klubbarna haft en vikande trend på marknadssidan vände vinden för Hammarby Fotboll under 2008 och gapet till Djurgården har nu ökat.
Denna gång saknar dock Djurgården den stora konkurrensfördelen organisationen haft i form av "sedelpressen"**. Vi pratar om det omtalade spelarinvestbolaget Djurgården Fotboll AB. Efter att de senaste fyra säsongerna köpt vinstandelsbevis för 85 miljoner från Djurgården fotboll borde rimligtvis kassan till slut i det närmaste vara tömd.

* Fram till 2005 låg rättigheterna för försäljningen av marknadsrelaterade intäkter i Djurgården Marknad AB. Efter en omorganisation överläts dessa från 2006 till Djurgården Fotboll Försäljning AB. Djurgården Fotboll Försäljning AB är ett helägt dotterbolag till Djurgården Elitfotboll AB (DEF AB) som driver A-lagsverksamheten. DEF AB ägs till 100% av Djurgården Fotboll IF
** Djurgården Elitfotboll AB har redovisat intäkter från spelartransfers på så sätt att man får det paradoxala förhållandet att ju fler och dyrare spelare som klubben värvar, desto högre intäkter får man.
Transferintäkter är lika med det vinstandelsbevis klubben emitterar för de förvärv man gör under årets gång. Man har paketerat transfersummorna plus sign-on bonusarna i värdepapper och sålt dessa till spelarinvestbolaget Djurgården Fotboll AB (DF AB).
DF AB har finansierat sig genom nyemissioner samt spelarförsäljningar. Nyemissionerna har sedan 1998 inbringat närmare 60 miljoner. Senaste nyemissionen genomfördes 2006 och gav ca 2.5 miljon.
torsdag 16 april 2009
Allsvenskans största kreditlina
Samtidigt har klubbens svaga finanser bidragit till en kontraktsituation som kommer att kosta sportslig framgång efter årets säsong.
Parallellerna med Hammarby Fotbolls guldsatsning 2006 är slående. Några av konsekvenserna beskrivs här.
Helsingborgs kreditlina består idag inte enbart av de 15 miljonerna klubben är skyldig kommunen. Man "lånar" även pengar från spelarna som idag spelar för löner som inte motsvarar den höga prestationen.
Läs mer om kontraktsstrategier här.
tisdag 14 april 2009
Försämrade marginaler för ManU säsongen 2007/8
ManU är världens mest lönsamma fotbollsklubb. Man är ensam om att trots kontinuerligt stora sportsliga framgångar, varje år konsekvent kunna leverera ett starkt positivt rörelseresultat.
Säsongen 2007/08 var inget undantag. Omsättningen landade på £256m vilket är en ökning med drygt 20% från säsongen innan. Kassaflödet från rörelsen blev rekordstora £89 miljoner. En miljon mer än föregående säsong.
Dock försämrades klubbens rörelsemarginal (inkl avskrivningar), från 24% ned till 17%. Detta främst beroende på högre lönekostnader. Ration löner/omsättning upp från 44% till 48%. Priset för sportslig framgång ser därmed ut att ha ökat vilket även speglas på avskrivningarna för spelarförvärv som ökade från £24m till £35m.
Det periodiserade resultatet 2007/08 före skatt för Manchester United Limited blev en vinst på £66miljoner.
Låt oss i stora drag titta på några av varumärket ManU:s bidrag till dess omvärld genom att följa miljonerna och resurserna som rörelsen genererar.
Till sina konkurrenter och fotbollseuropa
Precis som alla andra klubbar utbildar Manchester United fotbollspelare. De spelare som inte anses generera tillräcklig nytta, exporteras till klubbar lägre ned i näringskedjan där de förväntas leverera mer nytta. För denna utbildning erhöll ManU £18m i form av transfersummor.
Samtidigt vill klubben försvara sina sportsliga positioner. Förstärkningar av spelartruppen innebär givetvis att klubben använder en del av de kassaflöden som varumärket ManU genererar till att förvärva spelare och därmed finansiera konkurrenternas balansräkningar. Klubben köpte under perioden spelare från andra klubbar för £46m.
Transfersystemet är ett av fotbollens solidaritetsmekanismer med syfte att stimulera tävlingsbalansen. Omallokeringen av talang samt likvida medel bidrar dessutom till att hålla det europeiska fotbollsystemet flytande (mer om det här).
ManU:s monetära bidrag till övriga fotbollsvärlden blev alltså nettot av transferlikvidena, £28 miljoner.
Till investerarna
Malcolm Glazer heter ägaren men har finansierat förvärvet av ManU genom en struktur till stor del baserad på skulder. De investerare som trodde på prospektet får sin årliga avkastning i form av ränta. Under säsongen 2007/8 betalades £58m ut i räntor till de aktörer som lånat ut pengar till Glazers affär.
Den periodiserade räntekostnaden för perioden var dock högre, £69 miljoner. En mindre del av denna kostnad betalas inte ut nu, istället blir den upplupen och aggregeras skulden fram till dess förfall. (läs mer om skuldstrukturen här)
Till sin ägare
En relevant fråga är givetvis hur Malcolm Glazer ska tjäna pengar på klubben. De periodiserade resultaten i holdingbolaget Red Football Shareholder Limited har hittills varit negativa. Så länge kassaflödena från klubben överstiger ränteutbetalningarna är dock allt frid och fröjd. Det är dock inte helt riskfritt och några av riskerna har jag tidigare specat under länken ett par rader högre upp.
Inte helt otroligt är att bidraget till Glazer kommer den dagen han säljer klubben. Likviden för försäljningen förväntas dels kunna amortera skulderna och dessutom leverera en positiv avkastning på det egna kapital Glazer riskerat i samband med förvärvet 2005.
Forbes senaste subjektiva värdering (här), uppgraderade värdet på ManU till $1.87 miljard, motsvarande £1.25mdr. Frågan är givetvis om det finns potentiella köpare going forward.
torsdag 9 april 2009
Glad Påsk!
Håll till godo med denna föreläsning med Simon Chadwick från Coventry University.
"Is the Recession Killing Sport?"
Ni kan ladda ner "hand-outs" här.
onsdag 8 april 2009
Efterfrågan på sport
Vad jag kan minnas har trycket inte varit så stort sedan 2004 års premiär mot Malmö FF. Då var förväntningarna rejält uppskruvade efter en spelmässigt formidabel säsong med ett stort silver 2003.
Förutsättningar inför 2009 års hemmapremiär är på papperet helt annorlunda. Ett enligt expertipsen förmodat bottenmöte, uteblivna "klassförvärv" och en mycket tveksam avslutning på säsongen 2008 borde rimligtvis pressa efterfrågan. Så icke, i alla fall inte till säsongens första match på Söderstation.
*********************
Ett av de stora frågorna inför denna lågkonjuntur har varit hur efterfrågan på sport kommer att påverkas. Erfarenhetsmässigt har man under tidigare lågkonjunkturer inte upplevt någon större nedgång.
Både prisnivån och sportevenemangskonsumenten har dock förändrats under det senaste decenniet vilket skapat stora frågetecken och oro kring klubbarnas intjäning de närmast kommande åren.
I senaste "Football Money League" har man ännu inte riktigt kunnat observera någon signifikant efterfrågeminskning. Vi ska dock komma ihåg att man här tittat på siffror som sträcker sig fram till juni 2008, det vill säga alldeles alldeles för tidigt i cykeln att för dra några som helst slutsatser.
Dessutom tittar man ju enbart på de 20 ekonomsikt starkaste klubbarna i Europa vilka främst representerar den högsta kvaliteten på produkten fotboll. Denna kvalitet borde rimligtvis besitta en någorlunda hög efterfrågan även dåliga tider.
Ladda ner "Football Money League" här
*********************
Hur ser det ut going forward?
I England spår Deloitte fortsatt stark efterfrågan på fotboll. Man säger att klubbarna med hjälp av priskorrigeringar och erbjudanden bör kunna klara av att belägga arenorna även under lågkonjunkturen.
"The desire to see live football remains high - and many individuals may choose to cut their expenditure in other areas to retain their season ticket fix. In addition, football attendance is strongly habit forming and also offers a social aspect, and a release - a valuable diversion from the difficulties of everyday life…"
De engelska klubarna har nyligen kommunicerat sina prisstrategier till kommande säsong och vi ser signaler på både oförändrade nivåer samt sänkta priser.
**********************
I USA är det ömsom vin ömsom vatten vad gäller efterfrågan och pris inför den stundande baseballsäsongen. Boston Red Sox:s priser är under stark press (här) och i New York har Mets auktionerat ut sina exklusiva platser för att få dessa sålda inför seriestart. (här)
Samtidigt medger Hal Steinbrenner att priserna för N.Y Yankees exklusiva biljetter är "höga", kanske för höga. Samtidigt passar han på att tillägga att efterfrågan för att se klubben är fortsatt stor och att man inför seriestart sålt 35k säsongskort. (här)
"We understand a lot of our fans are struggling. This is the worst recession in most of our lifetimes. At the same time, I think baseball has always been an escape for people and I think what we're going to provide here for people is an unbelievable experience for thousands and thousands of our fans"
************************
Så vad kan sägas om de närmast kommande årens matchintäkter?
För de flesta klubbarna kan intäkterna sannolikt förväntas minska men man ser ändå ut att ha goda möjligheter att behålla "konsumenterna" genom ett aktivt arbete med prissättning och försäljning.
Det är viktigt för varje klubb att någorlunda känna till sin egna priselasticitet.
Tidigare undersökningar* i den engelska ligafotbollen indikerade en priselasticitet för ligan i sin helhet på -0.6. ManU hade då en mycket stor konkurrensfördel här med en priselasticitet på enbart -0.2. Priselasticitet kan kort sammanfattas som förhållandet mellan förändrat pris och efterfrågan.
En priselasticitet på -0.2 beteder att ifall priset på produkten höjs med 10%, minskar efterfrågan med endast 2%.
----------------------------------
* Info från boken "Winners & Losers" - Stefan Szymanski & Tim Kuypers 2000
lördag 4 april 2009
Äntligen! Idag startar Europas jämnaste liga
Den till intäkter mest jämna ligan i Europa startar idag, Allsvenskan.
Ligan som ingen "expert" på förhand lyckas tippa rätt.
Mer om den allsvenska tävlingsbalansen kan läsas här.
fredag 3 april 2009
Inför allsvenskan #5 - Mest nyfiken på
Jag är nyfiken på hur mycket bidrag arenan kommer att generera till det enda som i slutändan är relevant för en fotbollsklubb - möjligheterna att öka sina personalkostnader.
torsdag 2 april 2009
Inför allsvenskan #4 - Årets match...
Samtidigt öppnas stora möjligheter för företag som drar nytta av priskorrigeringen och som vågar vara offensiva genom att investera i marknadsföring de närmaste åren.
onsdag 1 april 2009
Inför allsvenskan #3 - årets sommartransfer
Nu gick Malmö FF tungt in i Wilton istället.
Som jag skrivit tidigare, jag tror vi kommer se betydligt fler affärer mellan de allsvenska klubbarna de närmast kommande transferfönstren.
Inför allsvenskan #2 - förutsägbart
Jag kan dock dra vissa paralleller med den trupp Kalmar FF ställde på benen i sin allsvenska come-back 2004. Kalmar FF mäktade med 27 mål framåt och släppte in 18 bakåt. Då räckte det till en 5:e plats.
Att döma av Hammarbys uppställning samt träningsmatcher ser just defensiven att vara 2009 års vapen. Hur långt det räcker i dessa tider står idag skrivet i stjärnorna.
Och precis som den lokala och mediala lugn och ro Kalmar FF fick då det begav sig, har Hammarby Fotboll under hela vintern konsekvent slaktats av media och supportrar.
Mycket förutsägbart.
Och medan Kalmar och Nanne hyllas för sitt förvärv av Daniel Mendes, dissas Djurgården för att ha tagit in Boyd Mwila. Två på papperet relativt jämförbara spelare.
tisdag 31 mars 2009
Inför allsvenskan #1 - Bizarro world
Finns absolut ingen anledning att idag överinvestera i medelmåttig talang. Bara att vänta in den sannolika priskorrigeringen nedåt lite längre fram i tiden.
Elfsborg som efter tre raka säsonger i den absoluta allsvenska toppen, hade med en låt oss säga 50-25-25* fördelning haft betydligt bättre konkurrenskraft inför höstens europacupspel.
Kalmar som säsongen 2006 tillhörde de klubbar som beklagade sig mest, kanske hade haft bättre förutsättningar att inom ramen för driftintäkterna kunnat teckna längre kontrakt med bröderna Elm för att på så sätt ännu bättre kapitalisera förädlingen av talang och omallokera likvida medel från kontinenten till allsvenskan.
Måste dock tillägga att jag gillar den på förhand oförutsägbara allsvenskan.
------------------------
* 50-25-25 fördelning av centrala avtal som mer eller mindre förefaller vara eu-standard, betyder att 50% av centrala intäkter fördelas lika, 25% baserat på ligaplacering och 25% på exponering i "veckans match".
2008 var fördelningen i allsvenskan 71-12-12
måndag 30 mars 2009
Nyttomaximerande klubbar vs Profitmaximerande klubbar - modellen
Det finns ekonomer som roat sig med att illustrera en teoretisk modell vad gäller strategier för dessa två olika kategorier av klubbar. Modellen är teoretisk och bygger på att antal strikta antaganden vilka sällan kan identifieras i verkligheten men den ger oss en bra referensram vad gäller skillnaden mellan nytto- och profitmaximering.
Börja gärna med att läsa om det empiriska sambandet mellan en klubbs personalkostnader och sportsliga prestation samt sambandet mellan en klubbs sportsliga prestation och intäkter.
Länken mellan dessa två förhållanden kan antas råda enligt följande funktioner där "P" är klubb i:s sportsliga placering år t. "w" är klubbens personalkostnad i förhållande till ligasnittet och "R" är klubbens intäkt i förhållande till ligasnittet.
Variablerna "a" och "c" anger effektiviteten, det vill säga hur väl respektive klubb förvaltar sina resurser.
Szymanski & Hall illustrerar även ett förhållande mellan sportslig framgång och profit enligt nedan graf.
Man menar att en fotbollsklubb måste investera i sin spelartrupp för att nå sportslig framgång och på så sätt skapa en attraktiv produkt. Upp till en viss klubbspecifik nivå kommer man därför kunna maximera sin vinst.
Samtidigt kommer lönsamheten att avta efter att klubben nått en viss nivå av framgång. Det kan bl.a. bero på att klubbens demografiska förutsättningar är sämre än sina konkurrenters och framgången inte kan kapitaliseras ytterligare. Man når ett läge där marginalkostnaden för spelartruppen överstiger margnalintäkten.

En indifferenskurva anger de varukombinationer som alla ger samma nytta. I detta fall definieras varorna som profit respektive sportslig framgång.
Samtliga möjliga kombinationer längs kurvan I0 ger samma nytta. Vi ser att sämre position i tabellen kräver en mycket stor ökning i profit för att den nyttomaximerande klubbchefen ska vara lika "happy".
Givetvis ger även samtliga möjliga kombinationer längs I1 även det samma nytta. Nyttan i indifferenskurvan I1 är dock högre än nyttan i kurvan I0. Om resurserna tillåter vill man välja den kurva som ger mest nytta.
De horisontella linjerna är en profitmaximerande klubbchefens indifferenskurvor. Det enda nyckeltalet denna klubbchef bryr sig om är profit, oavsett var någonstans i tabellen klubben hamnar.
Lägger vi in indifferenskurvorna in i profit/success modellen, kan vi se var respektive klubb kommer att välja sina strategier. Bilden bygger på antagandet där båda klubbarna har exakt likadana förutsättningar bl.a. vad gäller demografi & logistik och därmed intjäningsmöjligheter.
Den profitmaximerande klubbchefen kommer att välja sambandet profit/succes vs profit som maximerar profit vid punkten π(PM). Klubbchefen kommer därför spendera så mycket pengar på spelarkontrakt som motsvarar sannolikheten till den givna nivån på sportslig framgång, S(PM).
En motsvarande budgetstrategi för den nyttomaximerande klubben skulle innebära indifferenskurvan I0. Den är dock inte nyttomaximerande eftersom indifferenskurvan I1 levererar högre nytta. Eftersom klubbarna har samma grundförutsättningar, väljer därför den nyttomaximerande klubbchefen strategi I1 den med en lägre profit π(U). Som pay-off erhåller klubbchefen en högre sannolikhet till sportslig framgång, S(U).
*******************************************
För klubbar som befinner sig högst upp i fotbollens värdekedja, det vill säga tillhör de klubbar som har högst intäkter i fotbollseuropa, är konkurrensen om åtråvärd talang betydligt mindre. Dessa klubbar kan därmed begränsa sina löneutgifter eftersom konkurrenterna likförbannat saknar resurser för att locka över talangen. Ett lysande exempel här är Manchester United vars ratio löner/omsättning ligger på endast ca 45%. Det ger klubben rörelsemarginaler kring ca 30%.
*******************************************
Skulle jag vara ligaorganisatör hade jag önskat en marknad där de klubbar som har störst marknadsandelar var profitmaximerare och de med lägst marknadsandelar nyttomaximerare.
Varför? För att det stimulerar tävlingsbalansen i en sett till intäkter ojämn marknad vilket på längre sikt driver efterfrågan på fotboll.
I USA är samtliga klubbar i respektive proffsliga profitmaximerare. För att säkerställa tävlingsbalansen tillämpar man bl.a "revenue-sharing" och allokering av talang genom draft-system.
*******************************************
Modellen borde rimligtvis vara viktig att förstå för klubbägare när man utformar incitamentprogram för management.
onsdag 25 mars 2009
VM i mer eller mindre genomtänkta förslag
Kommentarer finns samlade under länken här.
De på grund av konjunkturläget mycket osäkra framtida kassaflödena gör läget extra prekärt för klubbar med svag likviditet.
Jag tror att vi de närmast kommande transferfönstren kan få se betydligt fler övergångar inom allsvenskan. En marknad som har i det närmaste varit död men som i jakten på cash-flow nu borde öppnas upp.
Klubbarna borde rimligtvis tvingas till en snabbare omsättning på sina tillgångar och alla allsvenska spelare får inte plats i Danmark. Hög kapitalomsättningshastighet är något som praktiserats flitigt i Premier League.
*******************
Desto roligare är det att läsa UEFA:s många lösningar på den europeiska fotbollen.
Det roligaste förslaget hittills måste ha varit det med en begränsning på max 25 spelare i trupperna. Det i syfte att minska lönekostnaderna.
Lägg ägg! Det enda utfallet jag ser framför mig är att färre spelare kommer att tjäna mer. De totala löneutgifterna oförändrade. Klubbarna kommer fortfarande att driva varandras lönekostnader i jakt på de mest åtråvärda signaturerna. Ibland undrar jag...
Några andra idéer, dessa dock snarare i syfte att förbättra tävlingsbalansen.
"luxury tax"
"taxing transfers"
Lycka till med administrationen, det finns över 50 högstaligor i fotbollseuropa. Och hur lång tid kommer det att ta innan klubbarna och dess revisorer börjar utvecklar metoder för att komma runt sådana regleringar?
Det här blir intressant att följa.
måndag 23 mars 2009
Europaperspektivet
Platini har tidigare gjort liknande jämförelser och hyllat de amerikanska klubbägarna, tillika delägarna i ligorna.
Det lönetak på 50-60% av intäkterna som Platini pratar om skulle t.ex bara gynna klubbar som ManU (44%) och Liverpool (58%) som redan idag befinner sig inom restriktionen samt presterar väl.
Man ska vara jävligt försiktig när man drar paralleller med ligasystemen i Nordamerika. Den främsta anledningen är att ligorna i USA har "monopol" på produkten samt talangen. Det vill säga, en spelare kan inte lämna NFL för att bedriva sin yrkeskarriär lika lönsamt någon annanstans.
När bosman-caset var uppe sneglade många åt Nordamerika hävdande att free-agency minsann inte skulle ha någon inverkan på tävlingsbalansen i Europa.
"Many sports economist, however, argued in the nineties that the changing conditions in the labour market would have no impact on competitive balance and the distribution of player talent. They used arguments taken from US cases but neglected the typical structure of European professional football."*
Försämringen av tävlingsbalansen i Europa de senaste 10 åren kan givetvis inte enbart hänvisas till bosmandomen. Vi har sett en enormt stark tillväxt, mycket tack vare TV intäkter där demografiskt större marknader har gynnats. Precis som marknadsstorlek har observerats vara en konkurrensfördel på klubbnivå bör den givetvis även gälla på liganivå.
Vi borde dock kunna anta att bosmandomen blev en kraftig katalysator vad gäller omdistribution av talang till, samt koncentration av denna hos de starkare marknaderna.
Efter några år tog samma ekonomer en annan infallsvinkel. En konsolidering av ligorna är nog på sikt ofrånkomlig. Till och med Champions League börjar nu bli mer och mer förutsägbar. Fortsätter denna utveckling, är produkten CL snart död.
"These same sports economists argued later on that an European Football League with characteristics of the American professional sports league model would be the solution for all inequalities and concentration tendencies in Europe"*
Det har nu gått så pass långt att t.o.m. Platini sakta men säkert börjar acceptera en framtida konsolidering.
--------------------------------------
* Jag rekommenderar varmt denna artikel som beskriver fenomenet med europeiska ligasystemet.
The consequences of an open labour market in a closed product market in the economic environment of European professional football, Trudo Dejonghe† and Wim Van Opstal - Dec 2008.
fredag 20 mars 2009
Marknads & souvenirintäkter Stockholm 2003-2008
tabellen visar intäkter (msek) från "marknad" plus souvenirer. Källa: Årsredovisningar Hammarby Fotboll (2003 - 2008). Totala intäkter i bolagen Djurgården Fotboll Försäljning AB (2006 - 2008) samt Djurgården Marknad AB (2003-2005)*. Årsredovisning AIK Fotboll AB (2003-2008), The Terrace exkluderat.* Fram till 2005 låg rättigheterna för försäljningen av marknadsrelaterade intäkter i Djurgården Marknad AB. Efter en omorganisation överläts dessa från 2006 till Djurgården Fotboll Försäljning AB.
onsdag 18 mars 2009
Djurgården i korthet
Balanslikviditeten i koncernen är 120%, ned från 190%.
Det intressanta är ju hur likviditeten i spelarinvestbolaget Djurgården Fotboll AB ser ut, det är inget som vi idag känner till.
Djurgården Elitfotboll AB (DEF AB)
Är bolaget som driver den allsvenska A-lagagsverksamheten. DEF AB omsatte 2008 95.8 miljoner inkl spelartransfers, ca 71 miljoner exklusive transfers. Motsvarande siffra exkl transfers 2007 var 81 miljoner. Förlusten blev lite drygt 12 miljoner.
Lönekostnader upp från 41 miljoner till 55 miljoner inkl dryga 8 miljoner i sign-on (se lägre ned). Sannolikt har posten även belastats i samband med förlikningen med f.d. tränarstab samt
f.d klubbdirektör.
Publikintäkterna minskade från 28.8m till 24.8m
TV premierna ned från 11.7m till 8.6m
Det egna kapitalet i elitverksamheten (DEF AB) uppgick vid årsskiftet till endast 1 miljon. Likviditeten i DEF AB får jag till 91%.
Det är nog inte helt otänkbart med kapitaltillskott från ägaren, Djurgården IF Fotbollförening.
Djurgården Fotboll Försäljning AB
Dotterbolag till DEF AB som säljer sponsor&marknad samt merchandise. Intäkterna för bolaget landade på 27.5 miljoner, är en minskning från 28.8 miljoner året innan. Dessa intäkter är aggregerade i DEF AB:s totala intäkter.
Spelartransfers med Djurgården Fotboll AB
Djurgården Elitfotboll AB redovisar spelartransfers på så sätt att man får det paradoxala förhållandet att ju fler och dyrare spelare som klubben värvar, desto högre intäkter får man.
Transferintäkter är lika med det vinstandelsbevis klubben emitterar för de förvärv man gör under årets gång. 2008 förvärvade Djurgården Sebastian Rajalakso, Martin Andersson, Per Johansson, Philip Hellquist (egen prod.), Peter Magnusson, Patrik Haginge, Johan Oremo samt Prince Ikpe Ekong. Klubben paketerade förvärven i värdepapper och sålde det till Djurgården Fotboll AB för 23.9 miljoner.
Att döma av siffrorna i redovisningen, betalade klubben under 2008, 15.3 miljoner i transfersummor samt dryga 8m i sign-on.
Ytterligare ca 0.6 miljon i transferintäkter blev det från den 20% kick-back som DEF AB äger på sina spelarförsäljningar.
Djurgården Fotboll AB har under perioden 2005-2008 invetserat hela 85 miljoner i spelartruppen.
*****************
Som ni kanske förstår är inte Djurgårdens resultaträkning helt jämförbar med andra allsvenska klubbars dito. Riskprofilen och intäktsstrukturen ser helt annorlunda ut.
måndag 16 mars 2009
Beef
Det kan ibland bli lite småskoj när drakarna vässar mot varandra. Nu senast om vem som har den bästa bevakningen av allsvenska klubbars ekonomier. Nåja, i alla fall Hammarby Fotbolls.
Det hela började med den rosa tabloiden rip-off från osynliga handens live-inlägg (1) och (2) från Hammarby Fotbolls årsmöte.
Det är lugnt, vi bjuder på det :-)
Kanske ska tydliggöra eftersom sista stycket i tabloidartikeln känns lite osammanhängande och svårtolkat. De 5.3 miljoner från säsongskortförsäljningen aver 2009 års intäkter som dock betalades in till Hammarby Fotboll innan dead-line för förlängningen av säsongskort, det vill säga 31/12-08.
"Förutbetalda intäkter" heter det i balansräkningen och denna info finns att finna i noterna. Kanske inte direkt det första gemene man letar efter. Men man är väl lite smånördig trots allt.
Den rosa konkurrenten har dock en inte helt oviktig poäng, att det faktiskt är skillnad mellan minus 10-15 miljoner och + 3 miljoner eller 1.25m som det blev efter skatt. Det oavsett hur det ser ut högre upp i kolumnen.
Att 2008 blev ett resultatmässigt mediokert år kan nog alla vara överens om.
Konkurrenten passar givetvis på och hävdar att resultatet var lättgenomskådat. Och visst, hade den rosa tabloiden varit lite mer kylig och bara väntat ett par timmar till hade man även fått med informationen om det negativa kassaflödet från rörelsen på 18 miljoner.
Samtidigt slår konkurrenten sig för bröstet om att man häromdagen avslöjat den stora nyheten om att "Transferkorgen" inte längre fanns att tillgå.
Faktum är att denna information var officiell och publik redan 6:e november då Hammarby Fotboll höll sitt informationsmöte för sina medlemmar. Där meddelades att klubben gjort spelarförsäljningar tillräckligt stora för att i april kunna amortera kapitalandelslånet som det heter. Snyggt jobbat :-)
Själv väntar jag med spänning på SvFF:s sammanställning av de allsvenska klubbars ekonomier. Nyfiken om driftunderkottet för hela ligan orkar sig över minus 100 miljoner för 2008. Vi har faktiskt alla möjligheter att kunna spräcka den vallen en gång för alla.
Rekordet hålls sedan år 2000, minus 94m. Hammarby Fotboll och AIK värst i klassen, ni som kar er historia vet varför.
2006 är hittills det enda året sedan 1998 (så långt tbx sträcker sig SvFF:s databank) som allsvenskan visat ett positivt driftresuktat. Totalt har -450 miljoner förvunnit ut i det allsvenska svarta hålet sedan dess, minus en halv miljard. Här ligger Halmstad BK hyfsat bra till vad gäller det största driftunderskottet med sina lite drygt 60 miljoner back.
Varför är det på detta viset? Vi tar det kortfattat denna gång...
Därför att produkten på den nivån i fotbollens värdekedja vilken allsvenskan befinner sig på, inte är en tillräckligt attraktiv produkt för täcka kostnaden för den scouting och förädling av talang de allsvenska klubbarna gör åt ligorna och klubbarna högre upp i systemet.
Transfersystemets främsta syfte och bidrag är just att se till att resurserna når ut till de mindre ligorna för att säkerställa talangutvecklingen inom fotbollen.
Ett par år gamla pengaflöden i fotbollseuropa hittar ni här.
Konsten att värva
- De har inte ersatts med spelare av samma kvalitet sade Bill.
- En mycket intressant iakttagelse sade Bull.
Det här var på inget sätt någon kritik mot Kalmar, tvärtom. De har en gång lyckats identifiera och förädla dessa dolda talanger som övriga klubbar uppenbarligen missade. Man drabbas inte heller av den hybris många klubbar med nyvunnen stark likviditet har visat prov på utan fortsätter konsekvent på sin linje. Kalmar har förstått sin plats i fotbollens värdekedja.
Det ska bli intressant att se hur Kalmars stora talangläckage på kort sikt påverkar prestationen. Klarar man av en topp 5 placering i år lyfter jag på hatten.
***************
Att värva är onekligen en konst och hittills finns imo ingen allsvensk klubb som över en lite längre period kan visa upp ett track-record som säger att det inte handlat om mer än tur och tillfälligheter.
Vem minns inte Hammarbys kanonvärvningar inför säsongen 2003. Anders Linderoth pekades ut som hjärnan bakom dessa. (läs mer om det här) I det närmaste samma organisation gav oss sedan namn som Niclas Hindsberg och Toni Nhleko, bland många andra.
Värt att lägga på minnet är även prislappen då det begav sig. 2003 betalade Hammarby transfersummor på totalt 1.3miljoner.
Idag får man väl knappt en div 1 spelare för dessa pengar. 2008 betalade Hammarby 8.9 miljoner i transfersummor. Malmö FF betalade 17 miljoner för sina förvärv 2008.
Förutsättningarna på transfermarknaden har onekligen förändrats.
söndag 15 mars 2009
Hammarby Fotboll bokslut - personalkostnader
Varför? Majoriteten av Europas fotbollsklubbar maximerar sin sportsliga framgång före lönsamheten, det vill säga klubbarna är nyttomaximerare. För att kunna klara av att vinna matcherna mot sina ligakonkurrenter måste truppen rimligtvis bestå av spelare som är bättre än konkurrenternas spelare.
Medan romantikern pratar klubbkänsla säger cynikern att en spelare kommer att välja spela för den klubb som betalar mest i lön. Eftersom lönsamhet inte är klubbarnas drivkraft, driver klubbarnas jakt och konkurrens om talang ständigt dess lönekostnader upp till bristningsgränsen, och inte allt för så sällan över den gränsen.
Vi kallar det för "the-arms-race" som kan liknas den kärnvapenkapprustning vi såg under det kalla kriget där mer och mer resurser punpades till vapenutveckling utan att det relativa styrkeförhållandet mellan blocken förändrades.
I allsvenskan speglas "the-arms-race" väldigt tydligt genom spelarlöneinflationen vi sett unden 2000 talet som eskalerar varje gång vi ser nya centrala avtal signeras och som pumpar in nya, jämnt fördelade pengar in i det allsvenska systemet.
*****************
Spelarens preferenser
När den stora regleringen vad gäller mobilitet av talang mellan klubbar släpptes i samband med bosmandommen, innebar det att flödet av pengar som förut och i första hand skedde mellan klubbarna distribuerades om så att spelarna fick en stor del av kakan.
Medan fotbollsklubbar nyttomaximerar är inkomstmaximering en spelarens främsta drivkraft. En ekvation som ger spelare med åtrovärd talang en brutal förhandlinsstyrka. Detta förhållande har skapat en mycket lönsam yrkesgrupp, spelaragenten.
En fotbollsklubb förvärvar förväntad talang som kontrakteras i x antal år där den riskaverte spelaren vill bli belönad ex-ante*. Spelaren kommer att värdera en högre säker inkomst idag före en lägre inkomst idag med en hög uppsida i framtiden. Detta borde kunna ge oss följande bild över förhållandet prestation, lönekostnad samt kontraktstid.
Figur 1.Spelaren genomsnittliga ersättning vs sportsliga prestation sett över kontraktstiden där talang på förhand är perfekt prissatt. I början av kontraktet presterar inte spelen i nivå med lönen för att under andra halvan överprestera. Har klubben gjort sin läxa vad gäller identifiering av talang och karaktär samt klarat av att förädla talangen borde man kunna nå bild 1. Det vi ser att spelaren i början av kontraktet sannolikt inte kommer att producera i relation till den ersättning klubben betalar men efter ett tag når en jämnvikt för att mot slutet prestera över den snittersättning spelaren erhåller.
Har klubben däremot missbedömt talangen alternativt inte klarat av att få ut den på fotbollsplanen kan det se ut som i bild 2.
Figur 2.Spelaren genomsnittliga ersättning vs sportsliga prestation sett över kontraktstiden där talang på förhand är felaktigt prissatt.Spelarkontrakt skrivs dock inte enbart med syfte att maximera nyttan på planen. "Rent-seeking" är en drivkraft där både klubben och spelaren kan prisa in nyttan av potentiella framtida spelaraffärer i kontraktet. (mer om det här)
Det kan innebära att spelare prestationsmässigt aldrig når över sin genomsnittliga lön. Klubben får istället sin pay-off tack vare höga transfersummor när spelaren säljs. Denna strategi förustätter dock att klubben har tillräckligt med rörelsekapital och klarar av att bära risken.
En fotbollstrupp består av ett stort urval av spelare. För en fotbollsklubb handlar det i mångt och mycket om att ha en portfölj med spelare som befinner sig i olika faser av sin utveckling och kontraktsituation. Vissa spelare blommar inte ut så som man tänkt och kommer aldrig att bli produktiva. Förhoppningsvis har klubben spelare som överaskar positivt och på så sätt jämnar ut förhållandet.
För en välmående klubb borde med andra ord den aggregerade kontraktsituationen med lön vs prestation rymmas kring den grönmarkerade arean i bild 3.
Hur väl effektivt fotbollsklubbar allokerar sina resurser kan mätas i nyckeltalet personalkostnader/omsättning.
*****************
Hammarbys personalkostnader
Hur har Hammarby Fotbolls personalkostnader utvecklats de senaste åren?
2003: 32.7m
2004: 36.5m
2005: 38.3m
2006: 44.8m
2007: 45.8m
2008: 50.1m
Dessa siffror borde egentligen korrigeras med tanke på att sign-on bonusar kan ge kraftiga avvikelser från år till år utan att det egentligen speglar det exakta förhållandet lön vs talang under enstaka år.
Förutom att Hammarby Fotboll per automatik hängt med i den allsvenska lönespiralen har kostnaderna sannolikt även påverkats av förändringen av genomsnittlig kontraktstid klubben haft i sin spelartrupp. Enligt mina egna beräkningar får jag det till...
jan 2006: 1.6 år
jan 2007: 1.7 år
jan 2009: 2.2 år
Vi ser direkt att 2006 var året där återstående löptiden på spelarkontrakten var kort och där man de facto stod med en hel drös utav nyckelspelare med utgående kontrakt. Det skulle kunna positionera Hammarby anno 2006 enligt bild 4.
Det ser ju trevligt ut att kunna ligga där och leverera. Problemet är att när kontraktstiden med de spelare som "överproducerar" närmar sig mot sitt slut, kommer spelaren i nästa förhandling kräva en ny, betydligt högre premie.
Har klubben en stor del av spelartruppen med utgående kontrakt blir situationen mycket svårhanterlig. I det närmaste omöjlig för klubbar med en svag likviditet och resultatet bör rimligtvis bli att man förlorar de spelare man velat behålla och får betala ett överpris för de spelare man på förhand kanske inte prioriterat.
Vi kan anta att Hammarby Fotboll har fått betala ett högt pris för att kontraktera spelare efter 2006. Något som speglat sig i den katastrofala produktivitet och lönsamhet vi sett under 2008.
Ration personalkostnader/intäter för Hammarby Fotboll (exkl transfers)
2003: 53%
2004: 55%*
2005: 60%
2006: 58%
2007: 58%*
2008: 70%
* inkl intäkter från Europaspel vilket ger ett lägre nyckeltal.
Det kritiska vi står inför nu är ifall Hammarby Fotbolls närmaste framtid är illustrerad som (1) eller (2) enligt figur 5. Ett ansvar som ligger hos de personer som identifierar och utvecklar talang men även fattar beslut om förvärv som ligger till grund för balansen av kompetens i truppen och samtidigt ryms inom restriktionerna för budgeten.
Men att återigen nå produktivitet med 5 målvakter på lönelistan blir i det närmaste omöjligt.
Kanske bör varningsklockorna även ringa om alla rykten om nya mittbackar på väg in stämmer. Kommer vi stå med 10 mittbackar kontrakterade efter säsongens slut? Givetvis överdrev jag det sista men ni förstår säkert resonemanget.
Sportslig stab & admnistrativ personal
Många reagerar över att kontoret samt den sportsliga staben växt sig större under årens gång. Det framgår inte av årsredovisningen hur stor del av lönekostnaderna administration och marknad tar i anspråk.
Faktum är dock att Hammarby Fotboll AB har en person färre på marknad än vad Örebro Elitfotboll AB har. Hur man står sig i förhållande till övriga konkurrenter är oklart. Oklart är även hur pass effektivt kontoret arbetar och hur lönsamma projekt man driver.
Den sportsliga organisationen har även den vuxit de senaste åren. Medicinskt team, nye fysträningsmetoder, videoanalytiker mm. Det blir givetvis i det närmaste omöjligt att mäta effektiviteten eller att härleda resultaten på plan till respektive resurs som klubben investerat i.
Syftet borde dock kunna illustreras enligt figur 6. I en jämn liga som allsvenskan kan en 10% höjning av hela truppens prestation gentemot konkurrenterna kan bara det innebära ca 2 miljoner i större centrala premier.
Om metoderna sedan är de rätta och framför allt, ifall människorna bakom metoderna är de rätta vet vi idag inte.
Men att en viss del av de resurser 2000-talets tillväxt skapat allokeras om till annat är spelartruppen är en naturlig del i en tillväxtsfas.
Utsikter för framtiden
Som bekant måste personalkostnaderna under 2009 skäras ned från 50 till 39 miljoner. De sign-on bonusar som kostnadsfördes under 2008 är sannolikt en stor post i dessa 11 miljoner. Förlikningen med Toni Nhleko två år före kontraktets utgång är en annan.
Tony har pratat om "genombrottens år". Nu är det upp till bevis och vi snart ett första betyg på de som identifierat, balanserat samt förädlat talang efter det stora manfallet 2006.
Helt klart är att Nathan Paulse, Rami Shaaban, Fredrik Söderström, Freddy Söderberg, Sebastian Castro-Tello är några av de spelare som måste börja producera för att ekvationen ska gå ihop.
Situationen med mycket osäkra framtida intäkter är samtidigt inte något unikt för Hammarby Fotboll. De flesta av allsvenska klubbarna brottas med stramare lönebudgetar. Det kommer ge utslag på spelarlönerna, först och främst på de medelmåttiga spelarna. Extraordinär talang kommer alltid att vara eftertraktad på marknaden även om priset på den sannolikt även det kommer justeras ned en aning.
Diftresultat - hönan vs ägget
Till sist och lite off-topic...
Det pratas ofta om att klubbar säljer spelare för att överleva. Att klubbar långt ner i fotbollens värdekedja exporterar talang till ligor högre upp i kedjan är ju en del av vardagen. Den dagen en spelare säljs, ska den spelaren ersättas. Givetvis kommer inte det kunna göras med samma kvalitet men "the-arms-race" driver ändå upp ersättningen för ersättaren och en sign-on bonus betalas ut. Sign-on kostnadsförs och är en stor "engångskostnad" som egentligen bara är en del av ett x år långt kontrakt som förhoppningsvis genererar löpande intäkter under årens lopp. Men lik förbannat, sign-on kommer att kraftigt försämra driftresultatet det året den betalas.
Så den stora frågan är...
Görs spelarförsäljnngar i syfte att finansiera driftunderskott eller är driftunderskott ett resultat av spelarförsäljnigar?
--------------------------------------
*"Our model, which captures this important aspect of employment relations in football,has revealed that a risk-averse player benefits from the shadow of the transfersystem and therefore from a more restrictive transfer system. Under the pre-Bosman transfer system, clubs could partially insure their players against incomeuncertainty by transforming a part of the players risky future salary in risk-freecurrent income. A risk-averse player prefers a higher current salary combined witha lower (expected) future salary to a lower current salary combined with a higherbut uncertain future salary. The Bosman transfer system, which is equivalent to thepre-Bosman transfer system in terms of our model, did not change this situationsince clubs and players voluntary restored the pre-Bosman world by expandingcontract durations. However, by limiting the maximal contract duration to 5 yearsthe insurance deal does not work anymore in the new Monti transfer system. Asa consequence, the Monti transfer system can be considered as an impediment to Pareto efficient risk-allocation in the football industry. If risk can be considered asthe basic source of productivity variations in football, the failure of the insurancemarket imposed by the free movement philosophy of the European institutionsmight impose a high price to be paid by the labour force in this industry."
saxat från: Why Football Players May Benefit from the 'Shadow of the Transfer System' http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=934547







