Idag släppte Uefa årets rapport över fotbollsindustrin i Europa. Som vanligt kommunicerar man men med en dramatisk och klichéartad skrämselretorik. Mellan 2009 och 2010 ökade klubbarnas omsättning med 6.3% till €12.8 miljarder samtidigt som klubbarnas samlade förluster ökade med hela 36% till €1.63 miljarder. Det är lite förvånande eftersom ration personalkostnader i förhållande till intäkter var helt oförändrad på 64%. Är det så att klubbarna bokför kostnader för att kunna redovisa extra höga förluster med syfte att skapa sig möjlighet till att visa förbättringar när de väl står till svars inför Financial Fair Play Juryn om ett par år?
Men nu är det så att företag inte går omkull för att de redovisar förluster. De går omkull när pengarna är slut och det inte längre finns finansiärer som är beredda att investera mer. Och tittar vi på de finansiella nyckeltalen så ser det snarare ut som att klubbkollektivet minskar sin skuldsättning och risker. Banklånen minskade från €5.6mdr 2009 till €5.5mdr 2010 vilket skulle kunna förklaras av att bankerna krymper sina balansräkningar och är mer restriktiva med pengar. Samtidigt har skulder som klubbarna har till varandra för spelartransfers minskat med 15%, från €2713 miljoner till €2349 miljoner vilket innebär att motpartsrisken klubbarna emellan har minskat, faktiskt.
Man kanske kan förvånas att endast 39% av klubbarna var lönsamma under 2010. Men fotbollsindustrin är en konkurrensmarknad, kanske mer konkurrensutsatt än någon annan. Och på en konkurrensmarknad finns det alltid vinnare och förlorare. Klubbarna tävlar om att vinna mästerskap, kvalificera sig till de lukrativa europacuperna, undvika nedflyttning samt vinna en plats i divisionen ovanför. Av ren nyfikenhet tittade jag på en annan mycket starkt konkurrensutsatt marknad, elektronikindustrin. Av de 170 bolag som fanns listade på Yahoo Finance gick 68% med vinst och totalt sett redovisade bolagskollektivet en samlad förlust på nästan 3% av omsättningen. Förvisso är det bättre finansiella nyckeltal än vad fotbollsindustrin uppvisar men å andra sidan så kan och bör segrar på fotbollsplanen rimligtvis också klassas som vinst.
Inom en inte allt för avlägsen framtid börjar Uefa Financial Fair Play tillämpas. För att överhuvudtaget kvalificera sig till en granskning krävs minst €5 miljoner i förlust vilket gör att varken Malmö FF eller Djurgården trotts tappra försök uppfyller dessa krav. De klubbar som kan vänta få sina fiskar varma är de mindre klubbarna i de större ligorna som på sportsliga meriter kvalificerar sig till någon av Europacuperna. Min prediction är att Uefa kommer att sätta åt någon eller några av dessa klubbar för att statuera exempel, precis som det Svenska Fotbollförbundet gjorde i fallet Örebro SK. På så sätt vill man avskräcka andra klubbar strax under det absoluta toppskiktet och deras potentiella finansiärer från att överinvestera i talang.
Men nu är det så att företag inte går omkull för att de redovisar förluster. De går omkull när pengarna är slut och det inte längre finns finansiärer som är beredda att investera mer. Och tittar vi på de finansiella nyckeltalen så ser det snarare ut som att klubbkollektivet minskar sin skuldsättning och risker. Banklånen minskade från €5.6mdr 2009 till €5.5mdr 2010 vilket skulle kunna förklaras av att bankerna krymper sina balansräkningar och är mer restriktiva med pengar. Samtidigt har skulder som klubbarna har till varandra för spelartransfers minskat med 15%, från €2713 miljoner till €2349 miljoner vilket innebär att motpartsrisken klubbarna emellan har minskat, faktiskt.
Man kanske kan förvånas att endast 39% av klubbarna var lönsamma under 2010. Men fotbollsindustrin är en konkurrensmarknad, kanske mer konkurrensutsatt än någon annan. Och på en konkurrensmarknad finns det alltid vinnare och förlorare. Klubbarna tävlar om att vinna mästerskap, kvalificera sig till de lukrativa europacuperna, undvika nedflyttning samt vinna en plats i divisionen ovanför. Av ren nyfikenhet tittade jag på en annan mycket starkt konkurrensutsatt marknad, elektronikindustrin. Av de 170 bolag som fanns listade på Yahoo Finance gick 68% med vinst och totalt sett redovisade bolagskollektivet en samlad förlust på nästan 3% av omsättningen. Förvisso är det bättre finansiella nyckeltal än vad fotbollsindustrin uppvisar men å andra sidan så kan och bör segrar på fotbollsplanen rimligtvis också klassas som vinst.
Inom en inte allt för avlägsen framtid börjar Uefa Financial Fair Play tillämpas. För att överhuvudtaget kvalificera sig till en granskning krävs minst €5 miljoner i förlust vilket gör att varken Malmö FF eller Djurgården trotts tappra försök uppfyller dessa krav. De klubbar som kan vänta få sina fiskar varma är de mindre klubbarna i de större ligorna som på sportsliga meriter kvalificerar sig till någon av Europacuperna. Min prediction är att Uefa kommer att sätta åt någon eller några av dessa klubbar för att statuera exempel, precis som det Svenska Fotbollförbundet gjorde i fallet Örebro SK. På så sätt vill man avskräcka andra klubbar strax under det absoluta toppskiktet och deras potentiella finansiärer från att överinvestera i talang.
Och det är något som naturligtvis är helt i linje med vad styrelsen i European Club Association med bland andra Karl-Heinz Rummenigge (Bayern München), Umberto Gandini (Milan), Sandro Rosell (Barcelona), Ernesto Paolillo (Inter), Florentino Pérez (Real Madrid), David Gill (Manchester United) ville åstakomma när de skrev under avtalet med Uefa för alla Europas fotbollsklubbars räkning.
7 kommentarer:
Allt som kan dämpa ekonomisk doping är sunt. Om de finansiella regler som snart införs är tillräckliga får framtiden visa. Jag kommer inte att bli förvånad när reglerna får väldigt lång gummisnodd när de stora fiskarna fastnar i nätet. Du har rätt i att det blir ett ÖSK-fall och sedan blir det locket på.
Lommen
Men hur ska finansiell doping definieras? Ett starkt varumärke (t.ex ManUtd) vars värde har ackumulerats genom olika händelser under årtionden och som kapitaliseras genom höga sponsorintäkter. Är inte det lika mycket finansiell doping som om en klubb med avsaknad av dessa värden istället har en finansiär som "sponsor"?
Finansiell doping kan bara definieras av betraktaren. Precis som skillnaden mellan konsumtion och en investering.
T.ex. har vi i dag i stort sett glömt att IFK Göteborgs framgångar på 80-talet föregicks av en investering i tre nya etablerade spelare. En satsning, som om inte man inte gått vidare i UEFA cupen, hade lett till en ekonomisk katastrof. Den "Finansiella dopingen", blev till en lysande investering som betalade sig under åratal därefter.
Nej, fotbolls industrin skall vila på samma fundamentala grund som alla andra industrier. Hur definieras ekonomiskt obestånd i samhället i övrigt?
bra poänger, och så länge förlusterna är privata och inte socialiseras (som vi dessvärre har erfarit i världen utanför fotbollen) så kan inte klubbarnas förluster vara någon större issue.
Den blivande SvFF ordföranden ville väl socialisera Ljungskiles förluster?
Man kan skratta åt det, men roligt är det inte?
I betraktarens ögon.
Sponsorer är välkomna. Även ägartillskott. Bara detta bokförs riktigt. Är det ett lån så blir det en skuld. Är det sponsring så är det en intäkt. Min misstanke är att det trixas med detta. Därför är en uppstramning av regelverket ett måste.
Vore intressant om möjligheten till fullt ägande av privatpersoner infördes i Sverige. Skulle det bli bättre fotbollslag? Bättre ekonomi i föreningarna över tid? Och hur många skulle vara kvar på banan efter typ 5 år?
Samhällets syn på fotbollen borde då bli annan. Att kräva ekonomiska insatser av skattemedel skulle bli nästan omöjligt. Hur skulle en kommun motivera att skattemedel gick till ett fotbollsföretag? Gynnande av enskild näringsidkare?
Rätta mig om jag har fel.
Lommen
Företag kan finansiera sig på två olika sätt. Eget kapital eller skulder och skuldfinansiering är i flera fall fördelaktig då den är billigare, mycket tack vare ränteavdrag. Inom fotbollen försvinner eget kapitalmöjligheten hos en ganska stor del av klubbarna då de inte är aktiebolag. Kvar blir då skuldfinansiering som enda alternativ.
Det finns också en annan aspekt som talar för skuldfinansiering. Skulderna är prioriterade vid en konkurs och aktieägare får sina pengar sist. Att som ägare låna ut pengar istället för att tillföra genom aktiemission ger större möjligheter att få tillbaka mer pengar vid ägarbyten.
Att som ägare tillföra medel via intäkter är problematiskt då det beskattas via moms.
Det är svårt att säga vad som skulle hända i Sverige om man tillät privat ägande fullt ut. Starka medlemsklubbar kommer knappast vara de som blir privatägda. Däremot finns den hel del mindre klubbar där ute som skulle kunna bli objekt för bolagisering av elitverksamheten och uppköp. Dessa klubbar skulle då ges bättre möjligheter att växa och konkurrensen nerifrån skulle kunna öka. Istället för att prata om att minska allsvenskan skulle bättre förutsättningar finnas att den fylls på med bättre lag. Men konkurrens upplevs som jobbigt och därför är många "storklubbar" emot en avreglering.
Skicka en kommentar