Hidden agenda

I fredags tog Platini över på stolen som UEFAs störste pamp. Ett skifte som förutom nytänkande kan leda till drastiska beslut som på sikt kan få obehagliga konsekvenser. Det är ingen vild gissning att UEFA, efter Sepp Blatters öppna stöd för Platini, kommer närma sig FIFA.

Det är med andra ord troligt att Blatter kommer kunna få möjlighet att få igenom sina regleringar på den kapitalstarka europeiska fotbollsscenen. Blatter tycker själv att fotbollen blivit för kommersiell ”Girighet är på väg att förstöra fotbollen för all framtid”.

Jag instämmer till fullo, men när det kommer från honom är det direkt motsägelsefullt mot hans och organisationen FIFA´s sätt att agera på. Så sent som i augusti 2006 tecknade organisationen ett nytt, ekonomiskt mycket fördelaktigt avtal med EA Sports där bolaget fick förlängda rättigheter till och kunna använda sig av varumärket FIFA, bara för att nämna ett billigt exempel.

Blatters visioner innebär en hel del regleringar som till ytan kan tyckas värna om fotbollens ideologi och leda till en mer antikommersiell inriktning, men vid närmare eftertanke handlar det snarare om ett försök till omallokering av intäkterna från de mäktiga klubbarna tillbaks till förbunden FIFA och UEFA som märker av att deras del av de totala intäkterna börjar minska.

När Premier League nyligen tecknade ett nytt globalt TV avtal för sändningsrätter utanför UK och som var värt £625miljoner, (ger ligan totala Tv-intäkter om £2.7miljarder/3år vilket genererar ca £45miljoner/klubb/år) mörknade det säkert för ögonen på pamparna.

Samtidigt som detta avtal stärker PL´s varumärke ytterligare, kommer det och generera i än fler icke inhemska spelare i ligan. Just avregleringen av spelarmarknaden har lett till att det i de europeiska ligorna kryllar av spelare med olika nationaliteter. Studier pekar på att detta faktum höjt kvalitén på de inhemska ligorna i förhållande till landslagsfotbollen.

Parallellt med detta pratar många betraktare om att VM och EM slutspelen inte riktigt motsvarar förväntningarna avseende spelkvalitén. Fortsätter denna utveckling finns det en risk att UEFA och FIFA på sikt kan börja förlora intäkter från sina största intäktskällor och Blatter har officiellt uttalat att han vill jämna ut balansen (läs ta kommandot) mellan klubb och landslagsfotbollen, frågan är om det handlar om sportsliga eller ekonomiska värderingar.

Blatters förslag om max 16 lag per liga är förutom en åtgärd för att minska slitaget på spelarna även en reglering som begränsar ligaklubbarnas totala intäkter. Ett annat förslag ska reglera antalet utländska spelare genom en regel om minst 6 inhemska per klubb, något som får klubbdirektörerna och EU att gå i taket.

Med bakgrund av detta kan man dra slutsatsen att FIFA/UEFA vill stärka sin position på klubbarnas bekostnad, så kom inte och snacka om en minskad kommersiellisering, det handlar snarare om att förbunden själva vill ha en större del av den finansiella kakan fotbollen bakat.

Girigheten har i så fall bara börjat och en maktkamp kommer att sluta med en förlorare, fotbollen. Problemet ligger i att den ekonomiska hetsen har nått en punkt där det är omöjligt att trycka på stoppknappen utan ett det får ödesdigra konsekvenser.

Det finns en stor maktfaktor i form av G14 lagen, en maktfaktor som Platini säger sig inte vilja erkänna, en maktfaktor som jag är rädd kan få vatten på sin kvarn och få tummen ur arslet och bryta sig loss för att starta en utbrytarliga.

Jag är tämligen övertygad att en sådan ligas utformning kommer likna de ligasystem som finns på andra sidan Atlanten. Hamnar vi där, är det början på slutet, både när det gäller klubbfotboll men framför allt landslagsfotboll.