måndag 29 mars 2010

Resultatet av den "demokratiska analysen"

2008 redovisade de allsvenska klubbarna tillsammans en aggregerad ekonomisk vinst på 7 miljoner. Det var inklusive spelarförsäljningar. När svensk fotboll i sin rapport senare i vår summerar 2009 års resultat förväntas resultatet inte att bli bättre.

Det ryktas om att SEF, på sitt årsmöte för lite drygt en vecka sedan, presenterade 2010 års publikbudget vilken översteg 2009 års siffror.

Efter de två första omgångarna hade 46% färre kunder besökt de allsvenska butikerna ute i landet. Ponera att efterfrågan blir lite högre när det blir varmare ute och efterfrågeminskningen för säsongen 2010 bara blir 20%. Det är ungefär 400k färre kunder och räknar vi på en snittintäkt på 200 kr per kund så minskar de allsvenska intäkterna från matchdag under 2010 med 80 miljoner.

Eftersom flera klubbar lever på marginalen kan det bli en lite oskön meltdown.

Produkten fotboll är inte homogen vilket betyder att man på förhand inte kan säkerställa kvaliteten på den. Efterfrågan på produkten bygger således på förväntningar. Och förväntningar bygger till stor del på historiska observationer samt den aktuella information om produkten som finns tillgänglig.

Eftersom vi har fått lära oss om att det inte finns någon som är ansvarig för de beslut som fattas, regler som sätts upp samt de bedömningar som görs, så är efterfrågan på allsvensk fotboll ett resultat av den "demokratiska analysen" som ligger bakom samtliga strategiska beslut som svensk fotboll fattar.

Den observerade efterfrågan är således ett resultat av den tävlingsbalans och ordning i tabellen som klubbarna tillsammans genererar. Efterfrågan är ett resultat av den exponering mot värderrisk som klubbarna tillsammans strategiskt har valt etc.

Den demokratiska analysen görs inom ramen för SEF av 32 klubbar. Inom ramen för SvFF görs den demokratiska analysen av 24 distriktsförbund. Dagens allsvenska representeras av klubbar tillhörande 10 distriktsförbund utav dessa 24. Ytterligare 5 distrikt representeras om vi räknar med Superettan. En mycket stor del av distriktsförbunden behöver med andra ord inte bry sig om konsekvenserna av en minskad efterfrågan på produkten allsvenskan. Det drabbar inte deras föreningar och kommer sannolikt aldrig att göra det.

Tidigare under vintern har marknaden prissatt tv-produkten allsvenskan. Vi är inne i fasen där marknaden prissätter live-produkten. Löpande under årets gång ser vi marknaden genom sponsorerna prissätta den kommersiella produkten allsvenskan.

Det vi ser under 2010 är den kollektiva analysen av Sveriges fotbollskonsumenter.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Det kostar att köra huvudet i sanden. Eller i SvFFs och SEFs fall – sitta med huvudet i varandras arslen.

Det kommer ju inte som en överraskning för oss som faktiskt ser vad som händer runt omkring oss.


/Flugan på väggen

Sökare sa...

Vart vill ni komma egentligen? En fördelningsnyckel av TV-avtalen som ger tre-fyra klubbar 75% av kakan? Vad skulle bli bättre då?

Finns det några bevis för att Allsvenskan då blir mycket attraktivare i TV-tittarnas ögon (och därmed kan dra in mer rättighetspengar)?

Hur skall produkten bli mer attraktiv? Historiska data visar att om lag blir för dominerande i Sverige så minskar totalintresset för Allsvenskan.

Och vad är en ideal Allsvenska enligt er. Är det en Allsvenska med maximala totalintäkter eller är det en Allsvenska med maximal UEFA-ranking?

Den här bloggen har degenererats till ett tillhåll för gnällspikar mot SEF/SvFF men ni har inte talat om hur er idealbild ser ut. Vilka mål strävar ni emot?

Hänvisa inte till gamla inlägg utan ge korta, raka svar. Jag vet själv inte hur jag vill ha det, så vägled mig, oh du osynlige hand.

OH sa...

Jag är bara intresserad av de mål som svensk fotboll satte upp 2006 (elitprojeoch som ännu inte har reviderats och det var att en svensk klubb skulle spela i kvartsifnal i CL/UEFA cup under 2010. Och då blir det ju svårt att undvika att hacka på SvFF/SEF eftersom man inte har gjort en enda relevant handlingsplan för att sträva dit.

Så det är svaren på dessa frågor jag levererar.

Det rekordstora (då) TV avtalet som såldes för perioden 2006-2010 beror ju till stor del kring den hause som de större klubbarna genererade.

Och att det inte blev lika stort för 2011-2015 beror ju på att allsvenskan under nuvarande period inte varit tillräckligt attraktiv för att plocka marknadsandelar från de andra sporträttigheterna.

Om det blir bättre? Kanske, kanske inte. Vi har ju testat enligt dagens regim och det är ju uppenbart att många har försvunnit från arenorna. Å andra sidan kanske publikhaussen under 2000 talet bara var en bubbla och vi är tbx på normen.

Men det finns bättre förutsättningar för att inte ett(1) ska vara helt dominerande, tycker jag. Fler klubbar har potentialen att hålla en hög nivå. Varför? frågar du mig... Därför att fler klubbar har ett högre komersiellt värde som de kan kapitalisera.

Idag saknar de dock tillräckliga förutsättningar. Eller så har de inte tagit chansen att kunna påverka sin situation tillräckligt bra.

btw, vad fick du 75% ifrån?