Medan Hammarbyspelarna springer runt på gräsmattorna i L.A tänkte jag göra en kortare överblick över det amerikanska sättet att driva proffsligor. Skillnaden mot den europeiska modellen är slående och märks tydligast genom att proffsligorna i Amerika är stängda, dvs saknar upp respektive nedflyttning. Syftet, förutom att nå en monopolliknande ställning för ligans intressenter, är bl.a. att lag som halkat efter i serien inte ska behöva finansiera förvärv för att klara sig kvar i ligan. I huvudsak handlar det om att konkurrensen ska vara så jämn som möjligt och samtliga lag ska över en längre period kunna få möjlighet at vinna ett mästerskap. Sporten ses i första hand som underhållning och det är det som ska stimulera publikströmmarna och TV-bolagens vilja att köpa sändningsrättigheter. För att nå konkurrensjämvikt har olika regleringar införts både sportsligt och ekonomiskt, i NFL fördelas t.ex. publikintäkterna 60-40 mellan hemma och bortalag. Samtliga reklamavtal förhandlas centralt och det finns lönetak för att kunna hålla kontroll över lönekostnaderna. På det sportsliga planet finns dem haussade draftsystemen som ger de sämsta lagen möjligheten att välja de största talangerna. Den ekonomiska avkastningen är central i verksamheten och hela systemets struktur syftar i att lönsamhet ska uppnås. Detta fenomen har uppmärksammats av flera forskare och ekonomiprofessor Stefan Szymanski skrev i en artikel 1999 att den europeiska fotbollen bör ta efter om man vill ta steget till profitmaximering på klubbnivå, "Öppen konkurrens gynnar i stort sett samtliga intressenter utom klubbägarna". En annan företeelse är det för oss ofattbara sättet som lagen (som drivs som franchise) flyttar mellan olika städer på i syfte att bl.a. sätta press på staden att investera i infrastruktur kring den sportsliga verksamheten. Detta bisarra tillvägagångssätt kan betraktas i denna text där Columbus lyckades med konststycket att förvärva (som de väljer och kalla det) två proffslag, både fotboll och baseball.
Fotbollen har länge varit en nischad sport i USA och försök att skapa proffsligor har tidigare inte varit särskilt framgångsrika, NASL dog ut efter en ganska kort tid under tidiga 80-talet. Nu gör man ett nytt försök med MLS men gudarna ska veta att det är ingen liga som bildades tack vare ett intresse eller efterfrågan av professionell fotboll. Ligans bildande var ett krav från FIFA för att USA skulle få arrangera VM 1994 och man har valt att köra den amerikanska modellen fullt ut med alla regleringar som hör till och som om det inte var nog så har man dessutom toppat med ett värvningssystem där ligan skriver kontrakt med spelarna och allokerar dem sedan till sina respektive lag för att försöka optimera den sportsliga jämvikten. Även lönetak infördes, men det pressas stadigt uppåt eftersom till skillnad från de övriga amerikanska proffsligorna, konkurrerar MLS med Europas höga löner i kamp om spelare. Trots att en vissa modifieringar gjorts bl.a. har klubbarna för första gången i år fått lov och förhandla fram egna sponsoravtal (en viss % ska dock tillfalla MLS), är konceptet fortfarande mycket främmande från den övriga fotbollsvärlden där tjusningen ligger i spänningen, lidelsen, kärlek och hat då i stort sätt samtliga konflikter i samhället kan speglas på en fotbollsplan, katoliker mot protestanter, olika samhällsklasser mot varandra, politiska värderingar, stad mot stad, land mot land m.m. Fotbollen har växt sig stark under åren där kapitalet ännu inte bestämde reglerna och blev en integrerad del av samhället och det är tack vare det som näringslivet till slut kunnat kapitalisera på sporten, glöm aldrig bort detta. I USA har man istället utgått från kapitalet och försökt skapa ett intresse, en nöjesprodukt. Man har med andra ord börjat i en helt annan ända och det är inte den bästa förutsättningen för att få detta till en nivå i världsklass. Nej, MLS har istället blivit en stor förlustaffär för ligan som helhet de första 10 åren och endast den AEG ägda klubben L.A Galaxy samt ytterligare ett eller annat lag har genererat vinst, detta bl.a tack vare, surprise surprise, egna arenor. Planen är nu att samtliga lag ska bygga egna arenor, men jag ställer mig ytterst tveksam till om det verkligen räcker för att placera MLS som en respekterad liga på världskartan. Även om den amerikanska modellen varit framgångsrik på hemmaplan och jänkarna gillar den typ av underhållning finns det i dag flera andra proffsligor som är både större och mer vinstdrivande vilket gör att fotbollen kommer få svårt att etablera sig i USA och bli den profitmaskin som man önskar. Pengarna finns där, men kulturen lyser med sin frånvaro. Båda finns i Europa och det finns en risk att man tar konceptet över till andra sidan Atlanten och försöker implementera den här. Vi har redan sett hockeyn i Sverige som försökt och ta vissa steg mot en sådan struktur. Snälla, låt oss slippa och se detta och för att åter citera Szymanski, "Öppen konkurrens gynnar i stort sett samtliga intressenter utom klubbägarna".
Intressant läsning: European Football: Back to the 1950s, Loek Groot, may 2005
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar