AIK först ut bland Stockholmsklubbarna

AIK släppte Q4 idag och det var ingen surprise. Endast en intäktsdrivande hemmamatch under perioden ligger givetvis bakom röda siffran för perioden. (-3.1mesk)

Resultatet för helåret landade på 14.2 msek före skatt men kassaflödet var negativt. Det senare är ju inte direkt upplyftande, i slutändan är det kassaflödet och inte det periodiserade resultatet som finansierar verksamheten samt nyförvärv.

Kort och gott, ökad omsättning och en sämre marginal vilket är representativt för en fotbollsmarknad med hög tävlingsbalans.

I övrigt hänvisar jag till kommentaren efter Q3.

Värt att notera, 2007 års positiva resultat beror på att klubben realiserat tillgångar (22 msek) där man haft hela andelen i reavinsen. I de kontrakt(spelare) man förvärvat unde året har klubben gett upp en betydande del (upp till 50%) av eventuella framtida kassaflöden till Agent 03. Bara en liten hint om framtida intjäningsförmågan.

Kassan hade vid årskiftet en balans på 16.9 msek. Utan en försäljning av Wilton (~17 msek i kassaflöde) hade klubben m.a.o. haft radikala problem med likviditeten och betalningarna denna vinter. Det handlade således inte om att "sälja guldet".

För AIK gäller som för de flesta andra vid spektakulära förvärv, sälj för att köpa nytt.

Siffrorna i korthet:

Omsättning: 125.5 msek (94.1 msek - 2006)

Resultat före skatt: 14,2 mesk (13.5 msek)

Kassaflöde: - 7.9 mesk (+22.3 msek)

AIKs investeringar i nya spelarkontrakt: (I de tre översta har Agent03 medinvesterat och deras del ingår inte i siffrorna)

Khari Stephenson, 2.6 msek (transfer) ---> resultatfört 0.65 msek/år i 4 år

Argentinarna, 7 msek (transfer) ---> resultatfört 2.33 msek/år i 3 år

Nils Erik (sign-on) ~ 3 msek resultatfört direkt i sin helhet.

Bojan D ---> ev. sign-on status går inte härleda i bokslutet.

Mer läsning:
Mycket kort om AIKs halvårsresultat
AIK på väg mot svarta siffror 2007
Det är inte alltid så enkelt som det ser ut

Rami Shaaban!

Så skrav han till slut på, Rami Shaaban. Jag lyfter på hatten till alla som gjort denna transfer möjlig och hur värvningen än har finansierats måste vi alla ha mycket stor respekt för storleken på investeringen.

Det är inte många andra allsvenska klubbar som idag skulle klara av att finansiera denna affär, Malmö, Elfsborg kanske, that's it.

Stämmer de summor som figurerar i media är beloppet som ska betalas up front bara det 10-15% av klubbens årliga driftintäkter. Det i en så gott som marginalfri samt underkapitaliserad marknad.

Även ifall siffrorna nu skulle vara något överdrivna kan vi ställa Ramivärvningen i relation till bolagets balansräkning så får man ett perspektiv till hur stor denna affär är för Hammarby Fotboll. En av förklaringarna till att affären dragit ut på tiden samt att klubben varit beroende av en spelarexport.

Den segdragna affären har varit något av en mediacirkus och den ena efter den andra mediaprofilen har försökt plocka billiga poäng och det blir lite övertydligt att de lever i en värld där den största affären man genomfört är att försöka ropa hem en bortamatch på Hell´s Kitchen.

Den stora frågan är givetvis, är Rami värd alla miljoner? Då jag hela tiden varit pro-Shaaban så måste mitt svar blir ja på den frågan. Isolerat är det väldigt mycket pengar för en enda spelare. Ändå tycker jag det är precis klubben behöver för att ta en plats i den positiva spiralen.

Denna affär kan bli en bidragande faktor till att klubben återigen får en skjuts i tillväxten, ökar sitt kapacitetsutnyttjande och pressar det mot taket de återstående åren på Söderstadion. Viktigt ävan att påpeka, Rami är EN av faktorerna.

Ökad tillväxt ger utrymme att öka budgeten och matcha konkurrenterna i "the arms race". Men visst är det en värvning i bästa nyttomaximeringsanda och vi ska komma ihåg att den inte är riskfri! Och sportsligt är det givetvis bara en uppsida vi kan se och publiciteten samt mediaexponeringen de senaste dagarna kan ingen Bajare klaga på.

Hade man frågat mig för två år sedan hade svaret kanske varit annat.

Hur ser egentligen fotbollens framtid ut? (del II)

G14 klubbarna har kommit överens med UEFA och FIFA om ersättning för de spelare som representerar sina länder i mästerskapen. Samtidigt har man meddelat att man kommer självupplösas och ersättas av den större och bredare organisationen ECA (European Clubs Association) bestående av 103 klubbar. So far so good.

Är allt frid och fröjd för Platini & Co? Knappast, kolla på länken och de två diagram till höger där vi dels ser de fem största ligornas marknadsandel i den Europeiska fotbollen (2006) men även att stormakten Premier League med de amerikanska ägarna i täten växer sig starkare och starkare. Nya maktkamper lär stå för dörren.

Nu verkar det som att Premier League börjar titta bortom horisonten. Jag misstänker att man redan idag planerar för en framtid där taket i tillväxten förmodligen inte är alltför långt bort och man arbetar hårt med sin affärsutveckling.

Projektet med en 39:e omgång utanför Englands gränser beräknas generera £240 miljoner i form av olika rättigheter.

Den diskussion jag hade med min brittiske vän för ganska exakt ett år sedan var med andra ord inte helt taget i luften...

Amerikanerna ser givetvis tillväxtpotentialen och sneglar på värderingarna av NFL klubbarna som är mycket högre än de europeiska fotbollsklubbarna. Samtidigt lär fler brittiska klubbar bli objekt för uppköp. Derby har precis köpts upp och Yankees ägaren Hank Steinbrenner är ute på jakt i England, Tottenham är ett prospect.

Hur det blir med den 39:e omgången i Premiership står skrivet i stjärnorna, en och annan pamp i centralorganisationerna uppges ha flugit i taket. Samtidigt är det återigen ett tecken på att vi så småningom kan vara på väg mot en konsolidering av de europeiska ligorna.

Jag säger inte att jag gillar det, men snöbollen blir mer och mer en lavin.

tidigare inlägg:
Hur ser egentligen fotbollens framtid ut? (del I)

Rapportsäsongen igång

Halmstad var först(?) ut med att släppa det ekonomiska resultatet för 2007. Bollklubbens försäljning av Emra Tahirovic, uppskattningsvis 16 msek, bidrog till rekordintäkter på 56 msek.

Det ekonomiska resultatet blev +4.2 msek tack vare nettot om knappa 10 msek som Tahirovics bidrag blev efter pengar till Örebro SK samt bokföringsmässiga nedskrivningar.

Föreningen har dock fortsätta problem att få sin drift och få ihop, minus dryga 4 miljoner innebär att klubben så som många andra, finansierar sin löpande verksamhet genom spelarförsäljningar. Man har satt upp ett mål om att nå ett balanserat driftresultat 2010. Årets underskott får nog anses som finansierat i och med försäljningen av Dusan.

källa: 2001-2006 svenskfotboll.se 2007 hbk.se

Så här tror jag följande klubbar kommer redovisa:

AIK - misstänker röda siffror för Q4 men givetvis svarta för helåret, starkt drivet av de 22 msek klubben haft haft som nettovinst för sina spelarförsäljningar. Driften lär dock visa ett underskott, jämfört med dryga 10 miljoner plus 2006.

DIF - Efter ett sportsligt framgångsrikt år i konbination med ringa investeringar i spelatruppen utan högre lönekostnader som följd, samt nästan obefintliga spelarkontraktsförlängningar under 2007 borde föreningen, efter två år med negativa driftsiffror klara av att balansera sitt driftresultat. "Bottom line" kommer man sin vana trogen redovisa svarta siffror.

Omtalade riskkapitalbolaget DF AB lär för andra året i rad visa röda siffror på nedersta raden, dock ett positivt kassaflöde tack vare skvättförsäljningarna av Concha och Arneng.

Elfsborg - Efter spelarförsäljningar av Jon Jönsson och Samuel Holmén samt Joakim Sjöhage men även tack vare den intäktsbringande matchen mot Valencia har klubben stärkts av extraordinära intäkter och vinsten lär landa på minst 20 msek vilket klubbledningen redan flaggat för. En sämre ligaplacering blev kostnaden och baksidan.

De övriga klubbarna? Inte en blekaste men det blir intressanta siffror. Återkommer löpande under våren med korta kommentarer.

Publiktillväxt vs ekonomisk tillväxt

Bloggen Go Bajen Go fortsätter sin intressanta publik-marathon. De senste två inläggen har visat mycket intressanta resultat där begränsningarna med Söderstadion blir mycket mer tydliga.

Nedastående tabell visar den allsvenska publiktillväxten i relation till Hammarbys publiktillväxt. Siffrorna är inte de roligaste med Hammarbyögon och orsaken till denna trend hittar ni på Go Bajen Go, här och här.

saxat från: Go Bajen Go, Publiksiffror: Mer kapacitet och publik (Del 5)

Det man frågar sig är givetvis hur Hammarbys intäktstillväxt i relation till ligan som helhet påverkats av detta faktum under motsvarande period.

Jag har roat mig med att plotta enligt samma metod som Go Bajen Go och där år 1998 startar på 100.

Tillväxt intäkter (ingen hänsyn till inflation) allsvenskan vs Hammarby Fotboll. (1998=100)

I driftintäkterna ingår de största intäktkällorna, biljettintäkter, marknads/reklamintäkter, merchandise samt TV-intäkter. Spelartransfers är inte medräknade.

Hammarbys tillväxt har alltså matchat allsvensk dito mycket väl trots en sämre publiktillväxt. Bajen har haft en kraftigare tillväxt under perioden 2001 till 2004 för att sedan tappa något i relation till konkurrenterna.

Vad kan man dra för slutsatser av det?

- Hammarbypubliken har fått betala de knappa arenaresurserna i form av stigande biljettpriser.
- Starkt varumärke.
- Marknadsavdelningen har gjort ett riktigt bra jobb i relation till sina allsvenska konkurrenter.

Återigen, arenafrågan är den viktigaste frågan som är öppen just nu. Trenden är vikande och taket för tillväxten med nuvarande logistik är inte långt bort.

Varför vissa klubbar kunnat värva dyrare spelare? Mer riskkapital samt högre transfernetto, och det finns att hitta någon annanstans på denna blogg.

Competitive Balance - en kort summering

Det var egentligen inga banbrytande resultat som min enkla undersökning kom fram till. Det känns dock alltid bättre att kunna kvantifiera resultat och trender.

Hur som helst kan vi konstatera att Premier League trots den försämrade tävlingsbalansen de senaste 15 åren haft en fantastisk efterfrågetillväxt.

Det man ställer sig frågande till, är hur en signifikant försämring i tävlingsbalansen på hemmaplan skulle påverka efterfrågan på allsvensk fotboll. Rosenborgs långa och extremt starka dominans i norsk fotboll avskräcker i alla fall mig, även om det skulle vara Hammarby som nådde den statusen.

Samtidigt krävs det ganska mycket för att en förskjutning i tävlingsbalansen ska inträffa. Vi ser idag absolut inga tecken på att något sådant skulle ligga i den närmaste framtiden.

******

De ökade klyftorna i Premier League kan även illustreras enligt följande graf, den visar en korstabell, lönekostnad i respektive klubb vs klubbarnas andel av totalt utdelade poäng i ligan år 2004.

Notera gärna Leeds som kan användas som ett avskräckande exempel för de som vill dra på sig för stora kostnader för att sedan vänta in intäkterna man tror sig dessa ska generera. Notera även ManU som i bästa profitmaximeringsanda inte har de absolut högsta lönekostnaderna.

Tar bort de fyra stora klubbarna och man får nog en bild ganska lik allsvenskan.

Sambandet är starkt, en statistisk undersökning i England baserad på data från 40 klubbar under 40 år visade på att en klubbs sportsliga resultat till 92% kan förklaras av spelarnas löner.

PL är inte den enda ligan med denna trend.

Jag saxar in en liknande graf, om än annan metodik från Spanien säsongen 2001/02 där man har ett stort urval bland klubbarna i de två första divisionerna, budget vs tabellplacering.

x-axeln: placering, y-axeln: budget meur.
källa: Does Sports Performance Influence Revenues and Economic Results in Spanish Football? Ángel Barajas Alonso, Carlos M. Fernandez-Jardón, Liz Crolley

Grafen från Spanien visar ligaplacering på x-axeln och budget på y-axeln. "bollarnas" volym visar storleken på klubbarnas medlemsstock. Förklaringsgraden i sambandet mellan budget och ligaplacering är 55.12% och visas genom den exponentiella trendlinjen.

Tar vi en liknande illustration för allsvenskan från säsongerna 2004, 2005 och 2006 finner vi förklaringsgraden lägre för sambandet mellan driftintäkter och sportsligt resultat (35% - 2006), även om Häcken sabbar en del. Klyftorma är inte tillräckligt stora och det "sportsliga momentum" klubben befinner sig i verkar spela en större roll. Värt och tillägga är att punktinsatser genom externt kapital har för vissa klubbar resulterat i sportsliga peakar, även om detta inte visas i figurerna nedan.

Följande grafer visar sambandet mellan klubbars driftintäkter och sportsliga resultat Den första bilden är presenterad enligt den "engelska modellen" intäkter vs poängandel med en liniär regressionslinje och de övriga enligt den "spanska modellen", intäkter vs tabellplacering med en exponentiell trendlinje.

Allsv 2006 x-axeln: klubbars poängandel, y-axeln: driftintäker msek

I MFFs fall ger bilderna en snällare bild än verkligheten åren 2005 och 2006 då den inte räknar med miljonerna klubben kapitaliserat genom spelarförsäljningar. Observera att Häckens intäkter inkluderar Gothia Cup.

Allsv 2006 x-axeln: tabellplacering, y-axeln: driftintäker msek



Allsv 2005 x-axeln: tabellplacering, y-axeln: driftintäker msek


Allsv 2004 x-axeln: tabellplacering, y-axeln: driftintäker msek

Låg publikvarians ett dilemma?

Den eminenta bloggen Go Bajen Go har en mycket intressant serie om publiksiffror. Variansen i publiksifforna är intressant ur flera perspektiv. Givetvis har arenakapaciteten en stor inverkan på variansen vilket flera redan kommenterat. För Hammarbys del lär variationskoefficienten varit än mindre under "10 011 eran".

Hur som helst, klubbar med låg varians lär ha betydligt svårare att räkna hem invsteringar i, samt högre kostnader relaterade till spelartruppen än klubbar med hög publikvarians (om nu den höga variansen kan härledas till sportsliga resultat).

Nu hoppas jag lite på ett inlägg avseende kapacitetsutnyttjande på de allsvenska arenorna.

******

Malmö FF hyllas i en tabloid för de 175 miljoner klubben kapitaliserat genom spelarförsäljningar. Isolerat är siffran mycket mycket imponerande men jag förstår inte riktigt hur hövdingen kan slå sig för bröstet med tanke på de sportsliga resultaten klubben levererat post 2004. Kan någon istället försöka sig på och mäta kapitalförstöringen?

******

Webster, kan även få negativa konsekvenser för andra aktörer än fotbollsklubbarna.

Ur ett intralige- perspektiv borde inte konkurrensbalanserna förändras. Gapen mellan de stora och små ligorna dock, orkar inte tänka på det just nu...

Competitive Balance III - Allsvenskan

Tävlingsbalans, C4-index, H-indax 1979-2007 samt publiksnitt allsvenskan

För att förstå terminologin läs här

Tittar vi på nyckeltalen ser en relativt jämn och hög nivå vad gäller tävlingsbalans. Det finns givetvis enstaka år med toppar och dalar men dessa har direkt korrigerats. Topp 4 platserna har representerats av nio olika klubbar under 2000-talet. Tävlingsbalansen borde med andra ord vara gynnsam för efterfrågan men mindre gynnsam ur ett profitperspektiv.

Eftersom tävlingsbalansen inte förändrats nämnvärt under årens gång kan inte publikboomen förklaras genom den, även om dess status inte varit till någon nackdel för efterfrågan samt tillväxten. Den stora frågan är givetvis hur en eventull framtida marknadsdominans av ett fåtal klubbar skulle påverka efterfrågan för allsvensk fotboll. Det är ju trots allt ingen produkt i världsklass som levereras. Och var ligger jämvikten profitmax-tävlingsbalans i allsvenskan?

Det finns inga klubbar som lyckats skapa sig bestående konkurrensfördelar. Flera har försökt, DF AB har tagit in nästan 60 miljoner i externt kapital, Malmö har Zlatan, Afonso & co pengar och Elfsborg fick även de en bra hävstång genom externt kapital utifrån. Nu är talangutveckling den senaste flugan i allsvenskan.

Det som på längre sikt skulle kunna driva en försämring av tävlingsbalasen och en högre marknadskoncentration, är ökade driftintäkter för ett fåtal klubbar gentemot ligan som helhet. Just nu är det dock inget som pekar på en sådan utveckling. Kanske kan Malmö dra fördelar av sin nya arena som står klar om ett år och återigen få tillväxt på sina intäkter.

Royal League var en turnering som kunde varit en språngbräda för ökad marknadskoncentration, både sportsligt och ekonomiskt. Det ekonomiska bidraget från denna turnering var dock i det närmaste obefintlig. (här) .

En annan aspekt och ta i beaktande är att endast en ligaplacering ger så lite som enbart axcess till ett Champions League kval, vilket gör denna väg till dominans mycket kostsam och förmodligen svår att räkna hem för klubbarna eller dess investerare.

Fast det kanske är så enkelt att klubbarna först ska outperforma sportslig prestation tack vare en sportorganisation i nationell toppklass och låter intäkterna komma i efterhand. Det som talar emot är den stora spelaromsättningen och de sportsliga följder samt merkostnader som det för med sig.

För att få ett nyckeltal för konkurrensbalansen vad gäller marknadsandelar, har jag använt mig av samma modell för att bäräkna konkurrensbalansen mätt i driftintäkter under 2000 talet. C4-indexet baseras på de 4 klubbar som omsätter mest under respektive säsong (deras ackumulerade driftintäkter i relation till ligans dito). H-indexet är summan av samtliga klubbars marknadsandel i kvadrat. (se del ett)

Allsvensk konkurrensbalans vad gäller driftintäkter, C4-index samt H-index

Det är ganska tydligt att allsvenskan ur ett intäktsperspektiv inte ser ut och vara på väg mot en större marknadskoncentration. Peaken år 200o beror på Helsingborgs deltagande i Champions League. Tilläggas kan att ett deltagande i CL(med realistiska resultat i gruppspelet) i dag inte skulle ge ett lika stort utslag. På klubbnivå finns det en analys sedan tidigare, jämt värre. (här)

Profitperspektivet.

Den konstant relativt höga tävlings- och konkurrensbalansen i allsvenskan borde innebära stora svårigheter för klubbarna att profitera över en längre tidsperiod vilket vi historisk sett kan konstatera av tabellen nedan.

De allsvenska klubbars ackumulerade driftintäkter, resultatet från klubbarnas drift samt transfernetto

Det ska bli intressant och se om 2006 var ett undantag och ett resultat av den stora ökningen av TV premierna eller om kapprustningen bland klubbarna och den medföljande löneinflationen pressar ner resultaten mot normen, as usual.

Det finns dock en uppsida, och det är handel med spelarkontrakt där de allsvenska klubbarna visat ett positivt netto, precis som den talangfabrik man är, bör göra. Dock så påverkar den kontinuiteten och för med sig en hög spelaromsättning som inte är helt gratis. Så kan man ju fråga sig, för och ta ett exempel, vilken investering är bäst ut ett investerarperspektiv, Agent 03 eller AIK Fotboll AB, om man nu tänker rent rationellt (risk-avkastning)?

I helgen mycket kort summering.

Competitive Balance II - Tippeligan

C4-index, H-Index samt snittpublik tippeligan 1979-2007.

Både vad gäller tippeligan och allsvenskan har jag modellerat om C5 indexet till ett C4 index och med andra ord räknat topp fyra klubbarnas marknadsandel i relation till ligan som helhet. Anledningen är helt enkelt det färre antalet lag i ligan samt definitionen av "topp".

Tippeligan är intressant då det finns ett möjlgt samband mellan Rosenorgs förlorade dominans i ligan samt de kraftigt stigande publiksiffrorna post 2002. Publikboomen i Norge kom flera år senare än den gjorde i Sverige och frågan är givetvis hur stor roll på efterfrågan den förbättrade tävlingsbalansen inverkat. Rosenborgs dominans var väldigt kraftig under många års tid och det borde kunna relateras till Szymanskis tes om "alltför dominanta" klubbars negativa inverkan på efterfrågan.

Tittar vi på nyckeltalen. Ser vi en signifikant förbättring i tävlingsbalansen post 2002, både vad gäller topp 4 klubbarnas poängförsprång och sättet på hur poängen fördelas i ligan som helhet. Topp 4 klubbars försprång kan å andra sidan ha ett samband med Rosenborg överlägsenhet vad gäller poängförsprång. Ligan har ändå haft väldigt många olika lag som representerat topp 4. Perioden 1997-2002 har nio olika klubbar hamnat topp fyra och under perioden 2003-2007 har hela fjorton olika klubbar delat på de fyra första platserna, med andra ord, lite fritt kaos de senaste åren.

Ur ett profitperspektiv var Rosenborg den stora vinnaren under glansåren med kontinuerligt spel i Champions League. De senaste årens förbättrade tävlingsbalans borde innebära mycket sämre möjligheter för klubbarna i ligan att leverera profit.

T.ex. visade Rosenborg röda siffror 2006 (-7.8 mnok) då klubben budgeterar med Europaspel varje år. 2007 års resultat lär dock visa en annan färg i bokslutet. Klubbens starka finanser och möjligheten att betala höga löner driver samtidigt konkurrenters lönekostnader uppåt eftersom när de ser en möjlighet att utmana om mästerskapet och därmed borde maximera den sportsliga nyttan vilket driver kostnadssidan.

Vi har tidigare läst om Fredrikstads ekonomiska problem (här). Skulle vara intressant och se samtliga klubbars nyckeltal.

Imorgon allsvenskan

Competitive Balance I - Premier League

Forskare är eniga när tävlingsbalansen i sportligor kommer på tal. En jämn tävlingsbalans gör ligan mer spännande och det optimala är att varje matchs utgång är helt oviss där båda lagen har lika stora odds på seger. Ovissheten kring mästerskapet är en annan faktor som anses mycket viktig för efterfrågan.

”Ovissheten kring resultatet är varje sportevenemangs blodådra”

En sådan stark tävlingsbalans borde resultera i optimalt intresse med maximerade publik och TV intäkter.

Ur ett profitperspektiv finns det en baksida. Det innebär att klubbarnas kapprustning drivs till sin yttersta spets och hela intäktsökningen äts upp av löneinflation som drivkraften efter sportslig framgång och mästerskapet resulterar i.

Vi vet att Premier League är en mycket segmenterad liga och vi vet även att allsvenskan är en mycket jämn och oviss liga.

Det finns olika modeller för att kunna kvantifiera sportslig konkurrenskraft och tävlingsbalans och jag ska göra ett försök att se om det kan finnas olika samband och om tävlingsbalansen verkligen ger utslag på publiktillströmningen och profit.

Det finns som sagt ett antal olika modeller för ändamålet och jag fastnade för följande.

Jag kommer mäta marknadsdominans och se huruvida topplagen skaffar sig en dominerande ställning.

C5 = [summan av de fem första lagens poäng]/[summan av totalt utdelade poäng i ligan]

Detta nyckeltal är känsligt för bl.a förändringar av antalet klubbar i ligan och därför korrigeras det med följande multiplikator.

C5-index = ([C5]/(5/N)) * 100 där N = antalet klubbar i ligan

Eftersom detta nyckeltal enbart visar toppklubbars sportsliga marknadsdominans relativt ligan använder jag även denna modell som visar tävlingsbalansen i ligan som helhet. Den är baserad på Herfindahl Index mäter marknadskoncentration.

Där S = klubb i:s marknadsandel [poäng/ligans totala poäng] och N = antal klubbar i ligan.

Även detta nyckeltal korrigeras för att normalisera förändringar i antalet klubbar över tiden.

H-index = ([H]/(1/N)) * 100

Ett H-index som hamnar på 100 innebär perfekt konkurrens, vid H-indexet = 100 skulle det innebära samtliga lag i ligan skulle få lika många poäng.

Det finns svagheter i modellerna, ett är att nyckeltalen baseras på slutresultaten och inte på det som händer under säsongens gång vilket ju de facto har stor inverkan på publiksiffror. Sedan kan ett H-index på 100 nås genom att samtliga matcher i ligan slutar 0-0, inte särskilt publikdrivande om man frågan mig.

De tre ligorna som jag tittat närmare på är Premier League där jag använder redan färdigt material, tippeligan som jag finner intressant då tävlingsbalansen signifikant förändrats post 2002 bl.a. tack vare Rosenborgs ”fall” samt allsvenskan som ju är intressant ur vårt perspektiv.

Premier League

Det hänt en hel del avseende tävlingsbalans de senaste 15 åren. Det vi ser är ett resultat av ett fåtal klubbar som lyckats dra nytta av Champions Leagues format och fått utrymme till en signifikant högre lönebudget som givetvis påverkat det sportsliga resultaten. Samtidigt visar inte nyckeltalen det faktum att ligan blivit något av ”tre ligor i en fenomen” där topp fyra under 2000 talet representerats av sju olika klubbar men där de fyra första platserna de senaste tre säsongerna konstant bestått av de ”fyra stora” klubbarna.

En försämrad tävlingsbalans med större marknadskoncentration borde enligt ekonomerna innebära en lägre efterfrågan för sporten. I Premier Leagues fall har det inte påverkats negativt, än. Tillväxten både vad gäller publikintäkter och TV avtal har varit galaktisk och följande graf visar beläggningen på Premier League klubbarnas arenor.

Varför är det så kan man fråga sig, jag skulle tro följande faktorer inverkar.

• Ett mycket stort och brett fotbollsintresse i England.

• Trots segmenteringen, ovisshet i respektive segment. Ovisshet kring mästerskapet, ovisshet kring nedflyttningssträcket och ett visst hopp för ett fåtal lag att kanske kanske nå en topp 4 placering en enstaka säsong.

• En fotbollsprodukt i världsklass.

• Starka klubbvarumärken och starka spelarvarumärken, det senare tack vare Premier Leagues stora intäktsförsprång till de övriga ligorna i Europa vilket driver det nationella och globala intresset för respektive varumärke.

Är det kanske så att den ökade marknadskoncentrationen istället gynnat Premier Laugue och dess mycket starka tillväxt? Ligan har exploaterats med de starkare varumärkena som den stora katalysatorn.

Profitperspektivet

Som jag skrev i ett tidigare inlägg (här) har PL klubbarna börjat visa profit de senaste åren. En marknadskoncentration med ett fåtal ”giganter” ger bra förutsättningar till goda marginaler. En större konkurrenssituation i hela ligan pressar marginalerna nedåt.

Frågan är givetvis var gränsen i tävlingsbalansen ligger för att ligan ska kunna behålla sin dragningskraft och vilka metoder kan användas för att balansera det.

I Nordamerika använder man sig av en struktur som jag tittat på lite närmare här.

Det finns möjligheter för ligaorganisationerna att reglera tävlingsbestämmelserna, serieformat, omallokering i fördelningen av TV pengar mm. I Premier Leagues är det möjligt att klubbarna automatiskt begränsar utvecklingen genom att ett par av topp fyra klubbarna istället tar ut en högre vinstmarginal än att förstärka truppen ytterligare och därmed försämra tävlingsbalansen.

Även ägarstrukturen kan ha en inverkan, där en blandning av ägare med olika motiv (profit-max vs nytto-max) och deras investeringsbeslut kan påverka tävlingsbalansen. Kort om ägande, profit vs nytta. (här)

Det borde finnas en jämvikt, förmodligen individuell för varje liga, där maximerad profit kan uppnås vid en viss nivå i tävlingsbalansen. Stefan Szymanski menar att så länge den dominerande klubben inte blir alltför dominant är det ett föga bekymmer för efterfrågan.

Frågan är givetvis var gränsen för "alltför dominant" går och det intressanta är ju vad som händer om efterfrågan till slut sjunker på grund av en sämre tävlingsbalans. Incitamenten för en europeisk superliga skulle i så fall öka ur de engelska toppklubbars och dess ägares perspektiv.

Imorgon Tippeligan.

Competitive Balance in Football: Trends and Effects - Jonathan Michie Christine Oughton, 2004
Competitive Balance in Football: An update - Jonathan Michie Christine Oughton, 200, Jul 2005

Competitive balance in sports leagues and the paradox of power - Stefan Szymanski, Oct 2006

Ytterligare en vecka närmare avspark

...grönvita sidan upp! släppte nyheten om Petter Andersson, tabloiderna var i bästa lösnummeranda inte sena på att dra nytta av informationen.

Man har ju väntat på att Petter ska nå "the next level" ett par-tre år nu. Att fortsätta hoppas och tro att han ska göra det i Hammarby kan ge större avkastning längre fram men innebär även en risk - dvs att han inte tar klivet, återigen skadar sig illa mm.

Beslutet i att sälja eller ej borde dessutom baseras på det faktum att man förmodligen har detta, sommarens och nästa vinters transferfönster att sälja Petter. Frågan är ju ifall han vill förlänga sitt kontrakt som går ut hösten 2009 ytterligare en gång, eller om han planerar och dra nytta av bosmanregeln för att komma ut på kontinenten. Här är det klubbens skyldighet att inte utsätta sig i en ny Kennedy, PFO mfl situation.

Petter behöver kanske en kontinuerlig och för honom mer passande roll för att ta sista steget och den rollen finns kanske någon annan stans än i Hammarby årgång 2008. Lyckas man dessutom förhandla fram en hyfsad vidareförsäljningsklausul kan affären i slutändan bli ännu bättre.

Ytterligare en dimension finns och det handlar givetvis om att Petter själv har måste bestämma sig för att signa för köpintressenten för att komma till ett avslut.

Alternativen vid beslut är bl.a.

Vid sälj:
+ säkra kassaflöden in idag ---> en del utrymme till finansiering av förstärkningar i andra lagdelar ---> omallokering av resurser ----> eventuell högre totalnytta och därmed bätte kvalitet på truppen som helhet.

+ ösäkra kassaflöden i framtiden vid en eventuell vidareförsälning.

eller

> Behålla och hoppas på "lyftet" ---> ösäkra framtida kassaflöden.

> Behålla med tanke på ovanstående och hoppas på en annat konkret bud och avslut på andra spelare t.o.m 31/1, om inte ---> betydligt sämre finansieringsmöjligheter till spelarköp våren 2008.

Som sagt, gör han succé i sin nya omgivning kan vi räkna med ytterligare tillskott när de säljer honom vidare utöver det faktum att klubben kan finansiera Rami Shaaban och tack vare det, i mina ögon få en bättre balans i truppen. De borde ge förutsättningar att kunna öka de löpande intäkterna 2008 tack vare en bättre tabellposition osv osv...

Blir det inga vidareförsäljningspengar skulle Hammarby förmodligen inte komma och sälja honom själva i framtiden till ett bättre pris än detta transferfönster (om det nu blir av). Ännu en parameter och ta i beaktande.

Sälj om det går.

******

Liverpool verkar få sin nya superarena. Ägarna Tom Hicks och George Gillett har omfinansierat sina lån och skulden för arenan uppges inte hamna på klubbens balansräkning. Bra tänker säkert många, frågan är om det spelar någon roll. Kapitalkostnaden lär i stället komma och speglas genom högre avkastningskrav för klubben.

******

Kreditoron verkar nu nått fotbollen, Arsenal har som bekant skuldfinansierat Emirates Stadium. Skulden har värdepapperiserats med Ambac Financial Group Inc som garant.

Fitch Ratings har nyligen sänkt kreditbetyget för en del av Ambacs obligationer där bla Arsenals dito ingår, från AAA till AA vilket borde innebära en högre skuldkostnad för klubben. Med tanke på den höga beläggningen på arenan lär det dock finnas utrymme för högre priser för att finansiera ovanstående.

Transfers jan-08 *uppdat. 26/1*

Transfermarknaden känns för tillfället ganska död. Det finns dock några intressanta prospects.

For the records tänkte jag på en och samma plats, samla de mest intressanta spelarförsäljningarna och de transfersummor det spekuleras om. Vi får se om listan byggs på ytterligare under januari månad.

Återstående kontraktslängd inom parantes

Klara transfers
Dusan Djuric (tom 2008) såld Zurich ---> ca 10 msek*


Pågående affärer
Petter Andersson (tom 2009) på väg till FC Midjylland ---> ~10 msek* - [x%](Skellefteå AIK) - [5% ](solidaritetsbidrag till tidigare klubbar)***.
Dulee Johnson (tom 2009) på väg till Birmingham ---> X msek - [10%-30%](häcken) - [upp till 50%](agent03)***

Avskrivna affärer
Lance Davids (tom 2008) på väg till Blackburn ---> nobben, uppges inleda förhandlingar med Dif om en förlängning av sitt kontrakt som går ut 2008.
----------------------------------------------------------------------------------
* Svenska tabloiduppgifter
** Utländska tabloiduppgifter
*** Egen uppskattning

Första av tre

Det som fredagens SvD artikel uppenbarligen gav en försmak av, presenterades idag i en mycket större utsträckning på flera olika håll i Bajenland.

Det öppna brevet hittar ni här och det är ett mycket bra avstamp att bygga vidare på inför årets säsong och inför framtiden. Alla år är viktiga men 2008 känns extra viktigt där Hammarby måste leverera på läktarna, på planen, i styrelserummen, på kansliet m.m. för ett vända den negativa spiralen.

Det här var det första stora steget mot en av julönskningarna. Vi får se om de två andra också blir verklighet...

******

Det kan dröja ett litet tag fram till nästa inlägg. Håller på med datasammanställning och hoppas kunna dra lite slutsatser angående tävlings- och marknadsbalans i tre olika ligor. Jag hoppas vara klar efter helgen men eftersom fritiden för tillfället är relativ knapp kan inga garantier lämnas. Och inget oförutsätt lär ju inträffa fram till dess.

CSR i fokus

Veckan har handlat mycket om samhällsengagemang hos fotbollsklubbarna och det som tidigare konstaterats, att vi alltmer tydligt går mot att sponsorerna värdesätter goodwill och image före exponering. En underrsökning beställd av Hammsby Fotboll visar på att förväntningarna är höga på att fotbollsklubbarna tar ett socialt samhällsansvar.

"Stökigare sport skrämmer sponsorerna" hade Dagens Media som rubrik tillsammans med en bild tagen på Söderstadion. En bild som för tre år sedan var otänkbar i det sammanhanget men som idag hör till vardagen.

Nu är inte allt helt nattsvart och Björn Stenvad på Sponsor Insight menar att det finns en uppsida för företag att tillsammans med klubbarna aktivt arbeta med att vända det negativa till något positivt.

Hammarby Fotboll har som den första klubben i Sverige gett ut en CSR rapport där man samlat alla sina CSR aktiviteter i ett dokument, proffsigt. Ett långt och hårt arebte återtår dock.

En tydlig transparens av CSR är relativt nytt grepp för fotbollsklubbar. För ett år sedan lanserade Chelsea sin första CSR rapport som man dessutom hävdade var den första i sitt slag inom toppfotbollen. (Rapporten kan man tanka ner här.)

Hammarbys arbete har i veckan förutom i Dagens Media även uppmärksammats av SvD där de i en artikelserie om fotbollens roll i samhället lyfter fram Hammarbys bidrag. Betydligt roligare och mer givande läsning än de flertalet icke-nyheter tabloiderna denna vecka lyckats med att producera i Rami-frågan som haft status-quo stämpel i stort sett hela januari. Betydligt mer objektiv bild än den där tabloidskribenter ifrågasätter fotbollens och fotbollsupportrars existens och hävdar att kostnaden för samhället är högre än nyttan.

Fotbollens bidrag till samhället är enorm och det handlar inte enbart om de dryga 300 miljonerna allsvensk fotboll direkt genererar till statskassan. Även fotbollsalliansens bidrag lyfts fram i artikelserien.

Annars var SvD:s artikel om den enade supporterkåren kanske årets hittills mest positiva nyhet i Bajenland. En bra plattform till något alla gemensamt kan bidra med.

CSR är annars inte helt okontroversiellt, finansmannen Mats Qviberg tillhör de som ifrågasatt fenomenet. Han menar dessutom att CSR är en fluga som flyttar fokus och resurser från bolagens kärnverksamhet och tror att det försvunnit inom tre år.

CSR i sig är ingen fluga, begreppet började användas i USA redan under 60-talet. Sättet att kommunicera och paketera arbetet i CSR rapporter kan man däremot betrakta som en fluga men hur länge den varar bestämmer opinionen och det finns idag inga tecken på att den skulle vara på väg och dö ut, snarare tvärt om. En tranparens av CSR kan för företagen vara på väg att etablera sig som ett konkurrensverktyg. Svårigheterna att mäta och kvantifiera fenomenet kan dock göra begreppet något abstrakt.

Det finns till och med de som hävdar att aktivt CSR arbete är värdeskapande ur ett aktieägarperspektiv.

Vad gäller Hammarby så är det givetvis helt rätt att haka på trenden och kommunicera sitt bidrag. Vi måste dock komma ihåg att goodwill och goodwillrelaterade intäkter inte skapas över en natt, det skapas inte heller enbart genom CSR rapporter. Det krävs en långt, brett och konsekvent arbete av samtliga Hammarbyare. Ett för fotbollsföreningar, supportrar och andra intressenter ofta otacksamt arbete då det inte säljer särskillt många tabloidexemplar.

Badwill däremot, drabbas man direkt av vid enstaka isolerade händelser som uppmärksammas av den tredje statsmakten. Badwill säljer lösnummer.

Marknadsplats

Den rosa tabloiden avslöjar idag att NGM har planer på att starta en marknadsplats med idrottsanknytning, kort och gott, en börs för aktier i idrottsaktiebolag, riskkapitalbolag med sportinriktning mfl. Listan på tänkbara prospects var lång och man pratar om hösten 2008.

Den stora frågan är givetvis om man kan få tillräcklig likviditet i en sådan marknad för att den ska bli intressant ur ett investerarperspektiv. Handeln i AIK B är idag inte särskillt likvid då storägarna sitter på sina innehav.

Men visst, med tanke på många, ibland mer eller mindre märkliga prospects som de senaste åren noterats, eller väntar på notering på någon de mindre marknadsplatserna visar att det har funnits en marknad för i stort sett vad som helst.

Fotbollsaktier har historiskt sett inte varit någon lysande investering. De noterade fotbollsklubbarna i England har dock under 2000 talet haft en stark utveckling i takt med Premier Leagues fantastiska tillväxt i relation till andra länders ligor.

Fotbollsaktieindexet KICK* där brittiska noterade klubbar ingår, föll efter starten 1995 och bottnade runt 2002 men har sedan dess stigit dryga 400%

Den europeiska motsvarigheten EUROKICK** har däremot sjunkit ca 20% sedan starten 2000, dock med en viss återhämtning post 2005.

Även om fotbollsklubbarna i Sverige förmodligen inte kommer generera någon profit värd namnet över tiden, finns det med säkerhet intressanta cases med olika relativspel man bör kunna paketera och sälja. Tillväxten i allsvenskan lär dessutom få en skjuts i och med arenaboomen. Men som sagt, likviditeten i handeln är en grundförutsättning och frågan är om dagens marknadsläge är en optimal tidpunkt för lansering av en sådan marknadsplats.

Och visst, fotbollsaktier kan vara ganska roliga ur ett spekulativt perspektiv där kortsiktig kursutveckling enligt ett par studier har ett starkt samband med klubbarnas sportsliga resultat, även om vi vet att priset på fortsatt framgång kontinuerligt stiger och dämed pressar marginalerna.

* KICK: Arsenal, Birmingham, Man City, Millwall, Newcastle, Preston, Rangers, Celtic, Sheffield U, Southampton, Tottenham, Watford

** EUROKICK: Arsenal, Birmingham, Man City, Millwall, Newcastle, Preston, Rangers, Celtic, Sheffield U, Southampton, Tottenham, Watford, Aalbarg, Aarhus, Ajax, AS Roma, Besiktas, Borussia Dortmund, Bröndby, FC Porto, Galatasaray, Juventus, Lazio, OL Groupe, Parken S&E, Sporting

Frequent News and Pure Signals - The Case of a Publicly Traded Football Club - Georg Stadtmann, Oct 2005

Explaining Share Price Performance of Football Clubs Listed on the Euronext Lisbon - João Duque, Nuno Abrantes Ferreira, Jan 2005

Man City, en nagel i ögat på Man U:s framtida profit?

Premiership har kommit mer än halvvägs och Man City får väl betraktas som den stora skrällen så här långt. Klubben utmanar på allvar om de fyra första, mycket kraftigt intäktsdrivande ligaplatserna.

Klubbens höga placering kan förutom Svennis ledarskap tillskrivas den nye ägaren Thaksin Shinawatra som investerat åtskilliga miljoner i nyförvärv.

Samtidigt väntas Man U presentera klubbens genom tiderna starkaste ekonomiska resultalt. En profit på £75 miljoner genererat av intäkter på lite drygt £200 miljoner. Inte illa i en bransch där lönsamhet under en väldigt lång period lyst med sin frånvaro.

Jag har tidigare skrivit några rader om de allt mer ofta förekommande vinsterna hos Premier League klubbarna och vilka faktorer som drivit dessa.

- Ligastrukturen som en konsekvens av G14 lobbying.
- Topp 4 klubbarnas ”exklusitivitet” på CL platserna de senaste åren som en konsekvens av ovanstående.
- Den oerhört starka tillväxten i PL som dessutom skapar stora konkurrensfördelar för de engelska klubbarna i CL.

Vad gäller Man U, handlar det förutom ett urstarkt globalt varumärke även om management i absolut världsklass. Klubben är den enda i världen som konsekvent och trots absoluta topplaceringar levererat profit under en lång tidsperiod.

Det som nu händer är intressant, det borde rent logiskt innebära att topp 4 klubbarna, för att inte riskera hamna utanför CL platserna, bör öppna plånböckerna mer än vad man trodde innan säsongen. Alternativkostnaden vid missat CL spel är inte och leka med. Större investeringar med högre lönekostnader som följd borde med andra ord återigen börja pressa marginalerna.

Skulle Man Citys framgångssaga hålla säsongen ut, visar det givetvis att det uppenbarligen finns en stor potential vad gäller uppköp och förädling av engelska klubbar och dess varumärken. Fler storsatatsande riskkapitalister borde med andra ord söka sig till marknaden och även på längre sikt bidra till en marginalpressande effekt med lägre vinster som en konsekvens.

Som sagt, Premier League blir spännande och följa, i dubbel bemärkelse, även om topp 4 klubbars finansiella försprång är närmast galaktiskt.

I väntan på Godot

Idag är sista dagen för förlängning av säsongskort. Biljettintäkterna står för ca 30% av Hammarbys omsättning det vill säga en betydande del av spelarlönebudgeten. Ca 60% av rörelseintäkterna går till personalkostnader. Så ser det ut i de flesta klubbar.

Förra säsongen var undertecknad nervös över att säsongskortförsäljningen gick trögt. Det gjorde den också, till en början. Hammarbysupportern förefaller dock förlåtande och ju längre våren gick desto större blev suget efter Söderstadion och när mars månad gick mot sitt slut var korten på långsidorna slutsålda.

Vi får se hur det blir denna vinter/vår.

******

Fredrikstad bröstar sig i Rami frågan.

- men vi önskar marknadspriset för Rami

Uppenbarligen är FFK:s värdering inte lika med marknadspris då ett avslut ännu inte är gjort.

Vad marknadspriset blir står skrivet i stjärnorna, det som däremot är klart är att Fredrikstads del i Ramis marknadsvärde blir lika med noll om han stannar i klubben 2008 ut.

Fredrikstads ekonomiska huvudbry

Det är inte bara Hammarby Fotboll som överskatatt intäkterna i sin budget 2007. Enligt norks media brottas Uefacup-kvalantagonisten Fredrikstad med ekonomiska bekymmer och får mycket stark kritik från revisorhåll.

Styrelseordföranden Per Kristian Olsen bagatelliserar situationen och hävdar att man kommer landa ett nollresultat. We shall see about that.

Tidningen har kommit över en rapport gjord av klubbens revisorer som indikerade ett underskott på 7 mnok under 2007 med taskig likviditet som en direkt konsekvens.

Sponsorintäkter 8 mnok lägre än budget samt lönekostnader som överstiger densamma med 5 mnok uppges vara orsaken.

Tidigare i höstas rapporterade norsk media att Fredrikstad gick ut med och kommunicerade att klubben hoppar av den norska lönespiralen.

De vikande intäkterna innebär att klubben verkar revidera sina sportsliga mål för de kommande åren, även om alla i organisationen inte är helt överens över framtiden.

Det är inte direkt läge att låta Rami Shaaban spela av kontraktet för att sedan gå som bosman. Frågan är bara vilken klubb som får hans namnteckning i vinter.

God Jul

God Jul önskar jag alla.

Läktarna i Brasilien

Det har varit en hel del prat om de rasade brasilianska läktares påverkan på fotbollen. Frågan är lite intressant, men hur påverkar det klubbarna på sina respektive marknader?

Ska försöka diskutara effekterna av fenomenet.

Det finns en hel del riskfaktorer en klubb exponeras mot och det finns även en hel del forskning om hur publiksiffrorna påverkas runt om i världen, där liga- och klubbspecifika faktorerna är de mest påverkande. Har skrivit lite om det här.

De rasade läktarna borde klassas till klubbarnas omvärldsfaktorer, det finns givetvis fler.

Till exempel skulle usla resultat för landslaget kunna påverka nationella intresset för fotboll, både vad gäller publik, sponsorer och TV avtal.

Vi har även en riskfaktor i form av regleringar, d.v.s. förändringar inom regelverket, ändrade regleringar samt förändringar av ligaformat kan påverka sportens dragningskraft vilket snabbt kan påverka efterfrågan och därmed sportsliga och ekonomiska förutsättningar.

Men hur påverkar dessa faktorer klubbarnas konkurrenskraft? De faktorer som påverkar hela marknaden borde generellt inte innebära förändringar i klubbarnas respektive konkurrenskraft gentemot varandra.

Det som däremot är mest relevant på klubbnivå är de faktorer som påverkar klubbarnas konkurrenskraft individuellt.

Sportslig och operationell risk det vill säga som har med kvaliteten på den produkt klubben levererar och som attraherar marginalåskådare och marginalsamarbetspartners. Klubben är beroende av nyckelpersoner i form av spelare, ledare och organisationen kring truppen såsom scouting, medicinskt team, talangutveckling. Nedflyttning skulle innebära stora konsekvenser i konkurrenskraft gentemot klubbarna på den marknad(division) man återigen vill flyttas upp till.

Risk för böter och straff som t.ex spel inför tomma läktare påverkar klubbarna individuellt i form av negativa och uteblivna kassaflöden.

Goodwill risken, finns ju på individuell nivå men även nationellt och globalt.

För att återgå till rasade läktare i Brasilien - om nu denna faktor påverkar efterfrågan på fotboll borde det vara den globala efterfrågan och därmed drabba samtliga klubbar i allsvenskan.

På lång sikt borde därför klubbarnas konkurrenskraft gentemot varandra inte förändras.

På kort sikt bör klubbar med kortast snittlöptid på kontraktslängden i sin respektive spelarportfölj klara efterfrågeminskningen bäst genom att snabbare korrigera löneutgifterna.

Dagens silly

Expressens hävdar idag att Paulinho Guará är "klar för en klubb i Quatar". Ingen transfersumma uppges men tabloiden påstår att Hammarby Fotboll i januari 2007 nobbade ett bud på 14.7 msek från Al Hilals då man krävde 16.5.

Urban kommenterade sent igår kväll Expressens uppgifter med "Om budet är tillräckligt högt säljer vi Paulinho"

Tidigare i år gick AIK:s Wilton till FC Rayyan och då var transfersumman 2o-25 msek.

Stämmer Expressens uppgifter skulle det innebära att Hammarby får loss kapital till och kunna finansiera förvärvet av supermålvakten Rami Shaaban. Rami är för övrigt inte uttagen i FFK:s trupp till en turnering i Tyskland som klubben ska delta i under januari.

Önskelistan är kort och konkret

Enade supportrar, kapitaltillskott samt en viss målvakt, det är min önskelista denna jul.

Det går inte att med säkerhet köpa till sig framgång hävdar många.

De har en poäng, man kommer med största säkerhet hitta en kapitalförstörare i varje liga. I allsvenskan har Malmö FF efter guldet 2004 bäst symboliserat citatet.

En god finansiell ställning tillsammans med höga intäkter ger dock oerhört bättre förutsättningar än och behöva vända på varenda krona och hoppas på att den sportsliga organisationen ska lyckas skapa en oslagbar lagmaskin.

En statistisk undersökning i England baserad på data från 40 klubbar under 40 år visade på att en klubbs sportsliga resultat i tabellen till 92% kan förklaras av spelarnas löner. I allsvenskan har flertalet av guldtrupperna under 2000 talet varit produkter av större kapitalinjektioner.

Så visst spelar pengar en mycket central roll.

Många blev chockade under infomötet då VD flaggade för en ”kraftig förlust”. En projekterad vinst på 5 msek 2007 kan nu resultera i en kraftig förlust och man kommunicerar att nästa års budget anpassas efter de rådande omständigheterna.

Är det då så enkelt och bara skruva ner kostnadsbudgeten? Hur hade det sportsliga sett ut 2007 om man gått in i säsongen med ännu mindre resurser till truppen och var hade intäktssidan landat då?

Parallellt ökar några av de värsta konkurrenterna sina intäkter och på så sätt sina respektive lönebudgetar vilket dels förbättrar deras position i den positiva spiralen men även upptaxerar lönenivåerna i allsvenskan.

Ni förstår säkert den onda spiral Hammaby Fotboll på så sätt hamnat i och det blir en nästintill omöjlig ekvation och få ihop med en jämvikt mellan intäkter vs kostnader utan att göra avkall på den sportsliga ambitionen.

Angående årets resultat är kredit och debet nu enbart kosmetika när bokslutet presenteras i mars-08. Problemen är djupare än så. Det största att intäktssidan inte genererar tillräckligt mycket, jag har motiverat resonemanget tidigare.

Kombinerat med att hela tiden vara underkapitaliserade i balansräkningen samtidigt som konkurrenterna kommer med den ena externa finansieringslösningen efter den andra.

Hammarby Fotboll har under 2000 talet tillhört den skara klubbar som varit framgångsrika på att kapitalisera varumärket i marknadsintäkter. Sportsligt ojämna resultat har balanserats med goodwill. Goodwill som efter de två senaste säsongers avbrutna matcher inte finns där länge.

Därför står man nu med största säkerhet med en exponering betydligt mer korellerad med de sportsliga resultaten än vad man gjorde förr om åren. Man står dock med mycket begränsade resurser för att kunna skapa förväntningar samt förutsättningar till och generera dessa resultat.

Kapitaltillskott behövs därför. Vad vet jag, men det kanske krävs ett driftunderskott även nästa år för att återigen få fart på tillväxten.

Henrik pratade på informationsmötet om en finansiell produkt i syfte att skapa en kapitalinjektion, någonting där risken inte enbart är kopplat till ett enda prospect. Det börjar brinna i knutarna nu. Man pratade om RK och ”charlie modellen” för ett år sedan, sedan dess har man paketerat den och nu börjar man prata i nya termer. Ledtiden för ”produkten” måste bli betydligt kortare denna gång.

Samtidigt behöver vi på läktarna rannsaka oss själva och återigen börja sälja varumärket Hammarby till de potentiella sponsorer och marginalpublik som väljer Söderstadion som forum för sina respektive syften. Slut samman och se till att inga fler matcher avbryts! Att bygga upp goodwill kommer ta tid och vi måste börja med det här och nu.

Vad gäller kapital så är alternativet till och låta spelare hamna på någon annans balansräkning, - en nyemission.

Det senare är tidskrävande och kostsamt, och framför allt tid är något som vi enligt mig inte har särskillt mycket av idag.

Men är det inte läge och sakta men säkert börja ta höjd för det man en gång kommunicerade?

”det nu föreslagna avtalet möjliggör därför för medlemmar att teckna aktier i en framtid. Med anledning härav har 9,9 procent av rösterna i Hammarby Fotboll AB förbehållits medlemmarna, men den närmare tidpunkten eller villkoren för ett medlemsägande är inte beslutade”.

Det går inte att med säkerhet köpa till sig framgång, däremot går det och köpa till sig en plats i den positiva spiralen.

Ta kommandot, kommunicera en tydlig handlingsplan. Ge oss Rami! En värvning som skapar förhoppningar och förväntningar.

Det behövs leverege för och kunna hoppa över till rulltrappan som är på väg uppåt. Den som är på väg ner leder sakta men säkert till en nedskrivning av sportslig ambition alternativt en framtida nyemission med syfte att rädda elitlicensen.

Arenaeffekter

Det är inte bara Hammarby Fotboll som välkomnar ett arenabygge. Det finns flera andra aktörer som lär känna av positiva effekter och som kan utveckla sina respektive affärer.

Ett av dem är Carlyle Group som tidigare i år genom sitt fastighetsbolag Carlyle Europe Real Estate Partners köpte upp fastighetsstocken i Globen Cityområdet. Totalt rörde det sig om elva byggnader, totalt 114 000 kvadratmeter. Bolaget genomförde affären under en period där den svenska hyresmarknaden är glödhet med höga lokalhyror samt pressade marginaler.

Carlyles mål är att utveckla fastigheterna genom utveckling av handeln samt utökning av butiksytan i Globen Shopping.

Att kassaflödena finns där kan man konstatera genom att titta på hyresnivåerna. Butikshyrorna i attraktiva centrumlägen i Stockholm har under 2007 nått nivåer på 14 000/kvadratmeter och intäkterna för uthyrning av kontorsyta ligger på ca 4 000/kvadraten

En kraftig exploatering av området med ökade folkströmmar och nya intäktsdrivande butiksytor, och dessutom globenområdets ökade attraktionskraft som skulle kunna motivera en hyreshöjning på den befintliga fastighetsstocken måste vara kittlande. Detta i en bransch där direktavkastningskravet är pressat till nivåer på 4-5%.

Do the math....

Carlyle Group är ett av USAs större riskkapitalbolag med en global och bred portfölj där bl.a. Com Hem ingår.

2002 köpte Carlyle loss "yellow pages divisionen" från det då krisdrabbade och Ansczhutz-ägda Qwest Communications för $7 miljarder. På den tiden, det största uppköpet i staterna sedan 1989.

******

Nya nationalarenan får en hel del kritik.

Man behöver nog inte vara arenaexpert för att reagera över det stora antalet eveneng som krävs för att räkna hem en arenakalkyl. Nu visar det sig att det inte handlar om 4o evenemang som först kommunicerades, utan 80 stycken.

Det är nästan orimligt högt mål i en marknad med två nya arenaprojekt i pipen, där det andra projekteras i ett redan etablerat sport & entertainment område i samarbete med en etablerad global aktör vad gäller arenadrift.

Vissa ställer sig frågande till om AIK kommer spela på den nya arenan. Det många verkar glömma bort är att arenabolaget genom Fabege redan positionerat sig som AIK Fotboll AB:s näst störste enskilde ägare. Frågan borde kanske snarare lyda, kommer AIK vara den enda klubb som spelar på nationalarenan?

Bajen gör en Ericsson

Den 15:e november chockade Ericsson marknaden med en vinstvarning heter duga. Idag hakade Hammarby Fotboll AB på trenden och flaggade om en "rejäl förlust" för verksamhetsåret 2007.

Budgeten som kommunierades under årsmötet pekade på +5 miljoner. Siganlerna har under året varit de samma som tidigare år, "knappa resurser."

Därför kom dagens besked som en blixt från klar himmel där man nu avviker från budget med en siffra i intervallet 6-10 miljoner. Det förefaller vara marknadsintäkterna som fått ta mycket stryk och jag ränar med att Hammarby Fotboll tyvärr går från att vara marknadsledare i Stockholm till en blygsam tredjeplats vad gäller marknadsintäkter. Även de låga derbysiffrorna uppges ligga bakom intäktsraset. Vi kan älta bakomliggande orsaker i all oändlighet men faktum kvarstår och vi måste se framåt!

Men först och främst, jag är ingen anhängare av och få en signifikant ekonomisk vinst levererad av "dagens" Hammarby på ett årsmöte i mars efter en tredje-, fjärde-, femte- eller sjätteplats i serien. Det vi hörde idag får dock vissa relevanta konsekvenser.

Givetvis kommer det leda till att budgeten för 2008 revideras efter de intäktsnivåer som för tillfället gäller, vilket även kommunicerades. Rent konkret innebär det att klubbens konkurrenskraft gentemot sina konkurrenter minskar. En ond spiral, då intäkter drivna av goodwill tar betydligt längre tid och bygga än intäkter drivna av sportslig framgång. Sannolikheten för det senare minskar ju i och med en lägre budget.

Som jag ser det finns det en enda lösning, tillföra kapital externt. Det vill Hammarby Fotboll nu göra med en ny typ av produkt, ännu okänd.

- Produkten kommer kunna användas till flera typer av investeringer även om det främst kommer handla om spelarförvärv.

Det är dock oklart om kapitalet finns tillgängligt under vinterfönstret, vilket är illa.

Det är en ond spiral som måste vändas. Ett första steg är att försöka inge hopp och leverera en konkret plan för framtiden. Den känslan fick jag inte riktigt när jag lämnade klacksparksrummet ikväll.

Avslutningsvis, den intressanta tanken är, hur hade det i år sett ut sportsligt och ekonomiskt, om man gjort en mer korrekt marknadbedömning, anpassat lönebudgeten efter utfallet av intäkterma? Men det går ju inte räkna riktigt så, det gäller i slutändan hitta en jämnviktsformel.

Freakonomics

Silly Season, perioden då förmågan att tänka rationellt övertas av drömmar och förväntningar, allt ackompanierat av tabloiderna som hela tiden hetsar med den ena scoopen efter den andra. När den löjliga säsongen till slut summeras står klubbarna med de förvärv man på förhand gissade att man hade utrymme och finansiera, både vad gäller kapitalinsats och utrymme i lönebudgeten. Ibland blir man dock överaskad.

Hammarbys målvaktsfråga börjar snart bli ett föremål för en nyupsättning av Samuel Becketts "I väntan på Godot".

Den stora frågan är vad som finansiellt har förändrats sedan i somras?

Det förefaller som att det fanns intressenter som var beredda och vara med att finansiera Gefles Johan Oremo. Frågan är om det finns andra prospects kring vilka man kan bygga upp ett nytt case?

Jag har svårt och se Rami Shaaban som ett föremål för extern finansiering med avkastningssyfte.

Det är svårt att räkna hem Rami som en enskild investering. Det bör dock finnas värden om man ser till hur truppen som helhet skulle påverkas av hans ankomst, även om man förmodligen inte kan räkna hem dessa det närmaste året på grund av de intäktsbegränsingar Söderstadion för med sig.

Frågorna är givetvis
1. Hur mycket kapital och löneutrymme man kan mobilisera.
2. Vilken är gränsen för ett den enskilda investeringen ska vara försvarbar med tanke på att pengar är en trång sektor.
3. Andra intressenters diton.
4. Ramis vilja och individuella nyttofunktion.

Finns det en spelarförsäljning i pipen lagom till januarifönstret? Har den segdragna skattetvisten till slut fått ett lyckligt slut? Kommer man överens med Sanderfjord om Nhleko vilket skulle generera ett positivt kassaflöde?

This shit is freaking me out.

******

Att driva en fotbollsklubb kan inte vara världens mest tacksamma uppgift. Uppmärksamheten, analyserna och ifrågasättandet från media, en uppsjö av bloggar, olika internetforum är ofattbart mycket större än hos ett random noterat bolag med jämförbar omsättning alternativt marknadvärde.

Betraktarens privilegier är många, den största är att man inte behöver ta konsekvenserna för sina egna "beslut" man fattar åt klubbledningarna. Den näst största att man kostnadsfritt kan revidera sina åsikter längs resans gång.

Framför allt är tillgång på perfekt information samt egna antaganden som gagnar ens syfte om var klubbarna befinner sig i sina respektive utvecklingsstadier, en faktor som skapar oreda och blir föremål för debatt.

Otacksamt? Som fan, men i det får för klubbledningarna aldrig bli ett alibi för dåliga slutresultat.

Samtidigt blir det en utmaning för klubbarna att kommunicera sin position, vision, mål, affärsplan, handlingsplan mm. Här är vissa klubbar bättre än andra på att utnyttja de olika kanalerna som dagens informationssamhälle erbjuder. Här borde man kunna plocka enkla poäng.

Det finns säkert ett behov av fler informationsmöten, men de blir svåra och motivera om det endast dyker upp ett tiotal tappra själar de två tillfällen som vi ändå har i Hammarbyland.

Nästa är den 10/12.