måndag 5 november 2012

Uncertainty of Outcome Hypothesis

Redan 1956 formulerade ekonomen Simon Rottenberg den så kallade uncertainty of outcome hypothesis. Enligt den så kommer efterfrågan på en sportliga att minska om tävlingsbalansen försämras. Väldigt många ekonomer har sedan dess försökt att finna empiriskt stöd för teorin utan att riktigt lyckas. De empiriska resultaten skiljer sig också väldigt mycket från varandra. Mycket beroende på problem med att identifiera rätt statistiskt nyckeltal som definierar tävlingsbalansen på ett bra sätt.

Ett annat problem är att ekonomerna har antagit att den statistiska tävlingsbalansen är lika med den tävlingsbalans som sportpubliken upplever. Om det nu skulle finnas ett sådant samband så är det i så fall med den upplevda tävlingsbalansen som inte nödvändigtvis behöver överensstämma med den statistiska.

I en ny studie har Tim Pawlowski och Oliver Budzinski* behandlat just denna fråga. Författarna har mätt den statistiska tävlingsbalansen i tre olika fotbollsligor (Danska, Tyska och Holländska). Sedan har de varit ute på fältet och frågat fotbollssupportrar om hur de upplever tävlingsbalansen i sina respektive ligor. Pawlowski och Budzinski har fångat upp både supportrar som går på matcherna och de som ser matchen på TV (på puben).

Slutsatsen är att det finns en skillnad mellan den statistiska tävlingsbalansen och den upplevda. Den danska ligan hade den statistisk högsta tävlingsbalansen men de danska supportrarna upplevde sin liga mindre balanserad än de andra två målgrupperna upplevde sina ligor.

Saken är den att tävlingsbalans är ytterst subjektivt och den uppfattas troligtvis olika beroende vem du frågar. Vid två av fyra mättillfällen i Danmark hade Pawlowski och Budzinski varit i Sønderjysk och frågat fansen där. Det är troligt och anta att de upplever tävlingsbalansen som sämre än vad till exempel FC Köpenhans supportrar upplever den. Sønderjysk har i stort sätt obefintliga chanser att vinna ligan samtidigt som FC Köpenhamn exponeras mot en risk att inte vinna den.

Men författarna ställde ytterligare en fråga: Hur mycket extra supportrarna var beredda att betala för sina biljetter om det skulle betyda att tävlingsbalansen förbättrades i deras respektive ligor. I Danmark tyckte fansen att det var värt att betala €5 per biljett vilket var 160% mer än vad fansen i Tyskland och Holland var beredda att betala. Även här beror det naturligtvis vem du frågar.

Men jag skulle vilja vända på frågan. Ponera att en liga var perfekt balanserad. Alla lag vann lika många matcher och supportrarna upplevde att alla lag - baserat på historiska resultat - hade lika stora chanser att vinna. Hur mycket skulle de vilja betala för att tävlingsbalansen skulle försämras så att deras egna lag skulle börja vinna mer? Att betala behöver inte heller enbart handla om biljettpris. Det kan till exempel röra sig om kompromisser med det egna lagets ideal och traditioner. T.ex. att för första gången ta in en tröjsponsor på matchtröjan, eller sälja rättigheterna till namnet på den egna arenan.

------------------------
* The (Monetary) Value of Competitive Balance for Sport Consumers; A Stated Preferences Approach to European Professional Football - Tim Pawlowski & Oliver Budzinski, Oct 2012

Inga kommentarer: