Allsvensk tabell 2012 vs personalkostnader 2011

Allsvenskan 2012 är slutspelad. Elfsborg vann guld och GAIS samt Örebro degraderades till Superettan. Men hur presterade klubbarna i förhållande till sina personalkostnader?

I de stora ligorna i Europa finns det ett mycket tydligt samband mellan storleken på personalkostnader och sportsliga resultat. Anledningen till det är att duktiga spelare vinner poäng åt klubbarna. Och för att kunna ha duktiga spelare i truppen så måste klubbarna få dem att skriva under kontrakt vilket kräver att de erbjuder spelarna det som motiverar dem till det, vilket oftast är pengar i lönekuvertet. De klubbar som har högst löneutrymme har därför bättre möjligheter att vinna fler poäng än andra.

I allsvenskan är detta samband något mindre. Dels beror det på att de finansiella gapen mellan de största klubbarna och de minsta inte är lika stora och dels beroende på att de allsvenska spelarna inte tjänar överdrivet mycket mer än den administrativa personalen. Och eftersom de stora klubbarna har betydligt mer administrativ personal än de mindre så får vi en viss bias i modellen. 

Figurerna nedan visar sambandet mellan de allsvenska klubbarnas personalkostnader så som de var 2011 i förhållande till årets sportsliga prestationer. Även om kostnadsläget har förändrats under 2012 så ger bilden trots allt en hyfsad approximation över hur väl klubbarna har hushållit med sina resurser.

Att Elfsborg blev svenska mästare är ingen större skräll. Under flera år har klubben haft den största budgeten i allsvenskan för sin spelartrupp. Inte heller är det särskillt överaskande att Helsingborg - efter två framgångsrika säsonger - tog ett rejält steg tillbaka i tabellen.

De klubbar som sticker ut som högpresterande är framför allt BK Häcken och IFK Norrköping. Även Åtvidaberg har hushållit väl med sina resurser (jag har skrivit upp 2011 års kostnader i S1 med vad jag anser är troligt). Och så Gefle förstås som för åttonde året i rad med mycket knappa resurser har lyckats behålla sin allsvenska status.

Örebro och GAIS är de klubbar som har presterat mest ineffektivt. Mest överraskande är naturligtvis Örebros stora fall. Klubben har under flera år haft en mycket välbalanserad ekonomi men har inte klarat av att hantera sin spelaromsättning. Det trots att det i stort sätt var samma människor som för ett par år sedan och med mer knappa resurser nådde höga sportsliga resultat.

Vad kan vi förvänta oss av 2013? Erfarenheten säger att BK Häcken kommer att dippa. Lyckas IFK Norrköping behålla momentum så kan de upprepa Örebros framgång från 2010 och sluta på medaljplats för att sedan ta ett eller två steg tillbaka. 

Intressant blir hur de större klubbarna positionerar sig. Klarar de av att öka sina budgetar och på så sätt uppnå en större kontinuitet i det övre skicket? Och vad händer med IFK Göteborg som nu för tredje året i rad har underpresterat i förhållande till sina finansiella resurser?

Den första figuren är uppbyggt som så att sportslig framgång är den beroende variabeln och personalkostnader den oberoende (y=a+bx). Sportslig framgång (y) definieras genom: [-ln(pi,t/(n+1-pi,t))] där n är antalet lag i ligan och p är klubben i:s tabellplacering säsong t. Personalkostnader (x) definieras genom: [ln(Ri,t/Rmedel,t)] där Ri,t är personalkostnader för klubb i säsong t, och Rmedel,t är allsvenskans medel-personalkostnad säsong t. Den andra figuren visar sambandet mellan personalkostnader och inspelade poäng. 

(klicka på bilderna för högre upplösning)