torsdag 12 mars 2009

Hammarby Fotboll bokslut - likviditet och kassaflöde

Först och främst, hämta kaffe för du kommer förmodligen behöva det för att inte somna...

Många stirrar sig blint på resultaträkningen och tror sig finna hela sanningen om klubbens finansiella status där. Så är givetvis inte fallet. Det kan finnas galaktiska skillnader mellan det som under året hänt avseende kassaflöden och det som syns i det periodiserade resultatet.

Jag har tjatat om begreppet balanslikviditet. Balanslikviditet ger en hint om klubbens möjligheter att fullfölja sina ekonomiska åtaganden men även om klubbens möjlighet till flexibilitet vad gäller att kunna finansiera sina mål och strategier. Svagheten med nyckeltalet är däremot att det inte visar när in och utbetalningar görs.

Balanslikviditet beräknas genom att ta alla kortfristiska tillgångar dividerat med samtliga kortfristiska skulder. Är nyckeltalet under 1 (100%) kan klubben i teorin få problem ifall samtliga fordringsägare idag skulle kräva in sina skulder. I allsvenskan är balanslikviditeten väldigt varierande*.

Sedan måste nyckeltalet givetvis sättas i relation till respektive klubbs intäkter och balansomslutning. Har du till exempel en balanslikviditet på 200% med kortfristiska tillgångar på 2 kronor och kortfristiska skulder på 1 krona, kan du lik förbannat inte köpa en spelare för det.

Kortfristiska tillgångar består b.la. av kassa&bank plus samtliga kortfristiska fordringar såsom t.ex utestående fakturor som ligger ute hos kunder, ännu ej i sin helhet reglerade spelarförsäljningar mm, plus varulagret, det vill säga matchtröjor mm som ligger på hyllorna i butiken. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter.

Kortfristiska skulder består av ännu ej betalda fakturor, ännu ej i sin helhet reglerade spelarköp, kortsiktiga skatteskulder, ännu ej utbetaldade spelarbonusar mm. Vid den ögonblicksbild som ett bokslut ger räknar man även in upplupna kostnader & förutbetalda intäkter, t.ex de pengar som kommit in på kontot avseende kommande års säsongskort. Dessa pengar är inte redovisade i 2008 års resultaträkning eftersom intäkten avser 2009. Pengarna finns dock redan inne hos klubben och därmed i balansräkningen.

***********************
Balanslikviditet Hammarby Fotboll
Hur har då Hammarbys balanslikviditet sett ut genom årens lopp?
Den finansiella statusen har stabiliserats något de senaste åren från "mycket svag" till "svag" men det finns inte mycket rörelsekapital att röra sig med. Rörelsekapital krävs till flexibilitet i syfte att smidigt kunna genomföra sina strategier samt parera konkurrenternas drag.

För en fotbollsklubb är behovet av rörelsekapital extra stort de år där fler kontrakt löper ut. Kontrakt med talangfulla spelare klubben önskar behålla och/eller skapa förutsättningar till högre potentiella framtida transfersummor.

Vid brist på rörelsekapital, får man börja göra avbön på framtida intjäning och kassaflöden.

31/12-02 - 51%
31/12-03 - 91%
31/12-04 - 83%
31/12-05 - 72%
31/12-06 - 91%
31/12-07 - 91%
31/12-08 - 92%

Var smärtgränsen går beror i mångt och mycket på hur fort klubben lyckas omsätta sina tillgångar. Vi har ju sett fotbollsklubbar överleva med 50%. Allt under 100% ger dock inte mycket till "offensivt handlingutrymme" eller risktagande.

Förändringar i rörelsekapitalet och krediter
Det finns olika metoder fotbollsklubbar och för den delen andra bolag kan hantera och effektivisera sin likviditet på.
Man kan låna pengar för att kortsiktigt lösa sina åtaganden.
Man kan indirekt låna pengar, tex genom att ge 15 dagars kredit på det man fakturerar och själv försöka förhandla sig till... låt oss säga 90 dagars kredit från sina leverantörer. Man kan sälja sina anläggningstillgångar och istället leasa dessa. Man kan givetvis också leasa istället för att förvärva.

En fotbollsklubb kan köpa/sälja många spelare under respektive transferfönster i syfte att öka kapitalomsättningen och på så sätt finansiera sin balansräkning på. I England är det dessutom vanligt att investmentbanker ställer ut krediter på sålda men ännu ej reglerade spelarkontrakt. (mer om det här, scrolla ned ett antal stycken)

Att realisera ut varulagret är en annan metod. Något som sänker bruttomarginalen men stärker kassalikviditeten.

************************
Cash-flow
Trots de stora spelarförsäljningarna under 2008 är Hammarby Fotboll AB:s balanslikviditet fortfarande inte orkat sig över 100%. Detta kan förklaras genom det 18 miljoner stora negativa kassaflödet från rörelsen men även amorteringen på den långfristiska skulden som togs i samband med denna spelarfinansieringsstruktur i slutet av 2006. Att det rör sig om Sebastian Eguren kan anses mycket sannolikt då den på balansräkningen under 2006 aktiverade immateriella tillgången skrevs ned till ett värde av 0 under 2008.

Så vad har hänt gällande kassaflöden under 2008. Siffrorna något avrundade och endast i stora drag.
Ingående balans 2008: +12 120ksek
Köp av spelare: - 8 888ksek
Sign-on spelarförvärv: - 6 000(?)ksek
Under året löpande "läckage" från rörelsen: - 12 000ksek (18m minus sign-ons)
Amortering av långfristisk skuld: -3 500ksek

Förändringar i rörelsekapitalet: +-0 ksek (+6m - 6.5m netto i ej reglerade spelartransfers*)

Transferkorgen: + 13 000ksek
Försäljningar & uthyrning av spelare: + 24 000ksek* (30m - 6m)

Det kassaflödesanalysen inte säger är när exakt under året samtliga ovenstående in och utbetalningar sker.

*Vad gäller likvid från spelartransfers har Hammarby än ännu icke betald fordran för sålda spelare på 10.7 miljoner (4m 2007). Vi vet med andra ord att Hammarby positiva kassaflöde från spelarförsäljningar för helåret endast var ca 24 miljoner. De 10 miljoner är alltså pengar för 2008 års spelarförsäljningar där motparten ännu inte betalat hela fakturan. Det kan vara helt enligt överenskommet avtal, det kan också vara så att motparten lider av likviditetsproblem och prioriterar bort denna skuld till förmån för viktigare motparter och på så sätt finansierar sin balansräkning. "Counterparty risk" får dock absolut inte underskattas, framför allt inte i tider som dessa.

Samtidigt hade Hammarby per 31/12-08 ännu inte betalat klart förvärvade spelare till ett belopp av 2.7 miljoner.

Utgående balans 2008: 18 300ksek*
Varulager: 2 000ksek
Kortfristiska fordringar: 25 700ksek (bla 10.7m i fordran från spelarförsäljningar)
Kortfristiska skulder: 47 200ksek (inkl 13m som ska tillbaka till TK)

*11 miljoner ligger i kassan och 7 miljoner i kortfristiska placeringar. Eftersom klubben ska betala ut 13 miljoner tillbaka till transferkorgen i april kan man gissa att de 7 placerade miljonerna är pengar klubben i slutet på 2008 inte längre såg sig behöva till finansieringen av den dagliga verksamheten för perioden fram till april. Jag skulle tro att dessa medel placerats i säkra räntebärande papper med en löptid fram till april. Detta ger en något högre avkastning än att ha pengarna liggandes på ett bankkonto.

Vad gäller fordringar hade Hammarby Fotboll per den sista december som bekant en fordran avseende sålda spelare där man ännu inte erhållit likvid på 10.8 miljoner.

***********************
Transferkorgen
Det har pratats mycket om att riskkapitalet från transferkorgen inte utnyttjats på nyförvärv. Eftersom denna kredit flyter rakt in i den egna balansräkningen, blandas pengarna ihop med bolagets övriga likvida medel.

Det som konkret händer den dagen TK-likviden kommer in är att kassan ökar från x till x+13 miljoner och en långfristisk skuld på 13m aktiveras på balansräknigen.

Balanslikviditeten som inte påverkas av långfristiska skulder, ökar därför från 91% till 120% (approx baserat på balans 1/1-08) och klubben får helt plötsligt rörelsekapital att arbeta med. Amorteringarna är helt och hållet kopplade till realisationsvinsterna på spelarförsäljningar och så fort en spelare säljs skrivs beloppet motsvarande reavinsten, över från långfristiska till kortfristiska skulder. Balanslikviditeten korrigeras därför i takt med spelarförsäljningarna ned mot dess ursprungliga nivå, 91%. (hoppas ni hängde med i karusellen)

Hade Hammarby Fotboll inte sålt fler spelare under 2008 efter uthyrningen & försäljningen av Sebastian Eguren var planen att trots det ha ett finansieringsutrymme till spelarförvärv. Det hade dock sannolikt inneburit ett negativt periodiserat resultat för 2008, vilket man hade råd med upp till 8.7 miljoner som det egna kapitalet uppgick till. Likviditetesmässigt sker dock ingen förändring och spelarförsäljningar 2009 och going forward skulle generera realisationsvinster som åter igen pumpar upp det egna kapitalet. Nu kom realisationsvinsterna redan 2008 och transferkorgen kunde regleras enligt avtal.

Upplägget förutsätter dock att man har en bättre balans i den löpande verksamheten än det man levererade under 2008. Ett så pass stort intäktsbortfall som det blev under 2008 var dock på förhand mycket svårt att förutse.

Samtidigt gäller kravet på någorlunda driftbalans i mångt och mycket samtliga RK upplägg ute på den allsvenska marknaden. För det klubbarna gör, är att de "lånar" pengar från framtiden genom att på förhand sälja en betydande del av framtida kassaflöden från spelarförsäljningar. För Djurgårdens del handlar det om redan ha sålt 80% av framtida spelarförsäljningar samt 30% av framtida nettovinster från Europacupspel. För AIK:s del handlar det om 50% från försäljningen i Agent 03:s portfölj**.

2008 var dock ett exceptionellt år. Exceptionellt i hela världen, exceptionellt för allsvenskan, exceptionellt eftersom tiden till slut hann ikapp samtliga Stockholmsklubbar, exceptionellt då profilförvärvets korsband gick åt helvete och Rami var oproduktiv och mycket mycket olönsam större delar av året.

Men, hur mycket användes egentligen utav transferkorgen? Eftersom vi inte med säkerhet vet när klubbens samtliga in och utbetalningar skett under årets lopp är det omöjligt att säga hur mycket av denna kreditlina som har aktivt utnyttjats. Det kan ha funnits veckor där hela kreditlinan användes, det kan ha funnits veckor där 0 kr utnyttjades osv.

Med tanke på att förvärvet av Rami Shaaban tog mycket kräm från balansräkningen har jag svårt att se att Hammarby problemfritt hade klarat av att finansiera sig själv löpande under året samt genomföra de kontraktskrivningar man gjorde.

Huvudsyftet med kreditlinan var sannolikt att kunna finansiera spelartransfers innan spelare såldes. Något Hammarby Fotboll inte kunnat göra tidigare. Huruvida syftet uppnåddes beror inte enbart på själva finansieringsstrukturen i sig men även på utbud och efterfrågan på spelare vid de tillfällen transferfönstren är öppna. Givetvis förändrades även förutsättningarna vad gäller intäktssidan under säsongens lopp när Hammarby började märka av en lägre efterfrågan på produkten allsvenskan samt produkten Hammarby Fotboll.

Den främsta uppnådda nyttan imo, är däremot det faktum att klubben lyckats knyta till sig ett nätverk av potentiella framtida investorer. Något som tidigare inte funnits i samma utsträckning och där klubben enbart vid något enstaka tillfälle lyckats med en ad-hoc lösning, lex Charlie Davies modellen. Det återstår nu att se huruvida planerna med att rulla vidare likviden, till nya finansieringsstrukturer faller ut.

**********************
Utsikter för 2009

Ur ett finansiellt perspektiv är statusen per den 1/1-09 relativt lik 1/1-08 med den positiva skillnaden att man under 2008, utan att sänka likviditeten amorterat på en långfristig skuld.

Vi sitter dock med ett större frågetecken vad gäller den aggregerade talangen i dagens trupp som på papperet ser svagare ut och det är av högsta vikt att Rami inom snar framtid är tillbaka och är produktiv igen samt att klubbens metoder gällande förädling av talang i A-truppen är effektiva.

Kontraksläget är annars på kort sikt relativt stabilt även om det sannolikt finns något önskemål om utflöde av enstaka spelare som nu är kontraktsbunden. (återkommer till "talang" i analysen av personalkostnaderna).

Den stora anledningen till handbromsen och nedskärningarna i budgeten är de idag (eller redan i slutet på förra året då budgeten lades) mycket osäkra löpande intäkterna för de närmast kommande åren. Förutom konjunkturläget finns det, med bakgrund av föregående säsong, frågetecken kring efterfrågan på produkten allsvenskan och produkten Stockholmsfotbollen.

Budgeten visar ett överskott på 3-4 miljoner givet att man under 2009 lyckas sälja spelare för 7 miljoner samt lyckas hålla lönebudgeten. Efter 1/1-2009 har Hammarby Fotboll redan säkrat cash-flow genom att ha realiserat Paulinho. Erkan Zangin hyrdes ut där Besiktas har en option att lösa spelaren till sommaren, positivt cash-flow från hyra och "osäkert" cash-flow in i sommar beroende på ifall turkana utnyttjar optionen.

Marknadsintäkterna som är budgeterade till 24.8m är till stor del säkrade genom bundna avtal. Det är de mer volatila matchintäkterna som blir den stora utmaningen. Dessa intäkter är givetvis korrelerade med kvaliteten och efterfrågan på produkten, det vill säga det jag var inne på två stycken högre upp men givetvis även Hammarbys sportsliga resultat.

Redan efter infomötet i början av november skrev jag "Silly Season? Ni får dra era slutsatser själva". Ingenting har förändrats sedan dess och det är idag samma förutsättningar som det var då. Eller fel, Hammarby har ju faktiskt sålt en spelerare sedan dess (Paulinho) och hyrt ut en och därmed säkrat i november-08 osäkra intäkter för 2009.

Förvärv ska dock rymmas inom restriktionerna för lönebudgeten som vi efter årsmötet vet är 39 miljoner och det ska samtidigt finnas likviditet på plats för att klara utbetalningarna vid kontraktsskrivandet.

Extern finansiering är en potentiell lösning men även här handlar det om att inte dra på sig alltför stora löpande lönekostnader. Dessutom gäller utbud och efterfrågan på transfermarknaden där tillgång på talang är en minst lika trång sektor som likviditet. Fråga gärna Manchester City och Malmö FF.

Det som är mest relevant för Hammarby Fotbolls och andra klubbars utveckling och utrymme till att kunna avlöna talang är de löpande intäkterna i relation till sina respektive allsvenska konkurrenter. När SvFF:s sammanställning av de allsvenska klubbars ekonomi kommer, vet vi vilka klubbar förbättrat/försämrat sina positioner det senaste året.

----------------------------------------------------------------
** Agent 03:s portfölj: Miran Burgic, Dulee Johnson, Nils-Erik Johansson, Lucas Valdemarín, Ivan Obolo samt Jorge Anchén. Khari Stephenson

* Balanslikviditet allsvenskan dec 2007 källa svenskfotboll.se
Kalmar FF 5.6
Malmö FF 3.1
Halmstads BK 2.2
IF Brommapojkarna 1.9
Djurgården 1.6
Gefle IF 1.5
IF Elfsborg 1.4
IFK Göteborg 1.3
AIK 1.3
Örebro 1.3
Hammarby 0.9
GAIS 0,7 0.8
Trelleborgs FF 0.7
Helsingborgs IF 0.6

6 kommentarer:

Anonym sa...

Du orkade inte invänta helgen ser jag. Då kan du ju istället ägna den till att kolla upp vad Hammarbys spelare heter;)

Skämt åsido – mycket upplysande information. Det döljer sig alltså lite bättre siffror bakom de riktigt dåliga driftsiffrorna.

Att sänka personalkostnaderna med 11 miljoner låter ju ruskigt svårt utan att dumpa truppen, men kan det vara så att Ramis sign-on ligger bakom en stor del av den ökade personalkostnaden för 2008? Jag vet att du inte gillar att kalla det extraordinära kostnader, men just i fallet med en landslagsmålvakt så kanske vi faktiskt kan sträcka oss till att kalla det en "ovanligt" hög kostnad... Om man nu inte tar hyr in Kennedy/Touma i år;)

/Flugan på väggen

Anonym sa...

sant sant, men man har ju utryckt önskemål om att förvärva "dokummenterade" spelare som går in i startelvan och då snackar vi ju sign-on upp mot dessa nivåer.

Anonym sa...

Suverän artikel igen, Chriz!

Det skulle vara intressant att se ett gemensamt diagram för hela 2000-talet med varsin kurva för Big Six (AIK, Dif, HIF, Hif, IFKG och MFF) vad gäller Balanslikviditet.

Anonym sa...

* Balanslikviditet allsvenskan dec 2007 källa svenskfotboll.se
Kalmar FF 5.6
Malmö FF 3.1

Rika pågar och storbönder ...
Malmö FF går mot en mycket ljus framtid. Samma sak med KFF när deras arenabygge blir klart.

KFFarn

Anonym sa...

oh

jag bekymrar mig fortfarande över sign-on förfarandet. Men visst borde man kunna tänka sig att riskkapital tar hand om sign-on?

Exempelvis skulle bajen kunna låna Touma under våren med en köpoption till sommaren, då ett nytt riskkapitalupplägg är sjösatt.

Riskapitalet tar hela eller stora delar av investeringen och då belastar det inte personalkostnaderna så mycket.

kb25

Anonym sa...

kb25
Riskkapital förutsätter ju att det finns ett prospect med en fair risk vs avkastning.

Knäckefrågan i ditt scenario är ju hur en potentiell uppsida med Touma ska kunna räknas in i en pay-off till riskkapitelet.

Riskkapital är inte gratis.