Polska ligasjuan tillika fjortonfaldiga mästarna Ruch Chorzow goes public. Klubben har i dagarna börsintroducerats på börsen i Warszawa. I höstas reste man PLN 1.8m (ca 5msek) i riskkapital, vilket gav aktieägarna en andel på 11% av klubben.
Denna kapitalanskaffning indikerar ett approx värde på Ruch Chorzow SA i nivå med AIK Fotboll AB:s samt värderingen av Hammarby Fotboll AB 2001, ca 50 miljoner kronor.
Klubben vill använda likviden till spelarförvärv.
Polska högstaligan rankas som den 23:e i Europa och beräknas under 2008 omsätta €63m motsvarnande knappa 700 miljoner kronor vilket borde landa ca 10-20% mindre än allsvenskans omsättning exkl spelartransfers.
De ekonomiska klyftorna klubbarna emellan i Polen är dock mycket större än i Sverige. Ruch Chorzow tror sig kunna omsätta över PLN10m under 2008, motsvarande 27 miljoner kronor.
Samtliga summor i vita pengar bör kanske tilläggas.
Läs hela artikeln här.
fredag 5 december 2008
"Football - crunch" förväntas påverka aktiviteten under januarifönstret
Snart öppnar transferfönstret och förväntningarna är lite olika.
Förre Everton VD:n Keith Wyness hävdar:
“Even if they wanted to, clubs will find it hard to finance January spending”
Givetvis mycket på grund av minskade kreditlinor från bankernas sida.
Sam Rush, VD på Wasserman Media Group säger dock:
"However, massive spending by Man City and the threat of relegation may convince some clubs to free up funds"
Premier League förefaller denna säsong jämnare än på länge, och detta kan driva "the arms race" samt tvinga klubbarna till att överinvestera ifall de nu lyckas hitta riskkapital. Den ekonomiska smällen för många av dessa kan i så fall bli förödande.
Förre Everton VD:n Keith Wyness hävdar:
“Even if they wanted to, clubs will find it hard to finance January spending”
Givetvis mycket på grund av minskade kreditlinor från bankernas sida.
Sam Rush, VD på Wasserman Media Group säger dock:
"However, massive spending by Man City and the threat of relegation may convince some clubs to free up funds"
Premier League förefaller denna säsong jämnare än på länge, och detta kan driva "the arms race" samt tvinga klubbarna till att överinvestera ifall de nu lyckas hitta riskkapital. Den ekonomiska smällen för många av dessa kan i så fall bli förödande.
onsdag 3 december 2008
Men här fortsätter "the arms race"
Elfsborg drar nytta av sin relativt starka balansräkning man byggt upp under åren 2006 och 2007 och värvar Martin Ericsson. Boråsarna har tack vare låga fasta kostnader ett stort utrymme till personalkostnader, 65-70% av omsättningen för att gå break-even. Klubben betalar lika mycket i arenahyra (3 msek) som Stockholmsklubbarna lägger ner på publikservice/säkerhet, vardera. Elfsborg mönstrar nu på papperet ett mycket starkt mittfält. Magkänslan säger dock att det papperet kommer att förändras innan sommaren är över.
*********
Man City kommer öppna lädret i januari - big time. Abu Dhabi United Group ser ut att vara beredda att ta den färväntat galaktiska marginalkostnaden att etablera klubben topp 4. Större konkurrens betyder happy times för oss som beskådar spektaklet men pressade rörelsemarginaler för profitmaximerarna ManU, Liverpool samt Arsenal.
*********
Real Madrid presidenten räknar med fortsatt tillväxt för sin klubb och trots recessionen räknar han med att 2009 års intäkter ökar med 9%.
Klubben har nyligen köpt Klaas Jan Huntelaar från Ajax för €27m och har spenderat €433m på förvärv de senaste fyra säsongerna.
“The club has made a big stride in achieving completely balanced revenue” sade grodan och dök...
*********
Man City kommer öppna lädret i januari - big time. Abu Dhabi United Group ser ut att vara beredda att ta den färväntat galaktiska marginalkostnaden att etablera klubben topp 4. Större konkurrens betyder happy times för oss som beskådar spektaklet men pressade rörelsemarginaler för profitmaximerarna ManU, Liverpool samt Arsenal.
*********
Real Madrid presidenten räknar med fortsatt tillväxt för sin klubb och trots recessionen räknar han med att 2009 års intäkter ökar med 9%.
Klubben har nyligen köpt Klaas Jan Huntelaar från Ajax för €27m och har spenderat €433m på förvärv de senaste fyra säsongerna.
“The club has made a big stride in achieving completely balanced revenue” sade grodan och dök...
"Football-crunch" - Klinsmann flaggar
Bayern München managern Juergen Klinsmann förväntar sig spelarlönesänkningar samt transfersummeminskningar going forward.
"The market will be redefined"
"The financial crisis will really hit the soccer business in coming months, he said"
Som sagt, vi får se hur många offer som krävs för att priset på sportslig framgång ska sjunka.
Jag tror att på kortare sikt bör priset på "junk" spelare korrigeras ned relativt snabbt men priset på "star" spelare bibehålla en någorlunda hög nivå ett tag till.
"The market will be redefined"
"The financial crisis will really hit the soccer business in coming months, he said"
Som sagt, vi får se hur många offer som krävs för att priset på sportslig framgång ska sjunka.
Jag tror att på kortare sikt bör priset på "junk" spelare korrigeras ned relativt snabbt men priset på "star" spelare bibehålla en någorlunda hög nivå ett tag till.
"Football-crunch" effekter i Spanien
Bloomberg rapporterar om att bl.a. den spanska fastighetskrisen slår hårt mot fotbollsklubbarna. 2000 års mästarlag Deportivo La Coruna har ännu inte lyckats hitta någon ny tröjsponsor efter att förre sponsorn Martinsa-Fadesa SA gått omkull.
Real Mallorcas ägare Vicenc Grande har misslyckats med att sälja klubben och Atletico Madrids president Enrique Cerezo hävdar att en försäljning av klubbens stadion inte längre ger tillräckligt likviditet för att täcka arenans sluldfinansiering.
“Spanish teams have a very unstable economic situation”
“There are two or three Spanish clubs that command big television contracts and the rest are in a disastrous situation”
Även här lär det bli de mindre kända klubbvarumärkena som får mest stryk och i så fall påverkas competitive balance negativt. Ligan blir mer och mer förustägbar och incitamenten till en europeisk "superliga" växer.
Real Mallorcas ägare Vicenc Grande har misslyckats med att sälja klubben och Atletico Madrids president Enrique Cerezo hävdar att en försäljning av klubbens stadion inte längre ger tillräckligt likviditet för att täcka arenans sluldfinansiering.
“Spanish teams have a very unstable economic situation”
“There are two or three Spanish clubs that command big television contracts and the rest are in a disastrous situation”
Även här lär det bli de mindre kända klubbvarumärkena som får mest stryk och i så fall påverkas competitive balance negativt. Ligan blir mer och mer förustägbar och incitamenten till en europeisk "superliga" växer.
tisdag 2 december 2008
"Football-crunch" - första offren?
Utslagning och konsolidering kan vara på G i Ryssland.
De två ryska klubbarna Saturn och Khimki, planerar att gå ihop för att överleva. En konsekvens av ekonomiska avmattningen i Ryssland. (läs mer här)
De två ryska klubbarna Saturn och Khimki, planerar att gå ihop för att överleva. En konsekvens av ekonomiska avmattningen i Ryssland. (läs mer här)
söndag 30 november 2008
Out of business
I våras ankladade Terje Liveröd Hammarby för att vara oprofessionella. Ett halvår senare var det dags för Rickad Norling att få sig en känga. Man kan ju fråga sig hur proffsigt det är att i media spy galla över sina affärspartners och affärsrelationer...
Hur som helst så ser det ut som att Terjes svenska affär håller på att dö ut. AIK låter meddela att man önskar satsa mer lokalt. Kan ju vara ett sundhetstecken, även om det krävdes en svagare balansräkning för att komma till insikt med detta.
"Football-crunch" innebär ju även en förväntad utslagning och konsolidering i agentbranschen.
Hur som helst så ser det ut som att Terjes svenska affär håller på att dö ut. AIK låter meddela att man önskar satsa mer lokalt. Kan ju vara ett sundhetstecken, även om det krävdes en svagare balansräkning för att komma till insikt med detta.
"Football-crunch" innebär ju även en förväntad utslagning och konsolidering i agentbranschen.
fredag 28 november 2008
Veckan som varit...
...har varit en informationsintensiv vecka.
Det mest tragikomiska var utan tvekan den rosa tabloidens värdering av allsvenska namnrättigheterna.
Det här är inte seriöst, ofattbart att man inte gör en rimlighetsanalys innan man går till tryck.
Den rosa tabloiden har inte haft det lätt vad gäller siffror.
Wiltontransfern ger AIK 30 miljoner. Det blev 15msek enligt Q3-07.
Guldregnet från gruppspelet i UEFA-cupen - 90 miljoner, varav 12-14 för Helsingborg IF: Facit säger att det var överdrivet.
Hur ska man någonsin kunna ta tabloidens siffror på allvar going forward?
***************
En annan rolig "headline" var "DIF:s kris växer - största aktieägarna visar oro" där internet-mediet berättade att investerarna tvekade med att putta in mer pengar.
Faktum är att Djurgården Fotboll AB inte genomfört någon nyemission sedan sommaren 2006 då man raisade ca 2.5 miljoner. Har "krisen" pågått i 2.5 år nu? Sedan att klubben bränt nästan hela bolagets kapital på i stort sett "crap"spelare är ju inte en finansiell - issue utan snarare en operationell - issue.
Övriga allsvenska klubbar tar ju inte heller in nytt externt kapital inför varje säsong per default. Så vad är det exakt som är krisen?
*******************
En annan intressant diskussion som alltid dyker upp så här års. Hur ska svensk klubbfotboll närma sig Europa? Mitt svar är... småklubbarna vill idag inte betala priset.
Nu pratas det om att SEF vill driva svensk elitfotboll utan SvFF:s inblandning samt det sedvanliga mantrat om att "svensk elitfotboll behöver mer resurser".
En snabbtitt in på SEF:s hemsida och vi ser direkt att den verkligen kommunicerar visioner och andas svensk klubbfotbolls framtid. Den här organisationen vill jag utan tvekan investera riskkapital i.
SEF driver redan idag ett antal frågor och man gör det så pass bra att man hamnat i konflikt med dess kunder och står med en bortamatchbojkott som en konsekvens. -Intäktsmaximering.
SEF motarbetar idag svensk klubbfotbolls publikkatalysatorer - storstadsklubbarna genom olika metoder.
Är det nuvarande SEF som ska föra allsvensk fotboll in i en framgångsera? Jo men men visst, sätt ett "AB" efter "SEF" så blir det per automatik mycket bättre, typ.
- Affärsmässighet kommer inte från en bolagsform. Affärsmässighet kommer från duktiga människor.
Allsvensk fotboll behöver idag inte nytt kapital, inte initalt. Allsvensk fotboll behöver en ny affärsmodell. Börja där så kommer pengarna till affären.
Pengar in i en skitmodell ger skit ut ur modellen och det spelar till slut ingen roll hur mycket pengar du stoppar in. Fråga DIF.
- Framgångsrika företag byggs inte av pengar. Framgångsrika företag byggs av duktiga människor.
****************
Fransmännen är inte mycket bättre.
Nu rycker den franske idrottsministern in och börjar dansa efter Platinis pipa. Han vill att EU ska hjälpa de europeiska klubbarna mot den engelska dominansen. Som vanligt är det drevet om skulder samt utländska riskkapitalister som är igång igen.
Att Roman gjort Chelsea till en storklubb kan vi alla vara överens om. Mig veteligen har dock Chelsea varken vunnit eller tokdominerat i Champions League sedan Roman köpte klubben.
ManU vann trippeln, däribland Champions League redan 1998, sju år innan Glazer kom in i bilden. Och kan någon vänlig själ förklara för mig hur Glazers uppköp hjälpt ManU rent sportsligt?
Glazer har inte stoppat in ett enda öre i klubben. Skuldfinansieringen har i sin helhet gått till att köpa ut de före detta aktieägarna och istället har avkastningskravet ökat vilket ju begränsar flexibiliteten i bland annat spelarinvesteringar.
Även Liverpool vann Chamions League innan jänkarna dök upp i klubben.
Tittar vi på Deloittes graf nedan ser vi tydligt att tillväxten i Premier League började långt innan "riskkapitalisterna" tog över. Premier Leagues marknad var 2.36 ggr större än franska League One:s säsongen 1996/97.
2008/09 beräknas den vara 2.37 ggr större. Med andra ord ingen märkbar skillnad på tillväxttakten mellan dessa två marknader.
Vad kommer härnäst, ska Serie A:s "recession" och tappade marknadsandelar också skyllas på riskkapitalisterna i Premier League? Italienska klubbar som förövrigt haft pampar som pumpat in ränte & amorteringsfria pengar för att finansiera löneinflationen och galaktiska driftunderskott hos en drös av klubbar. Är det att spela på lika marknadsvillkor?
Däremot inte sagt att Premier League är förebilden, men kritik ska vara saklig och Platins och Laportes argument har varit allt annat än just det.
I stort sett all empirisk fotbollsekonomisk forskning har sedan flera decennier tillbaka gjorts på den engelska ligafotbollen. Kan det möjligtis vara så att just denna fotbollsmarknad varit mest effektiv, transparent och minst imperfekt?
Den stora boven så som jag ser det är Chamions League utvigningen dit idag topp 4 klubbarna kvalificerar sig. Ett fåtal klubbar i England har tack vare "excellent management skills" i kombination med mer "traditionsfaktorer" lyckats dra nytta av detta och skaffa en kontinuitet i den absoluta toppen samt den tävlingsbalans som fram till idag maximerat ligans intäkter.
Skyll inte på riskkapitalisterna. Skyll på UEFA, skyll på "management skills".
Å andra sidan... hade inte dennna CL-utvigning skett, hade vi förmodligen redan idag dragits med en året om "superliga". Så skyll på den som gav grönt ljus till proffsfotbollen i slutet på 1800 talet.
Nu är det dock för sent, men nu kommer "football-crunch" och snart målas förmodligen fotbollskartan om igen.
saxat från: http://image.guardian.co.uk/sys-files/Football/documents/2008/05/29/deloitte.pdf
(klicka på bilden för bättre upplösning)
Det mest tragikomiska var utan tvekan den rosa tabloidens värdering av allsvenska namnrättigheterna.
Det här är inte seriöst, ofattbart att man inte gör en rimlighetsanalys innan man går till tryck.
Den rosa tabloiden har inte haft det lätt vad gäller siffror.
Wiltontransfern ger AIK 30 miljoner. Det blev 15msek enligt Q3-07.
Guldregnet från gruppspelet i UEFA-cupen - 90 miljoner, varav 12-14 för Helsingborg IF: Facit säger att det var överdrivet.
Hur ska man någonsin kunna ta tabloidens siffror på allvar going forward?
***************
En annan rolig "headline" var "DIF:s kris växer - största aktieägarna visar oro" där internet-mediet berättade att investerarna tvekade med att putta in mer pengar.
Faktum är att Djurgården Fotboll AB inte genomfört någon nyemission sedan sommaren 2006 då man raisade ca 2.5 miljoner. Har "krisen" pågått i 2.5 år nu? Sedan att klubben bränt nästan hela bolagets kapital på i stort sett "crap"spelare är ju inte en finansiell - issue utan snarare en operationell - issue.
Övriga allsvenska klubbar tar ju inte heller in nytt externt kapital inför varje säsong per default. Så vad är det exakt som är krisen?
*******************
En annan intressant diskussion som alltid dyker upp så här års. Hur ska svensk klubbfotboll närma sig Europa? Mitt svar är... småklubbarna vill idag inte betala priset.
Nu pratas det om att SEF vill driva svensk elitfotboll utan SvFF:s inblandning samt det sedvanliga mantrat om att "svensk elitfotboll behöver mer resurser".
En snabbtitt in på SEF:s hemsida och vi ser direkt att den verkligen kommunicerar visioner och andas svensk klubbfotbolls framtid. Den här organisationen vill jag utan tvekan investera riskkapital i.
SEF driver redan idag ett antal frågor och man gör det så pass bra att man hamnat i konflikt med dess kunder och står med en bortamatchbojkott som en konsekvens. -Intäktsmaximering.
SEF motarbetar idag svensk klubbfotbolls publikkatalysatorer - storstadsklubbarna genom olika metoder.
Är det nuvarande SEF som ska föra allsvensk fotboll in i en framgångsera? Jo men men visst, sätt ett "AB" efter "SEF" så blir det per automatik mycket bättre, typ.
- Affärsmässighet kommer inte från en bolagsform. Affärsmässighet kommer från duktiga människor.
Allsvensk fotboll behöver idag inte nytt kapital, inte initalt. Allsvensk fotboll behöver en ny affärsmodell. Börja där så kommer pengarna till affären.
Pengar in i en skitmodell ger skit ut ur modellen och det spelar till slut ingen roll hur mycket pengar du stoppar in. Fråga DIF.
- Framgångsrika företag byggs inte av pengar. Framgångsrika företag byggs av duktiga människor.
****************
Fransmännen är inte mycket bättre.
Nu rycker den franske idrottsministern in och börjar dansa efter Platinis pipa. Han vill att EU ska hjälpa de europeiska klubbarna mot den engelska dominansen. Som vanligt är det drevet om skulder samt utländska riskkapitalister som är igång igen.
Att Roman gjort Chelsea till en storklubb kan vi alla vara överens om. Mig veteligen har dock Chelsea varken vunnit eller tokdominerat i Champions League sedan Roman köpte klubben.
ManU vann trippeln, däribland Champions League redan 1998, sju år innan Glazer kom in i bilden. Och kan någon vänlig själ förklara för mig hur Glazers uppköp hjälpt ManU rent sportsligt?
Glazer har inte stoppat in ett enda öre i klubben. Skuldfinansieringen har i sin helhet gått till att köpa ut de före detta aktieägarna och istället har avkastningskravet ökat vilket ju begränsar flexibiliteten i bland annat spelarinvesteringar.
Även Liverpool vann Chamions League innan jänkarna dök upp i klubben.
Tittar vi på Deloittes graf nedan ser vi tydligt att tillväxten i Premier League började långt innan "riskkapitalisterna" tog över. Premier Leagues marknad var 2.36 ggr större än franska League One:s säsongen 1996/97.
2008/09 beräknas den vara 2.37 ggr större. Med andra ord ingen märkbar skillnad på tillväxttakten mellan dessa två marknader.
Vad kommer härnäst, ska Serie A:s "recession" och tappade marknadsandelar också skyllas på riskkapitalisterna i Premier League? Italienska klubbar som förövrigt haft pampar som pumpat in ränte & amorteringsfria pengar för att finansiera löneinflationen och galaktiska driftunderskott hos en drös av klubbar. Är det att spela på lika marknadsvillkor?
Däremot inte sagt att Premier League är förebilden, men kritik ska vara saklig och Platins och Laportes argument har varit allt annat än just det.
I stort sett all empirisk fotbollsekonomisk forskning har sedan flera decennier tillbaka gjorts på den engelska ligafotbollen. Kan det möjligtis vara så att just denna fotbollsmarknad varit mest effektiv, transparent och minst imperfekt?
Den stora boven så som jag ser det är Chamions League utvigningen dit idag topp 4 klubbarna kvalificerar sig. Ett fåtal klubbar i England har tack vare "excellent management skills" i kombination med mer "traditionsfaktorer" lyckats dra nytta av detta och skaffa en kontinuitet i den absoluta toppen samt den tävlingsbalans som fram till idag maximerat ligans intäkter.
Skyll inte på riskkapitalisterna. Skyll på UEFA, skyll på "management skills".
Å andra sidan... hade inte dennna CL-utvigning skett, hade vi förmodligen redan idag dragits med en året om "superliga". Så skyll på den som gav grönt ljus till proffsfotbollen i slutet på 1800 talet.
Nu är det dock för sent, men nu kommer "football-crunch" och snart målas förmodligen fotbollskartan om igen.
saxat från: http://image.guardian.co.uk/sys-files/Football/documents/2008/05/29/deloitte.pdf(klicka på bilden för bättre upplösning)
torsdag 27 november 2008
Stor humor...
Idag i en av tabloiderna. 150 miljoner kronor per år för namnrättigheterna i allsvenskan. Som benchmark kan vi använda Barclays Premier League avtal, värt £65.8 miljoner över tre år eller knappt £22 miljoner per säsong. Det motsvarar midre än 1% av Premier Leagues totala årliga omsättning.
Do the math...
Samtidigt är drevet åter igång angående 51% regelns avgörande för svensk klubbforbolls framtid. Jag gillar inte denna regel men Bundesliga har samma reglering och ligan har trots den lyckats segla upp på andra plats i intäktsligan samt som den mest lönsamma ligan i Europa. (grafik här)
Tänk om...
Do the math...
Samtidigt är drevet åter igång angående 51% regelns avgörande för svensk klubbforbolls framtid. Jag gillar inte denna regel men Bundesliga har samma reglering och ligan har trots den lyckats segla upp på andra plats i intäktsligan samt som den mest lönsamma ligan i Europa. (grafik här)
Tänk om...
onsdag 26 november 2008
"Football-crunch" Premier League klubb till salu för £1?
Som sagt, de mindre klubbar i England som skuldfinaniserat sina spelartrupper börjar nu få sina fiskar varma.
Nu uppges Portsmouths ägare Alexandre Gaydamak vara redo att sälja klubben för £1.
Du som funderar på att köpa bör dock tänka på vad som ingår i priset. Du kommer att få finansiera ett mycket kraftigt driftunderskott då klubbens löner/intäkter ratio säsongen 06/07, enligt Deloittes årliga review låg på så mycket som 90%!
Lägg därtill en befintlig skuld som enligt artikeln ska ligga på £95 miljoner och som förmodligen behöver omfinansieras.
Säkerheter som kan ställas? Enligt artikeln har klubbens tillgångar värderats till endast £50 miljoner.
Do the math... Ridå.
Varför händer detta just nu?
Framför allt då tillgången på pengar och kredit idag är begränsat samtidigt som priset på pengar stigit. (här och här)
Ovan faktum påverkar både klubbarnas balansräkningar och/eller "hjärteinvesterarnas" personliga balansräkningar.
För klubbar som inte är kassakor utan som istället suger kräm blir situationen mycket knepig.
*******************
Kan problemen dyka upp i allsvenskan? Glöm inte bort att det finns en hel del klubbar som under 2000 talet finansierat sina spelartrupper genom att på förhand kapitalisera framtida spelarförsäljningar (riskkapital i folkmun).
Nu när de stora driftunderskotten ser ut att börja komma (signaler här, här, här, här) kan det ju eventuellt bli problem att finansiera dessa underskott i de fall vissa klubbar redan sålt en betydande del av de framtida kassaflödena. (mer om det här)
Men än så länge är det bara ett worst-case scenario. Samtidigt så klarar inte särskillt många allsvenska klubbar fler än ett år med ett större underskott.
Jag hävdar fortfarande... "Dra I handbromsen, bli vinnare i framtiden"
Nu uppges Portsmouths ägare Alexandre Gaydamak vara redo att sälja klubben för £1.
Du som funderar på att köpa bör dock tänka på vad som ingår i priset. Du kommer att få finansiera ett mycket kraftigt driftunderskott då klubbens löner/intäkter ratio säsongen 06/07, enligt Deloittes årliga review låg på så mycket som 90%!
Lägg därtill en befintlig skuld som enligt artikeln ska ligga på £95 miljoner och som förmodligen behöver omfinansieras.
Säkerheter som kan ställas? Enligt artikeln har klubbens tillgångar värderats till endast £50 miljoner.
Do the math... Ridå.
Varför händer detta just nu?
Framför allt då tillgången på pengar och kredit idag är begränsat samtidigt som priset på pengar stigit. (här och här)
Ovan faktum påverkar både klubbarnas balansräkningar och/eller "hjärteinvesterarnas" personliga balansräkningar.
För klubbar som inte är kassakor utan som istället suger kräm blir situationen mycket knepig.
*******************
Kan problemen dyka upp i allsvenskan? Glöm inte bort att det finns en hel del klubbar som under 2000 talet finansierat sina spelartrupper genom att på förhand kapitalisera framtida spelarförsäljningar (riskkapital i folkmun).
Nu när de stora driftunderskotten ser ut att börja komma (signaler här, här, här, här) kan det ju eventuellt bli problem att finansiera dessa underskott i de fall vissa klubbar redan sålt en betydande del av de framtida kassaflödena. (mer om det här)
Men än så länge är det bara ett worst-case scenario. Samtidigt så klarar inte särskillt många allsvenska klubbar fler än ett år med ett större underskott.
Jag hävdar fortfarande... "Dra I handbromsen, bli vinnare i framtiden"
Pundet sänker Premier League
saxat från: http://extras.timesonline.co.uk/pdfs/sport/shirtsponsorship.pdf
Bundesliga har i sin helhet gått om Premier League vad gäller nivå på tröjsponsring och Bayern München får ut mer för trycket på bröstet än ManU.
Den främsta förklaringen hittar ni i grafen nedan.
Lägg därtill att Aston Villa kör välgörenhet på bröstet, West Hams huvudsponsor, resebolaget XL tidigare i höstas släckte ned verksamheten samt faktumet att West Bromwich denna säsong inte lyckats sälja tröjreklam.
Premier Leagues finansiella konkurrenskraft gentemot sina europeiska rivaler har de senaste två åren försämrats på grund av den inhemska valutans fall.
Noterbart är att topp 6 ligornas totala sponsorintäkter för första gången minskar. Jag tror att vi kommer att få se en prispress på sponsoravtal de närmast kommande åren.
måndag 24 november 2008
"Football Asset Pricing Model" - FAPM
Inom den finansiella teorin finns prisättningsmodellen CAPM. Vi ska inte gå in på den här utan den som är intresserad kan läsa basics på Wiki.
Finns det ett liknande samband i fotbollen? Kanske det...
Låt oss kalla det för FAPM (Football Asset Pricing Model).
FAPM och framför allt "fotbollsmarknadslinjen" visar sambandet mellan lönekostnader (risk) och sportslig framgång (avkastning).
Så här har sambandet i engelsk ligafotboll sett ut historiskt.
Bilden visar sambandet mellan engelska klubbars personalkostnader (spelare plus tjänstemän) och sportsligt resultat.
Sambandet säsongen 96/97 var tydligt och 78% förklaringsgrad är i sammanhanget ett mycket starkt samband. Vi ser även klubbar som överpresterar och vi ser klubbar som underpresterar.
Tittar man över en längre tidsperiod ser man att förklaringsgraden ökar till 92%.
Det finns fortfarande klubbar som över/underpresterar men oftast korrigeras prestationen till respektive klubbs norm för på så sätt närma sig regressionslinjen.
Låt oss kalla det "felprisättningar". Och dessa har jag skrivit lite om här.
Graferna ovan kan även ge en hint om att...
- Engelska klubbar har generellt, (åren 78-97) varit mycket duktiga på att bedömma och prissätta talang (genom löner)
- Spelarmarknaden under åren 78-97 var mycket effektiv
- Pengar spelar roll
Sambandet åren 1997 till 2002 var fortsatt starkt. Här är en graf från en annan rapport, gjord enligt liknande metodik som Szymanski & Kuypers. Förklaringsgrad 88%
saxat från: Earnings, Performance, and Nationality Discrimination in a Highly Competitive LaborMarket: An Analysis of the English Professional Soccer League, Roberto Pedace
*******************
Vill man nå framgång på planen, är det bara att öppna plånboken och vänta in intäkterna?
Well... följande graf säger att det kan finnas stora risker i att bygga sin strategi enligt denna modell.
Leeds - Klubben lånade för att finansiera kostnaden för spelartruppen i jakt på topp 4, Champions League, titlar, ära och stora framtida intäkter. Man siktade på att investera sig till att bli marknadsledare. Hur det gick?
Leeds ekonomiska nyckeltal i miljoner GBP. Datakälla: THEORY OF THE BEAUTIFUL GAME: THE UNIFICATION OF EUROPEAN FOOTBALL, John Vrooman - 2007
Utslagning! Alla klubbar har inte en Roman Abramovich som täcker upp driftunderskotten och räddar balansräkningarna.
Så checklistan borde nog kunna skrivas:
- Vilken marknadsandel har klubben idag?
- Hur stor är potentialen att öka intäkterna och marknadsandelen (demografiskt och logistiskt)?
- Hur stort underskott, dvs hur stor risk klarar balansräkningen av att bära? Hur länge?
- Finns det en fallskärm som bromsar fallet ifall det sportsligt går åt pipskägget?
- Satsa i nivå med nuvarande intäkter - inte med förväntade framtida intäkter.
**************
Har sambandet alltid varit starkt?
Under 50-talet var den engelska fotbollsmarknaden inte lika effektiv - en förklaringsgrad på 50%
Finns det ett liknande samband i fotbollen? Kanske det...
Låt oss kalla det för FAPM (Football Asset Pricing Model).
FAPM och framför allt "fotbollsmarknadslinjen" visar sambandet mellan lönekostnader (risk) och sportslig framgång (avkastning).
Så här har sambandet i engelsk ligafotboll sett ut historiskt.
sambandet mellan löner och sportslig framgång säsongen 1996/97 (40 klubbar)
saxat från boken Winners & Losers av Stefan Szymanski & Tim Kuypers
saxat från boken Winners & Losers av Stefan Szymanski & Tim Kuypers
Bilden visar sambandet mellan engelska klubbars personalkostnader (spelare plus tjänstemän) och sportsligt resultat.
Sambandet säsongen 96/97 var tydligt och 78% förklaringsgrad är i sammanhanget ett mycket starkt samband. Vi ser även klubbar som överpresterar och vi ser klubbar som underpresterar.
Tittar man över en längre tidsperiod ser man att förklaringsgraden ökar till 92%.
sambandet mellan löner och sportslig framgång åren 1978-1997 (40 klubbar)
saxat från boken Winners & Losers av Stefan Szymanski & Tim Kuypers
saxat från boken Winners & Losers av Stefan Szymanski & Tim Kuypers
Det finns fortfarande klubbar som över/underpresterar men oftast korrigeras prestationen till respektive klubbs norm för på så sätt närma sig regressionslinjen.
Låt oss kalla det "felprisättningar". Och dessa har jag skrivit lite om här.
Graferna ovan kan även ge en hint om att...
- Engelska klubbar har generellt, (åren 78-97) varit mycket duktiga på att bedömma och prissätta talang (genom löner)
- Spelarmarknaden under åren 78-97 var mycket effektiv
- Pengar spelar roll
Sambandet åren 1997 till 2002 var fortsatt starkt. Här är en graf från en annan rapport, gjord enligt liknande metodik som Szymanski & Kuypers. Förklaringsgrad 88%
saxat från: Earnings, Performance, and Nationality Discrimination in a Highly Competitive LaborMarket: An Analysis of the English Professional Soccer League, Roberto Pedace*******************
Vill man nå framgång på planen, är det bara att öppna plånboken och vänta in intäkterna?
Well... följande graf säger att det kan finnas stora risker i att bygga sin strategi enligt denna modell.
Leeds - Klubben lånade för att finansiera kostnaden för spelartruppen i jakt på topp 4, Champions League, titlar, ära och stora framtida intäkter. Man siktade på att investera sig till att bli marknadsledare. Hur det gick?
Leeds ekonomiska nyckeltal i miljoner GBP. Datakälla: THEORY OF THE BEAUTIFUL GAME: THE UNIFICATION OF EUROPEAN FOOTBALL, John Vrooman - 2007Utslagning! Alla klubbar har inte en Roman Abramovich som täcker upp driftunderskotten och räddar balansräkningarna.
Så checklistan borde nog kunna skrivas:
- Vilken marknadsandel har klubben idag?
- Hur stor är potentialen att öka intäkterna och marknadsandelen (demografiskt och logistiskt)?
- Hur stort underskott, dvs hur stor risk klarar balansräkningen av att bära? Hur länge?
- Finns det en fallskärm som bromsar fallet ifall det sportsligt går åt pipskägget?
- Satsa i nivå med nuvarande intäkter - inte med förväntade framtida intäkter.
**************
Har sambandet alltid varit starkt?
Under 50-talet var den engelska fotbollsmarknaden inte lika effektiv - en förklaringsgrad på 50%
sambandet mellan löner och sportslig framgång åren 1950-1960
saxat från boken Winners & Losers av Stefan Szymanski & Tim Kuypers
saxat från boken Winners & Losers av Stefan Szymanski & Tim Kuypers
söndag 23 november 2008
Därför är Silly Season inget annat än jävligt silly
När allsvenskan avslutas, kommer de fram. Drömmarna men även driftresultat-slaktarna. Vi pratar Silly Season spekulanterna som vill köpa allt och alla.
Inför 2008 ropade alla (undertecknad inkuderad) efter Rami.
Rami kom, och med honom kom ett "driftunderskott" större än på bra mycket länge.
De kom tillbaka, men nu med "avgå-knappen" i handen. - Fotbollens vägnar äro outgrundliga.
Ny vinter - nya drömmar.
Läser man Lasse Erikssons samt Tony Gustavssons kommentarer om kommande transferfönster ser jag redan nu ett nytt galaktiskt driftunderskott framför mig.
"söker spelare med ledaregenskaper och karaktär" - dyrt
"få in spelare som kan gå direkt in och spela allsvenskt" - jävligt dyrt
"ser gärna ett par spelare till där utöver Monday James. En mittfältare som kan producera poäng är också önskvärt" - svindyrt
För en sak är klar. Spektakulära nyförvärv skapar spektakulära sign-ons och spektakulära löner. Dessa kostnader är 100% säkra förmodligen ännu inte helt diskonterade till "football-crunch"
Intäktssidan och efterfrågan är däremot absolut inte riskfri. Den beror inte enbart på den egna klubbens perfrormance. Den är inte helt riskfri inför 2009 där det finns stora frågetecken vad gäller efterfrågan på fotboll.
Den är inte helt riskfri inför säsongen 2011 där en del av de i vinter tecknade kontrakt kommer sträcka sig över. Säsongen 2011 blir det första året med ett nytt TV-avtal. Ett avtal som jag tror kommer halveras från nuvarande nivåer.
Drömmar är ofta fina, uppvakandet kan bli smärtsamt.
Outgrundliga äro Silly Seasons vägnar.
Inför 2008 ropade alla (undertecknad inkuderad) efter Rami.
Rami kom, och med honom kom ett "driftunderskott" större än på bra mycket länge.
De kom tillbaka, men nu med "avgå-knappen" i handen. - Fotbollens vägnar äro outgrundliga.
Ny vinter - nya drömmar.
Läser man Lasse Erikssons samt Tony Gustavssons kommentarer om kommande transferfönster ser jag redan nu ett nytt galaktiskt driftunderskott framför mig.
"söker spelare med ledaregenskaper och karaktär" - dyrt
"få in spelare som kan gå direkt in och spela allsvenskt" - jävligt dyrt
"ser gärna ett par spelare till där utöver Monday James. En mittfältare som kan producera poäng är också önskvärt" - svindyrt
För en sak är klar. Spektakulära nyförvärv skapar spektakulära sign-ons och spektakulära löner. Dessa kostnader är 100% säkra förmodligen ännu inte helt diskonterade till "football-crunch"
Intäktssidan och efterfrågan är däremot absolut inte riskfri. Den beror inte enbart på den egna klubbens perfrormance. Den är inte helt riskfri inför 2009 där det finns stora frågetecken vad gäller efterfrågan på fotboll.
Den är inte helt riskfri inför säsongen 2011 där en del av de i vinter tecknade kontrakt kommer sträcka sig över. Säsongen 2011 blir det första året med ett nytt TV-avtal. Ett avtal som jag tror kommer halveras från nuvarande nivåer.
Drömmar är ofta fina, uppvakandet kan bli smärtsamt.
Outgrundliga äro Silly Seasons vägnar.
lördag 22 november 2008
Inför helgens Premier League # v.47
Professor Simon Chadwick och jag verkar vara någorlunda överens om att det är de mindre klubbarna som riskerar att drabbas hårdast av "credit-crunch" och den förväntade lågkonjunkturen. (premier league debt)
"Clubs such as Manchester United, Chelsea and Arsenal, and the likes of new economic powerhouse, Manchester City, are expected to retain their broad appeal and commercial strength, particularly with overseas investment and fan base."
Lägg därtill Liverpool och listan blir mer komplett. Kanske en viss brasklapp angående Chelsea där det ständigt kommer signaler om åtstramningar angånde Romans framtida driftunderskotts-finansiering. (här och här)
Frågan är hur väl klubben klarar av att prestera med en ekonomi i balans?
Jag vidhåller dock att ifall mindre klubbar med dåliga finanser i kombination med en hög ratio "löner/intäkter" slås ut på grund av ekonomisk distress, så påverkar det ligans "competitive balance" mycket negativt och därmed efterfrågan på fotboll.
Kan i såfall "credit-crunch" vara det som i förlängningen utlöser en konsolidering av de europeiska ligorna med en "superliga" som konsekvens? Hur ser situationen ut i de övriga europeiska storligorna?
"Clubs such as Manchester United, Chelsea and Arsenal, and the likes of new economic powerhouse, Manchester City, are expected to retain their broad appeal and commercial strength, particularly with overseas investment and fan base."
Lägg därtill Liverpool och listan blir mer komplett. Kanske en viss brasklapp angående Chelsea där det ständigt kommer signaler om åtstramningar angånde Romans framtida driftunderskotts-finansiering. (här och här)
Frågan är hur väl klubben klarar av att prestera med en ekonomi i balans?
Jag vidhåller dock att ifall mindre klubbar med dåliga finanser i kombination med en hög ratio "löner/intäkter" slås ut på grund av ekonomisk distress, så påverkar det ligans "competitive balance" mycket negativt och därmed efterfrågan på fotboll.
Kan i såfall "credit-crunch" vara det som i förlängningen utlöser en konsolidering av de europeiska ligorna med en "superliga" som konsekvens? Hur ser situationen ut i de övriga europeiska storligorna?
Parken Sport & Entertainment - Q3
Parken Sport & Entertainment där FC Köpenhamn ingår släppte sin Q3 i onsdags 19/11-08. Rekordomsättning och rekordresultat ytd. Rörelsemarginalen minskar dock från 16% Q1-3 2007 till 11% Q1-3 2008. Koncernen förklarar den högre rörelsemaginalen 2007 med försäljning av ena kontorstornet som genererade en reavinst.
Omsättning Q1-3 2008: 1018 mdkk (773 mdkk Q1-3 2007 )
Rörelseresultat Q1-3 2008: 119 mdkk (128 mdkk Q1-3 2007 )
Spelartransfer Q1-3 2008: +1.2 mdkk ( -26 mdkk Q1-3 2007 )
Finansiella poster Q1-3 2008: -52 mdkk (-33 mdkk Q1-3 2007 )
Resultat före skatt Q1-3 2008: 65 mdkk (Q1-3 2007 50 mdkk)
Kassaflödet från rörelsen är starkt, +140 mdkk ytd.
Som synes skjuter "kostnaden för balansräkningen" i höjden.
Parkens finansiella kostnader under perioden Q3-08 blev 28 mdkk högre jämfört med Q3-07, till en viss del beroende på högre skulder.
Koncernen har i tidigare iår tecknat ränteswapar för att minska exponeringen mot ränterisken. 16 mdkk av de finansiella kostnaderna är upplupna då ränteswaparna värderas enligt IFRS standard och är således inte kapitaliserat, endast periodiserat. Dess värde baseras på yield-kurvan per 30/9-08.
Som observerades tidigare, är nu 1200 mdkk av koncernens kortfristiska skulder till kreditinstitut och behöver omfinansieras inom ett år. Av de långfristiska skulderna är 455 mdkk till kreditinstitut.
Koncernens balansräkning har en hög skuldsättningsgrad med en soliditet på 25% som kan förklaras genom bolagets aggresiva företagsförvärvsstrategi där den största delen av tillväxten kommer från förvärv av verksamheter.
I dessa tider då kostnaden för skulder kraftigt ökar, tajtas dock avkastningen på eget kapital. Marknadsvärdet på skulderna växer helt enkelt.
Parken S&E ursprungliga affär, det vill säga intäkterna från Parken (uthyrning av arenan, kontor samt FCK fotboll & FCK handboll) nådde upp i 196 mdkk för de första tre kvartalen 2008 med en vinst på 25 mdkk.
Marknaden slaktade Parken S&E i onsdags där aktien föll 14%. Under torsdagens handel fortsatte aktien ned 12% för att under fredagen stänga nästan oförändrat kring 500.
Från sin toppnotering i Maj-07 (1989 dkk) är Parkens aktie nu ned till 501 dkk vilket motsvarar ett marknadsvärde på ca 1240 mdkk. Priset på koncernens egna kapital är därmed knappt det dubbla av dess bokförda värde (765 mdkk).
Timmarna innan rapporten meddelade bolaget dessutom att man skjuter upp byggstarten av den "lilla" arenan, Capinordic Arena som ska ligga intill Parken med ca 12 månader. Som anledning anger man dagens finansiella marknadsituation med förväntade lägre bygg och materialkostnader på grund av avmattningen i ekonomin.
Omsättning Q1-3 2008: 1018 mdkk (773 mdkk Q1-3 2007 )
Rörelseresultat Q1-3 2008: 119 mdkk (128 mdkk Q1-3 2007 )
Spelartransfer Q1-3 2008: +1.2 mdkk ( -26 mdkk Q1-3 2007 )
Finansiella poster Q1-3 2008: -52 mdkk (-33 mdkk Q1-3 2007 )
Resultat före skatt Q1-3 2008: 65 mdkk (Q1-3 2007 50 mdkk)
Kassaflödet från rörelsen är starkt, +140 mdkk ytd.
Som synes skjuter "kostnaden för balansräkningen" i höjden.
Parkens finansiella kostnader under perioden Q3-08 blev 28 mdkk högre jämfört med Q3-07, till en viss del beroende på högre skulder.
Koncernen har i tidigare iår tecknat ränteswapar för att minska exponeringen mot ränterisken. 16 mdkk av de finansiella kostnaderna är upplupna då ränteswaparna värderas enligt IFRS standard och är således inte kapitaliserat, endast periodiserat. Dess värde baseras på yield-kurvan per 30/9-08.
Som observerades tidigare, är nu 1200 mdkk av koncernens kortfristiska skulder till kreditinstitut och behöver omfinansieras inom ett år. Av de långfristiska skulderna är 455 mdkk till kreditinstitut.
Koncernens balansräkning har en hög skuldsättningsgrad med en soliditet på 25% som kan förklaras genom bolagets aggresiva företagsförvärvsstrategi där den största delen av tillväxten kommer från förvärv av verksamheter.
I dessa tider då kostnaden för skulder kraftigt ökar, tajtas dock avkastningen på eget kapital. Marknadsvärdet på skulderna växer helt enkelt.
Parken S&E ursprungliga affär, det vill säga intäkterna från Parken (uthyrning av arenan, kontor samt FCK fotboll & FCK handboll) nådde upp i 196 mdkk för de första tre kvartalen 2008 med en vinst på 25 mdkk.
Marknaden slaktade Parken S&E i onsdags där aktien föll 14%. Under torsdagens handel fortsatte aktien ned 12% för att under fredagen stänga nästan oförändrat kring 500.
Från sin toppnotering i Maj-07 (1989 dkk) är Parkens aktie nu ned till 501 dkk vilket motsvarar ett marknadsvärde på ca 1240 mdkk. Priset på koncernens egna kapital är därmed knappt det dubbla av dess bokförda värde (765 mdkk).
Timmarna innan rapporten meddelade bolaget dessutom att man skjuter upp byggstarten av den "lilla" arenan, Capinordic Arena som ska ligga intill Parken med ca 12 månader. Som anledning anger man dagens finansiella marknadsituation med förväntade lägre bygg och materialkostnader på grund av avmattningen i ekonomin.
onsdag 19 november 2008
Ord men inga visor i DIF
"performance - spread" Djurgården fotboll, datakälla: svenskfotboll.se & årsredovisning DFM AB 2001-2005
(klicka på bilden för bättre upplösning)
(klicka på bilden för bättre upplösning)
Ovan ser vi performance-spread för Djurgården fotboll. (mer om resonemanget här)
1. (Blå linjen) Djurgården har sakta men säkert tappat marknadsandelar* (vad gäller driftintäkter) och därmed resurser i förhållande till sina allsvenska konkurrenter.
2. (Svarta linjen) Djurgårdens sportsliga resultat i förhållande till sina konkurrenter** (sportsliga marknadsandelar).
3. Spreaden*** (skillnaden mellan resurser och sportsligt utfall) visar klubbens totala prestation i förhållande till sina konkurrenter. Ju lägre, desto bättre prestation.
Som synes är konsekvenserna för tränare som underpresterat en enstaka säsong förödande. Desto större är tålamodet med marknad & försäljning vars performance inte direkt varit "top of the line" i relation till ligan.
Att klubben befinner sig i en negativ spiral bör vi dock vara överens om. Det är inget dukat bord efterträdaren kommer till.
------------------------------------
* (driftintäkter/summa allsvenska driftintäkter)
** (antal inspelade poäng)/(totalt antal utdelade poäng)
*** (marknadsandel intäkter) - (marknadsandel sport)
måndag 17 november 2008
Hammarby Fotboll AB:s resultaträkning från ett Djurgårdsperspektiv
Gemene man gillar att jämföra olika klubbars resultaträkningar med varandra och slutsatser dras inte sällan utan att man tar hänsyn till faktorer som bland annar extern finansiering, periodiseringsproblematiken mm.
Låt oss därför leka med siffrorna lite.
Djurgården Fotboll paketerar och värdepapperiserar sina nyförvärv där transfer-fee samt sign-on fee läggs i ett skuldebrev (vinstandelsbevis) och säljs till Djurgården Fotboll AB. Vid spelarförsäljningar där Djurgården Fotboll AB "äger" spelarrätten, går 20% av reavinsten tillbaka till Djurgården Fotboll. Numera, inga konstigheter.
Hur skulle Hammarby Fotbolls resultaträkning se ut ifall man hade raisat kapital genom "Hammarby Transfer AB" (HT AB) med ett upplägg likt Djurgården Fotbolls?
Ungefär så här:
Förtydliganden intäkter:
- Från den totala omsättningen drar vi bort "spelarföräljningar" eftersom de tillfaller HT AB.
- Priset för "förvärv av kontrakt" plus priset för "förvärv av spelaravtalsrättigheter" samt priset på "sign-on" paketeras och säljs till HT AB därav intäkten. Observera att "sign-on" är ett av mig skattat belopp då dessa inte särredovisas i resultaträkningen. Det kan mao finnas en mindre avvikelse från verkligheten här.
- 20% av reavinsten på sålda spelare är även det ett skattat belopp. Borde dock överensstämma relativt bra med verkligheten, kanske t.o.m lite i underkant räknat.
Förtydliganden kostnader:
- Från de totala kostnaderna lyfter vi givetvis bort redovisade avskrivningar på spelare.
*********************
Var tar den stora skillnaden mellan klubbarnas respektive verkligt redovisade resultat vägen?
Här...
Det intressanta vore naturligtvis att skatta fiktiva bolaget Hammarby Transfer AB:s resultat och jämföra med Djurgården Fotboll AB:s dito samt beräkna avkastningen på investerat kapital. Kanske en annan gång... efter att 2008 års siffror finns redovisade.
Varför har Djurgården Fotboll haft större resurser till förvärv? Är det driftresultatets förtjänst?
Nej, det är riskkapitalet och likviditeten i Djurgården Fotboll AB.
Externt kapitaltillskott Hammarby Fotboll samt Djurgården Fotboll AB 1998-2007 (msek)
Låt oss därför leka med siffrorna lite.
Djurgården Fotboll paketerar och värdepapperiserar sina nyförvärv där transfer-fee samt sign-on fee läggs i ett skuldebrev (vinstandelsbevis) och säljs till Djurgården Fotboll AB. Vid spelarförsäljningar där Djurgården Fotboll AB "äger" spelarrätten, går 20% av reavinsten tillbaka till Djurgården Fotboll. Numera, inga konstigheter.
Hur skulle Hammarby Fotbolls resultaträkning se ut ifall man hade raisat kapital genom "Hammarby Transfer AB" (HT AB) med ett upplägg likt Djurgården Fotbolls?
Ungefär så här:
Ekonomiskt resultat i tkr
(klicka på bilden för högre upplösning)
(klicka på bilden för högre upplösning)
Förtydliganden intäkter:
- Från den totala omsättningen drar vi bort "spelarföräljningar" eftersom de tillfaller HT AB.
- Priset för "förvärv av kontrakt" plus priset för "förvärv av spelaravtalsrättigheter" samt priset på "sign-on" paketeras och säljs till HT AB därav intäkten. Observera att "sign-on" är ett av mig skattat belopp då dessa inte särredovisas i resultaträkningen. Det kan mao finnas en mindre avvikelse från verkligheten här.
- 20% av reavinsten på sålda spelare är även det ett skattat belopp. Borde dock överensstämma relativt bra med verkligheten, kanske t.o.m lite i underkant räknat.
Förtydliganden kostnader:
- Från de totala kostnaderna lyfter vi givetvis bort redovisade avskrivningar på spelare.
*********************
Var tar den stora skillnaden mellan klubbarnas respektive verkligt redovisade resultat vägen?
Här...
Det intressanta vore naturligtvis att skatta fiktiva bolaget Hammarby Transfer AB:s resultat och jämföra med Djurgården Fotboll AB:s dito samt beräkna avkastningen på investerat kapital. Kanske en annan gång... efter att 2008 års siffror finns redovisade.
Varför har Djurgården Fotboll haft större resurser till förvärv? Är det driftresultatets förtjänst?
Nej, det är riskkapitalet och likviditeten i Djurgården Fotboll AB.
Externt kapitaltillskott Hammarby Fotboll samt Djurgården Fotboll AB 1998-2007 (msek)söndag 16 november 2008
Kort om profitmaximerande klubbar
I början av denna bloggens historia uppmärksammade jag fenomenet nyttomaximerande klubbar vs profitmaximerande klubbar. En kort uppföljning kommer här.
Stefan Szymanski & Tim Kuypers skriver i boken Winners & Losers att det inte finns något samband mellan förändring i tabellposition och föränding i profit. (säsong till säsong) Följande har observerats:
Ovanstående matris visar sambandet mellan förändringar i tabellposition och lönsamhet. 40 klubbar i de två högsta engelska divisionerna under testperioden 1978-1997. Resultaten är baserade på 760 observationer där tabellförändringar förekommit. (att procentsatsernas summa är ej lika med 100 beror på avrundningsfel)
Förvisso har boken åtta år på nacken och väldigt mycket har hänt i fotollseuropa sedan dess. Men, kan det vara så att sambandet speglar klubbarnas strategier än idag?
Kanske kan vi finna svaret i Danmark. Koncernen Parken Sport & Enternteinment där FC Köpenhamn ingår förväntas leverera 120 miljoner danska kronor i vinst för 2008.
Föregående bokslutsperiod (18 månader då klubben gick från "brutet räkenskapsår" till norm) var vinsten före skatt 162 miljoner danska kronor. Perioden tidigare (12 mån) 58 miljoner danska kronor.
Frågan är hur bra förutsättningar för spel i de europeiska cuperna FCK skulle ha om vinsten årligen återinvesterades i spelartruppen? Verksamhetsmål som maximering av aktieägarvärdet har istället resulterat i investeringar i andra verksamheter.
Det finns givetvis ett perspektiv till. Överlägsenhet i den danska ligan slaktar nationell "competitive balance" och i förlängningen efterfrågan på dansk ligafotboll*.
Men... profitmaximering i fotboll bygger nog på att hitta den för varje individuell klubb, mest optimala sportsliga nivå på den marknad klubben verkar på.
Två andra exempel.
Manchester United har lyckats att hitta sin plats med bästa sportsliga utfall. ---> över 30% rörelsemarginal. Gratulerar!
Tottenham ser även ut att ha hittat sin plats i den engelska ligafotbollen som för klubben genererar bäst ekonomisk avkastning. ---> över 30% rörelsemarginal och där klubben årligen delar ut pengar tillbaka till aktieägarna.
Jag vet inte, men Bundesliga är lite intressant ur detta perspektiv.
Det finns en teoretisk modell som visar sambandet mellan profit och sportslig framgång. Vill du att din klubb ska maximera profit, är det bara att börja hitta den optimala sportsliga nivån som kan leverera detta och utarbeta en långsiktig plan.
saxat från: Explaining the Bankruptcy ‘Crisis’ in English Football, Adam Michael Rapp May-04
--------------------------------------------------------
*Competitive balance in sports leagues and the paradox of power - Stefan Szymanski, Oct 2006
Stefan Szymanski & Tim Kuypers skriver i boken Winners & Losers att det inte finns något samband mellan förändring i tabellposition och föränding i profit. (säsong till säsong) Följande har observerats:
Ovanstående matris visar sambandet mellan förändringar i tabellposition och lönsamhet. 40 klubbar i de två högsta engelska divisionerna under testperioden 1978-1997. Resultaten är baserade på 760 observationer där tabellförändringar förekommit. (att procentsatsernas summa är ej lika med 100 beror på avrundningsfel) Förvisso har boken åtta år på nacken och väldigt mycket har hänt i fotollseuropa sedan dess. Men, kan det vara så att sambandet speglar klubbarnas strategier än idag?
Kanske kan vi finna svaret i Danmark. Koncernen Parken Sport & Enternteinment där FC Köpenhamn ingår förväntas leverera 120 miljoner danska kronor i vinst för 2008.
Föregående bokslutsperiod (18 månader då klubben gick från "brutet räkenskapsår" till norm) var vinsten före skatt 162 miljoner danska kronor. Perioden tidigare (12 mån) 58 miljoner danska kronor.
Frågan är hur bra förutsättningar för spel i de europeiska cuperna FCK skulle ha om vinsten årligen återinvesterades i spelartruppen? Verksamhetsmål som maximering av aktieägarvärdet har istället resulterat i investeringar i andra verksamheter.
Det finns givetvis ett perspektiv till. Överlägsenhet i den danska ligan slaktar nationell "competitive balance" och i förlängningen efterfrågan på dansk ligafotboll*.
Men... profitmaximering i fotboll bygger nog på att hitta den för varje individuell klubb, mest optimala sportsliga nivå på den marknad klubben verkar på.
Två andra exempel.
Manchester United har lyckats att hitta sin plats med bästa sportsliga utfall. ---> över 30% rörelsemarginal. Gratulerar!
Tottenham ser även ut att ha hittat sin plats i den engelska ligafotbollen som för klubben genererar bäst ekonomisk avkastning. ---> över 30% rörelsemarginal och där klubben årligen delar ut pengar tillbaka till aktieägarna.
Jag vet inte, men Bundesliga är lite intressant ur detta perspektiv.
Det finns en teoretisk modell som visar sambandet mellan profit och sportslig framgång. Vill du att din klubb ska maximera profit, är det bara att börja hitta den optimala sportsliga nivån som kan leverera detta och utarbeta en långsiktig plan.
saxat från: Explaining the Bankruptcy ‘Crisis’ in English Football, Adam Michael Rapp May-04*Competitive balance in sports leagues and the paradox of power - Stefan Szymanski, Oct 2006
lördag 15 november 2008
Inför helgens Premier League...
I februari 2007 köpte Tom Hicks & George Gillett Liverpool FC för ca £220 miljoner. En affär som strukturerades under skuldfinansieringens gyllende dagar där kostnaden på lånade pengar var mycket billig och betydligt billigare än kostnaden för eget kapital.
Ytteligare pengar lånades för förstärka truppen, däribland det spektakulära köpet av Fernando Torres. Det fanns även planer på att sluldfinansiera en ny arena åt klubben. De planerna är definitivt lagda på is.
I veckan har det uppmärksammats om att redan i januari 2008, ska den totala skulden på £350 miljoner återfinansieras. Det betyder att Hicks och Gillet antingen cashar £350m miljoner up-front, eller rullar skulden i ett nytt lån.
I veckan har det uppmärksammats om att redan i januari 2008, ska den totala skulden på £350 miljoner återfinansieras. Det betyder att Hicks och Gillet antingen cashar £350m miljoner up-front, eller rullar skulden i ett nytt lån.
Båda alternativen kommer bli mycket svåra att genomföra. Förutom att tillgången på pengar för närvarande är begränsad, har riskpremierna skjutit i höjden.
Kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor´s har tidigare i år kommunicerat att något annat än "junk status" kan fotbollsskulder inte klassas till. Det blir tufft för jänkarna att lösa situationen.
Kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor´s har tidigare i år kommunicerat att något annat än "junk status" kan fotbollsskulder inte klassas till. Det blir tufft för jänkarna att lösa situationen.
Problem?
I värsta fall förlorar Hicks & Gillet sitt egna investerade kapital, till synes inte särskilt mycket. Det är enbart det egna kapitalet och eventuellt egna säkerheter de pantsatt som är deras risk.Jag misstänker att de likt Glazers ManU affär, har ställt klubbens balansräkning som säkerhet för lånet och i så fall övergår Pool till bankens ägo om skulden inte kan återfinansieras. Eftersom banken knappast är intresserat av att driva en fotbollsklubb lär de asap försöka realisera balansräkningen. Det är bankens risk.
Sälja spelare?
Tillsammans med arenan, varumärket bör klubben, i normala fall kunna prissättas till en köpare på en högre nivå än vad totala priset för klubbens samtliga spelare blir till andra fotbollsklubbar. I april 2008 värderades Liverpool FC till £523m av Forbes.
Nu är det ju inte helt normala omständigheter som dagens kapitalmarknader och investerare lever i och priset på tillgångar runt om i världen blir därefter. Men trots allt, det borde finnas någon aktör på det här jordklotet som finner en välskött och lönsam klubb attraktiv att köpa.
Tidigare har det spekulerats om att Dubai International Capital velat köpa klubben från amerikanerna. Intresset verkar ha svalnat men samtidigt, varför ska de förhandla med amerikanerna idag när de om ett par månader kan förhandla med motparter som bara vill stänga positionen med så små förluster som möjligt.
Nu är det ju inte helt normala omständigheter som dagens kapitalmarknader och investerare lever i och priset på tillgångar runt om i världen blir därefter. Men trots allt, det borde finnas någon aktör på det här jordklotet som finner en välskött och lönsam klubb attraktiv att köpa.
Tidigare har det spekulerats om att Dubai International Capital velat köpa klubben från amerikanerna. Intresset verkar ha svalnat men samtidigt, varför ska de förhandla med amerikanerna idag när de om ett par månader kan förhandla med motparter som bara vill stänga positionen med så små förluster som möjligt.
För snart ett år sedan pratades det om en gigantisk supporteraktion om att samla ihop pengar för att köpa ut amerikanerna. Målet var att få ihop £500m. Hur det gick med dessa planer är oklart, men priset för Liverpool FC kan nu bli mycket billigare än så.
************************
Hur står det till med ManU och Glazer undrar säkert många. Holdingbolagets skulder har löptider på över 5 år fram i tiden och Glazer har med andra ord tid på sig att hitta finansiärer för att återfinansiera skulderna alternativt göra en exit. Å andra sidan vet vi inget om hans övriga exponering mot "credit-crunch". Det kan ju vara så att hans risker på annat håll tvingar honom att avyttra tillgångar.
************************
Det fascinerande med fotbollsklubbar är att de sällan gör profit och istället skapar intäkter & profit till sina intressenter såsom spelare, agenter, TV bolag, spelbolag mfl.
Premier League innebär nuförtiden även business för bankerna. En av de produkter brittiska banker ebjuder är att i de spelaraffärer där transfer-fees splittas upp i betalningar över en längre tidsperiod, går bankerna in och levererar hela cash-likviden till den säljande klubben redan dag ett. Givetvis inte helt gratis.
Eftersom priset på pengar kraftigt ökat samt det faktum att det i dag är mycket svårt att få krediter, låter en anställd på investmentbanken Barclays meddela att man kännt av en mycket större efterfrågan på den typen av strukturerad finansiering där transferavtalet ligger som säkerhet bakom.
Klubbarna vill helt enkelt rädda likviditeten genom att effektivisera sin balansräkning. Denna manöver ökar klubbarnas omsättningshastighet på fordringarna som därmed får positiva effekter på förändringar i rörelsekapitalet.
Klubbarna vill helt enkelt rädda likviditeten genom att effektivisera sin balansräkning. Denna manöver ökar klubbarnas omsättningshastighet på fordringarna som därmed får positiva effekter på förändringar i rörelsekapitalet.
************************
Harry Redknapp hävdar att denna säsong så kan så många som 14 klubbar bli involverade i bottenstriden. Eftersom Premier League hör till de europeiska ligor som lever med en relativt stor risk att bli mer och mer förutsägbar är det här goda nyheter i tider där konjunkturen förväntas minska efterfrågan på fotboll.
För även om han bara nästan får rätt är det mycket bra för ligans tävlingsbalans och därmed efterfrågan på Premier League fotboll. (mer om det här)
Till skillnad från det "stängda" amerikanska ligasystemet finns det i Europa en "competition" även i de nedre regionerna av ligan där vinnarna undviker utslagning.
Medan den amerikanska ligamodellen främst gynnar klubbägarna gynnar den europeiska modellen samtliga fotbollens intressenter förutom klubbägarna som ofta tvingas öppna lädret för att minska sannolikheten till nedflyttning. (mer om det här)
kapacitetsutnyttjande, dvs beläggning på arenorna i Premier League. (datakälla: premierleague.com)
2008 års siffra t.o.m. omgång 11
För även om han bara nästan får rätt är det mycket bra för ligans tävlingsbalans och därmed efterfrågan på Premier League fotboll. (mer om det här)
Till skillnad från det "stängda" amerikanska ligasystemet finns det i Europa en "competition" även i de nedre regionerna av ligan där vinnarna undviker utslagning.
Medan den amerikanska ligamodellen främst gynnar klubbägarna gynnar den europeiska modellen samtliga fotbollens intressenter förutom klubbägarna som ofta tvingas öppna lädret för att minska sannolikheten till nedflyttning. (mer om det här)
kapacitetsutnyttjande, dvs beläggning på arenorna i Premier League. (datakälla: premierleague.com)2008 års siffra t.o.m. omgång 11
torsdag 13 november 2008
Då stänger vi böckerna
och sammanfattar säsongen 2008 års säsong inom fotboll & finans.
Årets "excellent management skills"
Kalmar FF, som konsekvent och målmedvetet arbetat efter sina resurser. 2008 var skördetid för kontinuitet där välscoutade spelare utvecklats till hög allsvensk nivå. Grattis till den stora framgången. Sista säsongen med gänget.
Årets arbitragörer
Kalmar FF. Var det klubbens löner eller de allsvenska konkurrenters löner som var felprissatta? Spreaden är lika bred som en femfilig motorväg. Felprissättningar korrigeras dock alltid på alla någorlunda effektiva marknader och kommer göra det även i allsvenskan. Osynliga handen noterade det redan i maj. Tabloiderna givetvis steget efter.
Årets fingertoppkänsla
Kalmar FF, som sålde Santin och släppte Victor Elm som bosman. Det är lätt att fatta nyttomaximerande beslut när man har kontot välfyllt och en drift i balans, bravo!
Årets konspirationsteori
"Allsvenska lönekartellen" i den rosa tabloiden.
Snarare "The arms race"* som i allsvenskan speglats genom dessa siffror.
Årets spruckna bubbla
Stockholmsfotbollen
Årets sundhetstecken
Den spruckna bubblan
Årets allsvenska "credit-crunch"
Djurgården Fotboll AB som köpt skuldebrev eller vinstandelsbevis som man också kan kalla det i spelartruppen för ca 60 miljoner under åren 2005-2007. Redan efter 2005 såg man bubblan växa. Signalerna började komma efter 2006 & 2007. Och efter att ha bevittnat senaste Stockholmsderbyt kan man lugnt påstå att vi definitivt inte pratar Aaa-status på dessa värdepapper. Resterande bokfört värde för dessa vinstandelsbevis var vid senaste årskiftet nästan 25 miljoner. Extraordinära nedskrivningar till nyår någon? Vi ska komma ihåg att investeringarna i Oremo, Ekong samt Haginge ännu inte redovisats.
Årets bäst friserade
Helsingborgs bokslut för 2007.
Årets affär
Bert Milton som förra året gick in i AIK, fick önskad publicitet till ett värde av hundratusentals kronor samt möjligheten att debattera för sin sak för att i maj-månad göra en exit som lappades i marknaden på 10.20 och som enligt uppgift gav ett netto på +-0. Under hösten har aktien vid flera tillfällen handlats till ett lägre pris än vad Hammarby Fotboll kostade för AEG att betala 2001.
Årets "the trend is your friend"
Hammarbys 14 långa matcher långa förlustfria sommarsvit där man uppenbarligen överpresterade. Uppvaknandet till verkligheten blev uppenbar och mentalt påfrestande.
Årets "cash-cow"
Lars Lagerbäck, som genom kontinuerligt deltagande i mästerskap finansierar förbundets balansräkning.
Årets "poor management skills"
IFK Norrköping som hade ekonomiska samt finansiella förutsättningar att klara av och etablera sig i högsta ligan. Avsågade redan två omgångar från det bittra slutet.
Årets uteblivna Eguren-effekt
Marcin Burkhart, de kostade ungefär lika mycket att förvärva. Resten är historia.
Årets myt
Att 51% regelns vara eller icke-vara skulle vara avgörande för svensk klubbfotbolls framtid. Värderingen för de allsvenska "stor"klubbarna bör ligga kring 60 miljoner. Det är vad Djurgården Fotboll AB totalt tagit in i externt kapital och det har verkligen gått jättebra att etablera klubben i Europa samt lyfta dess löpande intäkter.
Årets spruckna glädjekalkyl
Finnes i den rosa tabloiden (här), kanske kan kandidera som ekonomichef hos en klubb nära dig. Facit under länken här.
Årets börsbubbla
Den turkiska fotbollsaktie-bubblan. Trots att den turkiska aktiemarknaden tappade värden, rusade de noterade turkiska fotbollsklubbarna på börsen i Istanbull. Under några dagar juli kostade Fenerbache mer än vad Manchester United är värderat till.
Årets mest bortglömde
Henrik Appelqvist som envist och tålmodigt, under många år drev arenaprojektet som nådde den förmodligen enda hållbara finansieringsstrukuren på denna nivå. Bravo!
(förra)Årets citat
– Många säger att fotboll är en del av underhållningsindustrin. Det är mycket viktigare än så enligt mig, det är branschen för känslor - Patric Ljungström i Hammarbys CSR rapport 071024
Årets mest uttjatade
Djurgårdens "arenabygge"
Årets starkaste försvar 2009
Kan det bli annat än AIK:s med en tillförordnad VD med bakgrund från högkvarteret på förvsarsmakten?
Årets korståg
Platinis ständiga påhopp på engelsk fotboll. Ett av många hittar ni här och det börjar bli ganska uppenbart att det ligger något personligt bakom...
"Årets nyemissioner"
Kommer vi kanske kunna lista nästa år...
Årets kalldusch
Kan det bli för många supportrar runt om i Sverige när deras klubbar i mars 2009 släpper sina bokslut.
Årets "hedge"
Optionen på Paulinho Guará. Håller Hammarby Fotbolls budget på minus 4-6 miljoner i driften -09 är den förhoppningsvis redan finansierad utan kvalitetsförsämring i den trupp som startar säsongen 2009. Återstår att se om optionen går till lösen.
Årets "å andra sidan..."
Fotbolls-budgetar håller i stort sett aldrig*.
Årets "emerging market"
Marknaden för talangutveckling och scouting. Nu ska alla klubbar in i denna marknad. Än så länge stora möjligheter till överavkastning. Höga priser/kostnader om x antal år.
Årets krönikör
Lasse Anrell, som hajjat vad det handlar om :-)
Årets huligan-chock
De pakistanska finansgrabbarna - HÄR dör aktiemarknaden :-)
* Overinvestment in European Football Leagues
och
How inefficient are football clubs? - An evaluation of the Spanish arms race
Årets "excellent management skills"
Kalmar FF, som konsekvent och målmedvetet arbetat efter sina resurser. 2008 var skördetid för kontinuitet där välscoutade spelare utvecklats till hög allsvensk nivå. Grattis till den stora framgången. Sista säsongen med gänget.
Årets arbitragörer
Kalmar FF. Var det klubbens löner eller de allsvenska konkurrenters löner som var felprissatta? Spreaden är lika bred som en femfilig motorväg. Felprissättningar korrigeras dock alltid på alla någorlunda effektiva marknader och kommer göra det även i allsvenskan. Osynliga handen noterade det redan i maj. Tabloiderna givetvis steget efter.
Årets fingertoppkänsla
Kalmar FF, som sålde Santin och släppte Victor Elm som bosman. Det är lätt att fatta nyttomaximerande beslut när man har kontot välfyllt och en drift i balans, bravo!
Årets konspirationsteori
"Allsvenska lönekartellen" i den rosa tabloiden.
Snarare "The arms race"* som i allsvenskan speglats genom dessa siffror.
Årets spruckna bubbla
Stockholmsfotbollen
Årets sundhetstecken
Den spruckna bubblan
Årets allsvenska "credit-crunch"
Djurgården Fotboll AB som köpt skuldebrev eller vinstandelsbevis som man också kan kalla det i spelartruppen för ca 60 miljoner under åren 2005-2007. Redan efter 2005 såg man bubblan växa. Signalerna började komma efter 2006 & 2007. Och efter att ha bevittnat senaste Stockholmsderbyt kan man lugnt påstå att vi definitivt inte pratar Aaa-status på dessa värdepapper. Resterande bokfört värde för dessa vinstandelsbevis var vid senaste årskiftet nästan 25 miljoner. Extraordinära nedskrivningar till nyår någon? Vi ska komma ihåg att investeringarna i Oremo, Ekong samt Haginge ännu inte redovisats.
Årets bäst friserade
Helsingborgs bokslut för 2007.
Årets affär
Bert Milton som förra året gick in i AIK, fick önskad publicitet till ett värde av hundratusentals kronor samt möjligheten att debattera för sin sak för att i maj-månad göra en exit som lappades i marknaden på 10.20 och som enligt uppgift gav ett netto på +-0. Under hösten har aktien vid flera tillfällen handlats till ett lägre pris än vad Hammarby Fotboll kostade för AEG att betala 2001.
Årets "the trend is your friend"
Hammarbys 14 långa matcher långa förlustfria sommarsvit där man uppenbarligen överpresterade. Uppvaknandet till verkligheten blev uppenbar och mentalt påfrestande.
Årets "cash-cow"
Lars Lagerbäck, som genom kontinuerligt deltagande i mästerskap finansierar förbundets balansräkning.
Årets "poor management skills"
IFK Norrköping som hade ekonomiska samt finansiella förutsättningar att klara av och etablera sig i högsta ligan. Avsågade redan två omgångar från det bittra slutet.
Årets uteblivna Eguren-effekt
Marcin Burkhart, de kostade ungefär lika mycket att förvärva. Resten är historia.
Årets myt
Att 51% regelns vara eller icke-vara skulle vara avgörande för svensk klubbfotbolls framtid. Värderingen för de allsvenska "stor"klubbarna bör ligga kring 60 miljoner. Det är vad Djurgården Fotboll AB totalt tagit in i externt kapital och det har verkligen gått jättebra att etablera klubben i Europa samt lyfta dess löpande intäkter.
Årets spruckna glädjekalkyl
Finnes i den rosa tabloiden (här), kanske kan kandidera som ekonomichef hos en klubb nära dig. Facit under länken här.
Årets börsbubbla
Den turkiska fotbollsaktie-bubblan. Trots att den turkiska aktiemarknaden tappade värden, rusade de noterade turkiska fotbollsklubbarna på börsen i Istanbull. Under några dagar juli kostade Fenerbache mer än vad Manchester United är värderat till.
Årets mest bortglömde
Henrik Appelqvist som envist och tålmodigt, under många år drev arenaprojektet som nådde den förmodligen enda hållbara finansieringsstrukuren på denna nivå. Bravo!
(förra)Årets citat
– Många säger att fotboll är en del av underhållningsindustrin. Det är mycket viktigare än så enligt mig, det är branschen för känslor - Patric Ljungström i Hammarbys CSR rapport 071024
Årets mest uttjatade
Djurgårdens "arenabygge"
Årets starkaste försvar 2009
Kan det bli annat än AIK:s med en tillförordnad VD med bakgrund från högkvarteret på förvsarsmakten?
Årets korståg
Platinis ständiga påhopp på engelsk fotboll. Ett av många hittar ni här och det börjar bli ganska uppenbart att det ligger något personligt bakom...
"Årets nyemissioner"
Kommer vi kanske kunna lista nästa år...
Årets kalldusch
Kan det bli för många supportrar runt om i Sverige när deras klubbar i mars 2009 släpper sina bokslut.
Årets "hedge"
Optionen på Paulinho Guará. Håller Hammarby Fotbolls budget på minus 4-6 miljoner i driften -09 är den förhoppningsvis redan finansierad utan kvalitetsförsämring i den trupp som startar säsongen 2009. Återstår att se om optionen går till lösen.
Årets "å andra sidan..."
Fotbolls-budgetar håller i stort sett aldrig*.
Årets "emerging market"
Marknaden för talangutveckling och scouting. Nu ska alla klubbar in i denna marknad. Än så länge stora möjligheter till överavkastning. Höga priser/kostnader om x antal år.
Årets krönikör
Lasse Anrell, som hajjat vad det handlar om :-)
Årets huligan-chock
De pakistanska finansgrabbarna - HÄR dör aktiemarknaden :-)
* Overinvestment in European Football Leagues
och
How inefficient are football clubs? - An evaluation of the Spanish arms race
"Football-crunch" når DIF
Att paketera och värdepapperisera spelare verkar inte räcka ett år som detta. I går under ett medlemsmöte har även Djurgården nu kommunicerat ett förlustår. Ingen tvekan på att"football-crunch" är ett faktum.
onsdag 12 november 2008
"Football-crunch" nu även i Skåne
Nu kommer signaler även från Helsingborg om ett större driftunderskott. Knappast särskillt förvånande då klubben redan i förra bokslutet flyttade ett antal "tveksamma" poster från driften i kosmetiskt syfte. Verkligheten kommer dock alltid ikapp en till slut.
Jag är själv lite överaskad över att man klarat likviditeten denna säsong. Nu kommuniceras i alla fall mycket blygsamma investeringar i spelartrupp.
Jag är själv lite överaskad över att man klarat likviditeten denna säsong. Nu kommuniceras i alla fall mycket blygsamma investeringar i spelartrupp.
tisdag 11 november 2008
Att lyfta blicken # 1 - Flerdimensionell bild av prestationen
Jag har fått ett antal mail om vad fan det är jag menar med nedastående bild. (inlägget här)
Nu i dessa tider för analys är det väldigt enkelt att man snöar in sig, och isolerat analyserar enbart respektive klubbs resultat. En sådan analys blir mycket sällan en bra analys. Först och främst, vill jag sätta klubben i ett större perspektiv. Primärt i den marknad man verkar med men även de karaktäristika fotbollsindustrin besitter.
Så vad säger egentligen grafen?
1. (Gröna linjen) Hammarby har sakta men säkert tappat marknadsandelar* (vad gäller driftintäkter) och därmed resurser i förhållande till sina allsvenska konkurrenter. Det kan bero på högre förväntningar på klubben som inte alltid infrias och därmed lägre efterfrågan då det ofta är förväntningarna som säljer produkten. Det kan även bero på att andra klubbar, däribland Elfsborg flyttat fram sina positioner något radikalt sedan Borås Arena byggdes. Det kan bero på att AIK Fotboll sedan återkomsten till allsvenskan 2006, resursmässigt kom tillbaka starkare än någonsin. Det kan bero på att uppsidan på Hammarbys intäkter är begränsad på grund av den nuvarande arenan. Det kan vara så att den goodwill som präglat Hammarbys varumärke naggats i kanten senare år. Förmodligen en kombination av samtliga dessa faktorer.
2. (Svarta linjen) Hammarbys sportsliga resultat i förhållande till sina konkurrenter** (sportsliga marknadsandelar). Som synes är mycket volatila. Två toppar (2003 & 2006) som har kostat på kommande säsong(er). (finns utvecklat här)
3. Spreaden*** (skillnaden mellan resurser och sportsligt utfall) visar klubbens totala prestation i förhållande till sina konkurrenter där i Hammarbys fall, lägre spread innebär bättre resursutnyttjande. Som synes väldig varierande och det kan ju bero dels på att Hammarby Fotboll underpresterar vissa säsonger men även att konkurrenterna överpresterar enstaka säsonger. Och vice versa.
4. Med bakgrund av att Hammarbys position enligt 2000 talets maratontabell är nr.3, det finns mao historiskt sett bevisad hyfsad prestation. Dessutom, givet att det finns ett visst samband mellan resurser och sportslig prestation, borde spreaden återigen minska efter 2008 års säsong där jag tror att den åter når historiskt höga nivåer.
Varför kan man fråga sig? Jo, eftersom de allsvenska klubbars individuella prestationer från år till år är mycket volatila.
Varför då, kan man fråga sig. Well, en stor del tror jag beror på kortsiktighet samt det utflöde av talang som präglat allsvenskan och därmed försvagar klubbarna på år till år basis.
På längre sikt bör det, rent teoretiskt finnas en bestämd och klubbspecifik nivå dit spreaden alltid söker sig.
Sker ingen återhämtning i spreaden kan vi börja ana fundamentala orsaker såsom "management skills", byte av strategier mm.
Det här var en mer "teknisk" analys som jag var sugen på att testa.
Anledningen till att jag kallar det för "felprissättning" är att "marknaden" i slutändan reglerar prestationen efter resurserna. Det har helt enkelt under 2000-talet inte funnits någon som helst klubb som visat prov på långvarig sportslig "överavkastning".
Denna analys bör även kunna ge en indikation på klubbens förväntade sportsliga kapacitet närmast kommande år.
------------------------------------
* (driftintäkter/summa allsvenska driftintäkter)
** (antal inspelade poäng)/(totalt antal utdelade poäng)
*** (marknadsandel intäkter) - (marknadsandel sport)
Marknadsandelar HF AB, sport vs intjäning samt spread däremellan
(Klicka på bilden för bättre upplösning)
Vi tar det från början. Med denna illustration vill jag visa det egentligen mest relevanta i fotbollsindustrin. Hammarbys styrka och prestation i förhållande till sina allsvenska konkurrenter.Nu i dessa tider för analys är det väldigt enkelt att man snöar in sig, och isolerat analyserar enbart respektive klubbs resultat. En sådan analys blir mycket sällan en bra analys. Först och främst, vill jag sätta klubben i ett större perspektiv. Primärt i den marknad man verkar med men även de karaktäristika fotbollsindustrin besitter.
Så vad säger egentligen grafen?
1. (Gröna linjen) Hammarby har sakta men säkert tappat marknadsandelar* (vad gäller driftintäkter) och därmed resurser i förhållande till sina allsvenska konkurrenter. Det kan bero på högre förväntningar på klubben som inte alltid infrias och därmed lägre efterfrågan då det ofta är förväntningarna som säljer produkten. Det kan även bero på att andra klubbar, däribland Elfsborg flyttat fram sina positioner något radikalt sedan Borås Arena byggdes. Det kan bero på att AIK Fotboll sedan återkomsten till allsvenskan 2006, resursmässigt kom tillbaka starkare än någonsin. Det kan bero på att uppsidan på Hammarbys intäkter är begränsad på grund av den nuvarande arenan. Det kan vara så att den goodwill som präglat Hammarbys varumärke naggats i kanten senare år. Förmodligen en kombination av samtliga dessa faktorer.
2. (Svarta linjen) Hammarbys sportsliga resultat i förhållande till sina konkurrenter** (sportsliga marknadsandelar). Som synes är mycket volatila. Två toppar (2003 & 2006) som har kostat på kommande säsong(er). (finns utvecklat här)
3. Spreaden*** (skillnaden mellan resurser och sportsligt utfall) visar klubbens totala prestation i förhållande till sina konkurrenter där i Hammarbys fall, lägre spread innebär bättre resursutnyttjande. Som synes väldig varierande och det kan ju bero dels på att Hammarby Fotboll underpresterar vissa säsonger men även att konkurrenterna överpresterar enstaka säsonger. Och vice versa.
4. Med bakgrund av att Hammarbys position enligt 2000 talets maratontabell är nr.3, det finns mao historiskt sett bevisad hyfsad prestation. Dessutom, givet att det finns ett visst samband mellan resurser och sportslig prestation, borde spreaden återigen minska efter 2008 års säsong där jag tror att den åter når historiskt höga nivåer.
Varför kan man fråga sig? Jo, eftersom de allsvenska klubbars individuella prestationer från år till år är mycket volatila.
Varför då, kan man fråga sig. Well, en stor del tror jag beror på kortsiktighet samt det utflöde av talang som präglat allsvenskan och därmed försvagar klubbarna på år till år basis.
På längre sikt bör det, rent teoretiskt finnas en bestämd och klubbspecifik nivå dit spreaden alltid söker sig.
Sker ingen återhämtning i spreaden kan vi börja ana fundamentala orsaker såsom "management skills", byte av strategier mm.
Det här var en mer "teknisk" analys som jag var sugen på att testa.
Anledningen till att jag kallar det för "felprissättning" är att "marknaden" i slutändan reglerar prestationen efter resurserna. Det har helt enkelt under 2000-talet inte funnits någon som helst klubb som visat prov på långvarig sportslig "överavkastning".
Denna analys bör även kunna ge en indikation på klubbens förväntade sportsliga kapacitet närmast kommande år.
------------------------------------
* (driftintäkter/summa allsvenska driftintäkter)
** (antal inspelade poäng)/(totalt antal utdelade poäng)
*** (marknadsandel intäkter) - (marknadsandel sport)
Att lyfta blicken # 2 - Vad säger egentligen driftresultatet?
Då tar vi och försöker reda ut begreppet driftresultat. Och även här måste vi återigen lyfta blicken mot de branschkaraktäristika vilka fotbollsklubbar exponeras mot.
Tre ekonomiforskare har konstaterat den branschspecifika paradoxen: Ju mer pengar fotbollsklubbar (som tävlar i öppna ligor) har att röra sig med desto mindre pengar blir det över.
"In the last decade most clubs in European football leagues have experienced the paradox of rising revenues and declining profits..... This overinvestment problem increases if the discriminatory power of the contest function increases, revenuesharing decreases, and the size of an additional exogenous prize increases. We further show that clubs invest more when they play in an open compared to a closed league. The overinvestment problem within open leagues increases with the revenue differential between leagues." (hela rapporten här)
På den allsvenska marknaden är dessutom sista meningen högst relevant. Klubbarna i Sverige konkurrerar om samma spelare med sina ekonomiskt starkare konkurrenter i Norge och Danmark där det i det senare fallet dessutom finns en mycket stor skattesubvention.
Så innan alla trycker på "avgå-knappen" gör er läxa annars blir det alldeles för mycket Platini-nivå på det hela. Hur ser det ut på den allsvenska marknaden och varför?
1. Titta på de marginaler som ligger som benchmark för allsvenskan (fig 2). Det är inte för att jag är synsk som jag skrev detta efter AIK:s fantstiska driftresultat för 2006. Det var för att sannolikheten för att så skulle ske var mycket mycket hög.
"Redan detta år lär klubbens marginaler pressas mot ligans norm i samband med de sportsliga framångarna och de lönekrav dessa bär med sig då spelarna och ledarna numera vet (eller genom sina agenter försöker hävda) sitt värde" - feb 2007
2. Den andra stora aspekten, periodiseringsproblematiken ! Resultatet ger inte alltid en helt rättvis bild av året. Sign-on bonusar kostnadsförs i sin helhet år 1. Och klubbar använder spelarförsäljningslikviden till att värva nya spelare där sign-on nu för tiden är en betydande kostnad. Det slår direkt mot diftresultatet där en betydande del av kontraktets totala lönekostnad hamnar redan år 1. Vilka kostnader vid värvningar kan man tänkas ha haft under året?
3. Hittills har två klubbar gått ut med prognos/kvartalsrapport. Och efter AIK:s Q3 och Hammarbys prognos förstärker det tesen att hela allsvenskan 2008 kommer att redovisa ett större driftunderskott än brukligt mycket beroende på en generell efterfrågeminskning.
4. Titta på respektive klubbs driftresultat i din analys och försök hitta förklaringar till varför sifforna ser ut som de gör. (2001, 2002, 2003, 2004, 2005, 2006, 2007) - saxat från "analys av allsvenska klubbarnas ekonomi 2001-2007
5. Ifall de största konkurrenterna, vilka har högre marknadsandelar, dessutom går back i driften, blir det ganska svårt för Hammarby att vara konkurrenskraftiga sportsligt utan ett driftunderskott. Kan det finnas ett samband mellan tappade marknadsandelar och driftunderskott? Jag tror det. Lösningen ligger i att öka sin marknadsandel och bli marknadsledare eller att samtliga klubbar bestämmer sig för att årligen visa ett positivt rörelsemarginal. Vid det senare riskerar ju den talang som är kvar att försvinna än tidigare till Danmark och Norge.
6. Titta efter eventuella Big-Bath effekter som brukligt dyker upp i samband med VD byten mitt under ett verksamhetsår. Det betyder att man kostnadsför extra mycket innevarande år för att på så sätt kunna visa bättre resultat kommande år. Därmed inte sagt att det behöver vara så i praktiken, men med tanke på det tryck tjänstemän i fotbollsbranschen lever under, är det ingen omöjlighet. Hur som helst. En sådan manöver påverkar inte kassaflödet, utan endast det periodiserade resultatet. Den finansiella statusen i bolaget är densamma vilket som.
Vad gäller övriga klubbar, ett fåtal exempel:
Varför har Kalmar ständigt ett positivt driftresultat? - Kanske därför att man aldrig värvar färdiga "namn"? - låga sign-on kostnader.
Varför hade IFK Göteborg ett driftminus på 17.5 miljoner 2007? - Kanske därför att Tobias Hysens sign-on var relativt hög?
Varför har Malmö relativt balanserad drift? - Kanske för att deras organisation är billig och underutvecklad vilket speglas genom de sportsliga resultaten post 2004? (här jag spekulerar bara)
Sedan är det ju givetvis så att investeringara i transfer-fee samt sign-on fee förväntas ge resultat på planen och därmed stimulera efterfrågan på produkten samt öka försäljningen. Levererar inte spelarna, är det ju inte riktigt någon budget-issue. Det är snarare en operationell-issue!
Det som vi alla däremot bör vara överens om är att likviden klubbarna får för sina sålda spelare återinvesters i nya där lönekostnaden för dessa spelare ständigt trissas uppåt utan att den reala talangen gör det. Talangen försvinner allt som oftast, alternativt stannar utomlands. Det är en ond spiral. Därför kan "football-crunch" i slutändan vara ett sundhetstecken.
Lycka till med analysen.
fig2. Allsvenskans rörelseremarginal ("drift") vs Hammarbys dito
Tre ekonomiforskare har konstaterat den branschspecifika paradoxen: Ju mer pengar fotbollsklubbar (som tävlar i öppna ligor) har att röra sig med desto mindre pengar blir det över.
"In the last decade most clubs in European football leagues have experienced the paradox of rising revenues and declining profits..... This overinvestment problem increases if the discriminatory power of the contest function increases, revenuesharing decreases, and the size of an additional exogenous prize increases. We further show that clubs invest more when they play in an open compared to a closed league. The overinvestment problem within open leagues increases with the revenue differential between leagues." (hela rapporten här)
På den allsvenska marknaden är dessutom sista meningen högst relevant. Klubbarna i Sverige konkurrerar om samma spelare med sina ekonomiskt starkare konkurrenter i Norge och Danmark där det i det senare fallet dessutom finns en mycket stor skattesubvention.
Så innan alla trycker på "avgå-knappen" gör er läxa annars blir det alldeles för mycket Platini-nivå på det hela. Hur ser det ut på den allsvenska marknaden och varför?
1. Titta på de marginaler som ligger som benchmark för allsvenskan (fig 2). Det är inte för att jag är synsk som jag skrev detta efter AIK:s fantstiska driftresultat för 2006. Det var för att sannolikheten för att så skulle ske var mycket mycket hög.
"Redan detta år lär klubbens marginaler pressas mot ligans norm i samband med de sportsliga framångarna och de lönekrav dessa bär med sig då spelarna och ledarna numera vet (eller genom sina agenter försöker hävda) sitt värde" - feb 2007
2. Den andra stora aspekten, periodiseringsproblematiken ! Resultatet ger inte alltid en helt rättvis bild av året. Sign-on bonusar kostnadsförs i sin helhet år 1. Och klubbar använder spelarförsäljningslikviden till att värva nya spelare där sign-on nu för tiden är en betydande kostnad. Det slår direkt mot diftresultatet där en betydande del av kontraktets totala lönekostnad hamnar redan år 1. Vilka kostnader vid värvningar kan man tänkas ha haft under året?
3. Hittills har två klubbar gått ut med prognos/kvartalsrapport. Och efter AIK:s Q3 och Hammarbys prognos förstärker det tesen att hela allsvenskan 2008 kommer att redovisa ett större driftunderskott än brukligt mycket beroende på en generell efterfrågeminskning.
4. Titta på respektive klubbs driftresultat i din analys och försök hitta förklaringar till varför sifforna ser ut som de gör. (2001, 2002, 2003, 2004, 2005, 2006, 2007) - saxat från "analys av allsvenska klubbarnas ekonomi 2001-2007
5. Ifall de största konkurrenterna, vilka har högre marknadsandelar, dessutom går back i driften, blir det ganska svårt för Hammarby att vara konkurrenskraftiga sportsligt utan ett driftunderskott. Kan det finnas ett samband mellan tappade marknadsandelar och driftunderskott? Jag tror det. Lösningen ligger i att öka sin marknadsandel och bli marknadsledare eller att samtliga klubbar bestämmer sig för att årligen visa ett positivt rörelsemarginal. Vid det senare riskerar ju den talang som är kvar att försvinna än tidigare till Danmark och Norge.
6. Titta efter eventuella Big-Bath effekter som brukligt dyker upp i samband med VD byten mitt under ett verksamhetsår. Det betyder att man kostnadsför extra mycket innevarande år för att på så sätt kunna visa bättre resultat kommande år. Därmed inte sagt att det behöver vara så i praktiken, men med tanke på det tryck tjänstemän i fotbollsbranschen lever under, är det ingen omöjlighet. Hur som helst. En sådan manöver påverkar inte kassaflödet, utan endast det periodiserade resultatet. Den finansiella statusen i bolaget är densamma vilket som.
Vad gäller övriga klubbar, ett fåtal exempel:
Varför har Kalmar ständigt ett positivt driftresultat? - Kanske därför att man aldrig värvar färdiga "namn"? - låga sign-on kostnader.
Varför hade IFK Göteborg ett driftminus på 17.5 miljoner 2007? - Kanske därför att Tobias Hysens sign-on var relativt hög?
Varför har Malmö relativt balanserad drift? - Kanske för att deras organisation är billig och underutvecklad vilket speglas genom de sportsliga resultaten post 2004? (här jag spekulerar bara)
Sedan är det ju givetvis så att investeringara i transfer-fee samt sign-on fee förväntas ge resultat på planen och därmed stimulera efterfrågan på produkten samt öka försäljningen. Levererar inte spelarna, är det ju inte riktigt någon budget-issue. Det är snarare en operationell-issue!
Det som vi alla däremot bör vara överens om är att likviden klubbarna får för sina sålda spelare återinvesters i nya där lönekostnaden för dessa spelare ständigt trissas uppåt utan att den reala talangen gör det. Talangen försvinner allt som oftast, alternativt stannar utomlands. Det är en ond spiral. Därför kan "football-crunch" i slutändan vara ett sundhetstecken.
Lycka till med analysen.
fig2. Allsvenskans rörelseremarginal ("drift") vs Hammarbys dito(klicka på bilden för högre upplösning)
datakälla: svenskfotboll.se
datakälla: svenskfotboll.se
måndag 10 november 2008
...och marknaden ryckte på axlarna
Turbulent i AIK Fotboll idag. 11.58 blev det officiellt på marknaden. Aktiviteten i aktien dock nästan obefintlig.
Dagens enda avslut på 500 aktier gick till 6.80 kr. Förvisso en uppgång på knappt 10% men kursrörelsen är mindre än spreaden i aktien (skillnaden mellan "bid" och "ask") och säger inte särskillt mycket. Marknadsvärdet för dagens aktivitet uppgick till 3400 kronor.
Efter börsens stängning har ny information tillkommit. Även sportchefen Ola Andersson lämnar sitt uppdrag. Det sägs att assisterande tränare Nebojsa Novakovic ska hoppa av men denna uppgift är än så länge inte bekräftad.
Nästan hela management borta över en dag. Det finns olika sätt att inleda arbetet på inför nästa säsong. Det här var ett.
Dagens enda avslut på 500 aktier gick till 6.80 kr. Förvisso en uppgång på knappt 10% men kursrörelsen är mindre än spreaden i aktien (skillnaden mellan "bid" och "ask") och säger inte särskillt mycket. Marknadsvärdet för dagens aktivitet uppgick till 3400 kronor.
Efter börsens stängning har ny information tillkommit. Även sportchefen Ola Andersson lämnar sitt uppdrag. Det sägs att assisterande tränare Nebojsa Novakovic ska hoppa av men denna uppgift är än så länge inte bekräftad.
Nästan hela management borta över en dag. Det finns olika sätt att inleda arbetet på inför nästa säsong. Det här var ett.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)