Är MFF:s budgetbalans en jämvikt?

Visst är det fantastiskt att media flera gånger per säsong och år efter år lyckas sälja nyheten om att ekonomin är ansträngd i Malmö FF. Denna gång är det Expressen som slår på stora trumman. Saken är den att MFF ekonomi har varit ansträngd ända sedan klubben flyttade in på den nya arenan. När det katastrofala bokslutet för 2010 presenterades låg mediefokus på ekonomistyrning och dålig kontroll av guldbonusar. Väldigt få försökte analysera de substantiella obalanserna i klubbens ekonomi. Kanske är det därför journalisterna tas på sängen varje gång klubbens ekonomi kommer på tal.

De trogna läsarna av bloggen känner till historien. Låt oss repetera ett antal bakomliggande faktorer.

- De höga kapitalkostnaderna (i förhållande till intäkterna) för arenan som blev betydligt dyrare än vad som först kalkylerades. Som exempel kan vi ta Juventus nya arena som blev mindre än dubbelt så dyr som Swedbank Stadion i Malmö samtidigt som intäktsökningen för Juventus har varit mer än tre gånger så stor den som Malmö FF har upplevt. 

- Svenska klubbars arenaprojekt jämförs ofta med FC Köpenhamn och Parken. Den stora skillnaden är: 1) Parken förvärvades i samband med en rekonstruktion, med en substansrabatt och 2) Om- och utbyggnaden finansierades på så sätt att det var Parkens S&E aktieägare som tog den största risken (mer om det här). Kanske blev Malmö FF:s ledning förblindade av FC Köpenhamns framgångar och blev för ambitiösa när man planerade arenan, trots att förutsättningarna var annorlunda.

- Klubben byggde en organisation för event som inte har lyckats generera särskilt mycket intäkter. Det beror dels på den höga arenakonkurrensen i regionen (mer om detta här) och dels på att det är svårt att tjäna pengar på externa evenemang där artisterna erhåller i stort sett alla intäkter. Man måste vara extremt duktig på en verksamhet som inte är fotbollsklubbars core-business. Polska Lech Poznan har till exempel inte ens bemödat sig att starta en evenemangsorganisation på den nyrenoverade EM arenan som man idag driver (kort notis om det här).

Vad som är nytt i medias rapportering denna gång är att Malmö FF är på god väg att identifiera ineffektiva processer och har en ambition att få bort dessa. Klubben vill också - till varje pris - inte behöva göra för stora ingrepp i spelarbudgeten. Det är en klok strategi och klubbledningen motiverar själv mycket väl varför. Jag tror att Malmö FF mycket väl kan lyckas att nå en budgetbalans. Den stora frågan däremot är om budgetbalansen är en jämvikt? Vad menar jag då med en jämvikt? 

Är det så att ingen annan klubb i allsvenskan skulle utvecklas och öka sin budget så skulle det göra processen för Malmö FF mycket enklare att få en budget i balans ex ante också bli en budget i balans ex post. 

Men nu är faktum att fler allsvenska konkurrenter börjar uppleva en tillväxt i sina ekonomier. Flera klubbar flyttar kontinuerligt in i nya matchdags-faciliteter där investeringskostnaden har varit bättre anpassad till marknadens potential (t.ex Kalmar), eller där skattebetalarna har tagit på sig en betydligt högre risk (t.ex. Stockholm). Om Malmö FF:s konkurrenter lyckas väl så blir det svårare för MFF:s organisation att nå den sportsliga framgång som krävs för att nå de intäkter som på papperet ger en budget i balans.

De goda nyheterna för Malmö FF är att klubben redan har tvingats till att bli mycket effektiva i sin dagliga verksamhet. De andra klubbarna däremot, riskerar att bli förblindande av tillväxten och låta sina respektive organisationer växa för mycket så att en stor del av de nya intäkterna försvinner i ineffektivitet.