söndag 15 mars 2009

Hammarby Fotboll bokslut - personalkostnader

Personalkostnader är den enskilt största utgiftsposten för en fotbollsklubb. Det är samtidigt en kostnad klubbar med ambitioner har mycket svårt att kontrollera. Marknaden bestämmer nämligen priset på sportslig framgång.

Varför? Majoriteten av Europas fotbollsklubbar maximerar sin sportsliga framgång före lönsamheten, det vill säga klubbarna är nyttomaximerare. För att kunna klara av att vinna matcherna mot sina ligakonkurrenter måste truppen rimligtvis bestå av spelare som är bättre än konkurrenternas spelare.

Medan romantikern pratar klubbkänsla säger cynikern att en spelare kommer att välja spela för den klubb som betalar mest i lön. Eftersom lönsamhet inte är klubbarnas drivkraft, driver klubbarnas jakt och konkurrens om talang ständigt dess lönekostnader upp till bristningsgränsen, och inte allt för så sällan över den gränsen.

Vi kallar det för "the-arms-race" som kan liknas den kärnvapenkapprustning vi såg under det kalla kriget där mer och mer resurser punpades till vapenutveckling utan att det relativa styrkeförhållandet mellan blocken förändrades.

I allsvenskan speglas "the-arms-race" väldigt tydligt genom spelarlöneinflationen vi sett unden 2000 talet som eskalerar varje gång vi ser nya centrala avtal signeras och som pumpar in nya, jämnt fördelade pengar in i det allsvenska systemet.

*****************
Spelarens preferenser
När den stora regleringen vad gäller mobilitet av talang mellan klubbar släpptes i samband med bosmandommen, innebar det att flödet av pengar som förut och i första hand skedde mellan klubbarna distribuerades om så att spelarna fick en stor del av kakan.

Medan fotbollsklubbar nyttomaximerar är inkomstmaximering en spelarens främsta drivkraft. En ekvation som ger spelare med åtrovärd talang en brutal förhandlinsstyrka. Detta förhållande har skapat en mycket lönsam yrkesgrupp, spelaragenten.

En fotbollsklubb förvärvar förväntad talang som kontrakteras i x antal år där den riskaverte spelaren vill bli belönad ex-ante*. Spelaren kommer att värdera en högre säker inkomst idag före en lägre inkomst idag med en hög uppsida i framtiden. Detta borde kunna ge oss följande bild över förhållandet prestation, lönekostnad samt kontraktstid.

Figur 1.Spelaren genomsnittliga ersättning vs sportsliga prestation sett över kontraktstiden där talang på förhand är perfekt prissatt. I början av kontraktet presterar inte spelen i nivå med lönen för att under andra halvan överprestera.

Har klubben gjort sin läxa vad gäller identifiering av talang och karaktär samt klarat av att förädla talangen borde man kunna nå bild 1. Det vi ser att spelaren i början av kontraktet sannolikt inte kommer att producera i relation till den ersättning klubben betalar men efter ett tag når en jämnvikt för att mot slutet prestera över den snittersättning spelaren erhåller.

Har klubben däremot missbedömt talangen alternativt inte klarat av att få ut den på fotbollsplanen kan det se ut som i bild 2.


Figur 2.Spelaren genomsnittliga ersättning vs sportsliga prestation sett över kontraktstiden där talang på förhand är felaktigt prissatt.

Spelarkontrakt skrivs dock inte enbart med syfte att maximera nyttan på planen. "Rent-seeking" är en drivkraft där både klubben och spelaren kan prisa in nyttan av potentiella framtida spelaraffärer i kontraktet. (mer om det här)

Det kan innebära att spelare prestationsmässigt aldrig når över sin genomsnittliga lön. Klubben får istället sin pay-off tack vare höga transfersummor när spelaren säljs. Denna strategi förustätter dock att klubben har tillräckligt med rörelsekapital och klarar av att bära risken.

En fotbollstrupp består av ett stort urval av spelare. För en fotbollsklubb handlar det i mångt och mycket om att ha en portfölj med spelare som befinner sig i olika faser av sin utveckling och kontraktsituation. Vissa spelare blommar inte ut så som man tänkt och kommer aldrig att bli produktiva. Förhoppningsvis har klubben spelare som överaskar positivt och på så sätt jämnar ut förhållandet.

För en välmående klubb borde med andra ord den aggregerade kontraktsituationen med lön vs prestation rymmas kring den grönmarkerade arean i bild 3.


Figur 3. Truppens genomsnittliga ersättning vs sportsliga prestation sett över kontraktstiden.

Hur väl effektivt fotbollsklubbar allokerar sina resurser kan mätas i nyckeltalet personalkostnader/omsättning.

*****************
Hammarbys personalkostnader
Hur har Hammarby Fotbolls personalkostnader utvecklats de senaste åren?

2003: 32.7m
2004: 36.5m
2005: 38.3m
2006: 44.8m
2007: 45.8m
2008: 50.1m

Dessa siffror borde egentligen korrigeras med tanke på att sign-on bonusar kan ge kraftiga avvikelser från år till år utan att det egentligen speglar det exakta förhållandet lön vs talang under enstaka år.

Förutom att Hammarby Fotboll per automatik hängt med i den allsvenska lönespiralen har kostnaderna sannolikt även påverkats av förändringen av genomsnittlig kontraktstid klubben haft i sin spelartrupp. Enligt mina egna beräkningar får jag det till...

jan 2006: 1.6 år
jan 2007: 1.7 år
jan 2009: 2.2 år

Vi ser direkt att 2006 var året där återstående löptiden på spelarkontrakten var kort och där man de facto stod med en hel drös utav nyckelspelare med utgående kontrakt. Det skulle kunna positionera Hammarby anno 2006 enligt bild 4.


Figur 4. Truppens genomsnittliga ersättning vs sportsliga prestation sett över kontraktstiden.

Det ser ju trevligt ut att kunna ligga där och leverera. Problemet är att när kontraktstiden med de spelare som "överproducerar" närmar sig mot sitt slut, kommer spelaren i nästa förhandling kräva en ny, betydligt högre premie.

Har klubben en stor del av spelartruppen med utgående kontrakt blir situationen mycket svårhanterlig. I det närmaste omöjlig för klubbar med en svag likviditet och resultatet bör rimligtvis bli att man förlorar de spelare man velat behålla och får betala ett överpris för de spelare man på förhand kanske inte prioriterat.

Vi kan anta att Hammarby Fotboll har fått betala ett högt pris för att kontraktera spelare efter 2006. Något som speglat sig i den katastrofala produktivitet och lönsamhet vi sett under 2008.

Ration personalkostnader/intäter för Hammarby Fotboll (exkl transfers)
2003: 53%
2004: 55%*
2005: 60%
2006: 58%
2007: 58%*
2008: 70%
* inkl intäkter från Europaspel vilket ger ett lägre nyckeltal.

Det kritiska vi står inför nu är ifall Hammarby Fotbolls närmaste framtid är illustrerad som (1) eller (2) enligt figur 5. Ett ansvar som ligger hos de personer som identifierar och utvecklar talang men även fattar beslut om förvärv som ligger till grund för balansen av kompetens i truppen och samtidigt ryms inom restriktionerna för budgeten.

Figur 5. till vänster (1) Genombrottets år till höger (2) Stagnationens år

Men att återigen nå produktivitet med 5 målvakter på lönelistan blir i det närmaste omöjligt.
Kanske bör varningsklockorna även ringa om alla rykten om nya mittbackar på väg in stämmer. Kommer vi stå med 10 mittbackar kontrakterade efter säsongens slut? Givetvis överdrev jag det sista men ni förstår säkert resonemanget.

Sportslig stab & admnistrativ personal
Många reagerar över att kontoret samt den sportsliga staben växt sig större under årens gång. Det framgår inte av årsredovisningen hur stor del av lönekostnaderna administration och marknad tar i anspråk.

Faktum är dock att Hammarby Fotboll AB har en person färre på marknad än vad Örebro Elitfotboll AB har. Hur man står sig i förhållande till övriga konkurrenter är oklart. Oklart är även hur pass effektivt kontoret arbetar och hur lönsamma projekt man driver.

Den sportsliga organisationen har även den vuxit de senaste åren. Medicinskt team, nye fysträningsmetoder, videoanalytiker mm. Det blir givetvis i det närmaste omöjligt att mäta effektiviteten eller att härleda resultaten på plan till respektive resurs som klubben investerat i.

Syftet borde dock kunna illustreras enligt figur 6. I en jämn liga som allsvenskan kan en 10% höjning av hela truppens prestation gentemot konkurrenterna kan bara det innebära ca 2 miljoner i större centrala premier.

Om metoderna sedan är de rätta och framför allt, ifall människorna bakom metoderna är de rätta vet vi idag inte.

Men att en viss del av de resurser 2000-talets tillväxt skapat allokeras om till annat är spelartruppen är en naturlig del i en tillväxtsfas.


Figur 5. Att höja kollektivets gemensamma prestation och därmed förbättra out-put.


Utsikter för framtiden
Som bekant måste personalkostnaderna under 2009 skäras ned från 50 till 39 miljoner. De sign-on bonusar som kostnadsfördes under 2008 är sannolikt en stor post i dessa 11 miljoner. Förlikningen med Toni Nhleko två år före kontraktets utgång är en annan.

Tony har pratat om "genombrottens år". Nu är det upp till bevis och vi snart ett första betyg på de som identifierat, balanserat samt förädlat talang efter det stora manfallet 2006.

Helt klart är att Nathan Paulse, Rami Shaaban, Fredrik Söderström, Freddy Söderberg, Sebastian Castro-Tello är några av de spelare som måste börja producera för att ekvationen ska gå ihop.

Situationen med mycket osäkra framtida intäkter är samtidigt inte något unikt för Hammarby Fotboll. De flesta av allsvenska klubbarna brottas med stramare lönebudgetar. Det kommer ge utslag på spelarlönerna, först och främst på de medelmåttiga spelarna. Extraordinär talang kommer alltid att vara eftertraktad på marknaden även om priset på den sannolikt även det kommer justeras ned en aning.

Diftresultat - hönan vs ägget
Till sist och lite off-topic...
Det pratas ofta om att klubbar säljer spelare för att överleva. Att klubbar långt ner i fotbollens värdekedja exporterar talang till ligor högre upp i kedjan är ju en del av vardagen. Den dagen en spelare säljs, ska den spelaren ersättas. Givetvis kommer inte det kunna göras med samma kvalitet men "the-arms-race" driver ändå upp ersättningen för ersättaren och en sign-on bonus betalas ut. Sign-on kostnadsförs och är en stor "engångskostnad" som egentligen bara är en del av ett x år långt kontrakt som förhoppningsvis genererar löpande intäkter under årens lopp. Men lik förbannat, sign-on kommer att kraftigt försämra driftresultatet det året den betalas.

Så den stora frågan är...
Görs spelarförsäljnngar i syfte att finansiera driftunderskott eller är driftunderskott ett resultat av spelarförsäljnigar?

--------------------------------------
*"Our model, which captures this important aspect of employment relations in football,has revealed that a risk-averse player benefits from the shadow of the transfersystem and therefore from a more restrictive transfer system. Under the pre-Bosman transfer system, clubs could partially insure their players against incomeuncertainty by transforming a part of the players risky future salary in risk-freecurrent income. A risk-averse player prefers a higher current salary combined witha lower (expected) future salary to a lower current salary combined with a higherbut uncertain future salary. The Bosman transfer system, which is equivalent to thepre-Bosman transfer system in terms of our model, did not change this situationsince clubs and players voluntary restored the pre-Bosman world by expandingcontract durations. However, by limiting the maximal contract duration to 5 yearsthe insurance deal does not work anymore in the new Monti transfer system. Asa consequence, the Monti transfer system can be considered as an impediment to Pareto efficient risk-allocation in the football industry. If risk can be considered asthe basic source of productivity variations in football, the failure of the insurancemarket imposed by the free movement philosophy of the European institutionsmight impose a high price to be paid by the labour force in this industry."

saxat från: Why Football Players May Benefit from the 'Shadow of the Transfer System' http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=934547

4 kommentarer:

Anonym sa...

"Men lik förbannat, sign-on kommer att kraftigt försämra driftresultatet det året den betalas."

Borde inte kostnaden för sig-on belasta resultatet lika över kontraktstiden? Att den sen är en finansiellt/likvidmässigt tung belastning året den utbetalas är väl en annan sak, eller?

Anonym sa...

Halloj,
Det som är intressant i dina figurer och tänket, är att dom relaterar till Hammarby eller vilken arbetsplats som helst. Där du har ett antal individer (vilket ger lika många figurer som individer) då prestationen är individuell och likaså lönen...
Zlatan har högst lön i Inter, har han högst prestation (därom tvistar de lärda)?
Kommer Freddy någonsin att leverera enligt Chanko?
Samtidigt som detta då styrs individuellt så måste lagbyggarna ta hänsyn till att bygga laget utifrån bästa balansen (Zlatan kan vara bra men behöver någon som passar fram... läs CD också).

Som chef / tränare - så gäller alltså att kompetensmaximera, att få ut 10% mer av individerna genom att bygga ett bra lag, använda individernas spetskompetens på rätt sätt.

Intressant och läsvärd artikel!
Mvh Calle

980Jake sa...

Hej OH,
Är du säker på att sign-on bonusen tas direkt på resultaträkningen det året den betalas ut. I rimlighetens namn borde den kunna läggas på balansräkningen och "skrivas av" under kontraktstiden. Det låter väl inte helt orimligt att se SO bonusen som en större investering som inte behöver direktavskrivas i verksamheten utankan avskirvas under spelarens kontraktstid?
/980Jake

P.S tack för en av Sveriges bästa bloggar D.S

chriz sa...

Jag är 100% säker. Även om det du skriver stämmer överens med en "rättvisande bild" av verksamheten, så är svff:s redovisningsrekommendationer att man ska kostnadsföra sign-on i sin helhet det året spelaren signar. Vilket de allsvenska klubbarna följer.