tisdag 29 januari 2008

Competitive Balance III - Allsvenskan

Tävlingsbalans, C4-index, H-indax 1979-2007 samt publiksnitt allsvenskan
För att förstå terminologin läs här
Tittar vi på nyckeltalen ser en relativt jämn och hög nivå vad gäller tävlingsbalans. Det finns givetvis enstaka år med toppar och dalar men dessa har direkt korrigerats. Topp 4 platserna har representerats av nio olika klubbar under 2000-talet. Tävlingsbalansen borde med andra ord vara gynnsam för efterfrågan men mindre gynnsam ur ett profitperspektiv.

Eftersom tävlingsbalansen inte förändrats nämnvärt under årens gång kan inte publikboomen förklaras genom den, även om dess status inte varit till någon nackdel för efterfrågan samt tillväxten. Den stora frågan är givetvis hur en eventull framtida marknadsdominans av ett fåtal klubbar skulle påverka efterfrågan för allsvensk fotboll. Det är ju trots allt ingen produkt i världsklass som levereras. Och var ligger jämvikten profitmax-tävlingsbalans i allsvenskan?

Det finns inga klubbar som lyckats skapa sig bestående konkurrensfördelar. Flera har försökt, DF AB har tagit in nästan 60 miljoner i externt kapital, Malmö har Zlatan, Afonso & co pengar och Elfsborg fick även de en bra hävstång genom externt kapital utifrån. Nu är talangutveckling den senaste flugan i allsvenskan.
Det som på längre sikt skulle kunna driva en försämring av tävlingsbalasen och en högre marknadskoncentration, är ökade driftintäkter för ett fåtal klubbar gentemot ligan som helhet. Just nu är det dock inget som pekar på en sådan utveckling. Kanske kan Malmö dra fördelar av sin nya arena som står klar om ett år och återigen få tillväxt på sina intäkter.
Royal League var en turnering som kunde varit en språngbräda för ökad marknadskoncentration, både sportsligt och ekonomiskt. Det ekonomiska bidraget från denna turnering var dock i det närmaste obefintlig. (här) .
En annan aspekt och ta i beaktande är att endast en ligaplacering ger så lite som enbart axcess till ett Champions League kval, vilket gör denna väg till dominans mycket kostsam och förmodligen svår att räkna hem för klubbarna eller dess investerare.

Fast det kanske är så enkelt att klubbarna först ska outperforma sportslig prestation tack vare en sportorganisation i nationell toppklass och låter intäkterna komma i efterhand. Det som talar emot är den stora spelaromsättningen och de sportsliga följder samt merkostnader som det för med sig.

För att få ett nyckeltal för konkurrensbalansen vad gäller marknadsandelar, har jag använt mig av samma modell för att bäräkna konkurrensbalansen mätt i driftintäkter under 2000 talet. C4-indexet baseras på de 4 klubbar som omsätter mest under respektive säsong (deras ackumulerade driftintäkter i relation till ligans dito). H-indexet är summan av samtliga klubbars marknadsandel i kvadrat. (se del ett)

Allsvensk konkurrensbalans vad gäller driftintäkter, C4-index samt H-index
Det är ganska tydligt att allsvenskan ur ett intäktsperspektiv inte ser ut och vara på väg mot en större marknadskoncentration. Peaken år 200o beror på Helsingborgs deltagande i Champions League. Tilläggas kan att ett deltagande i CL(med realistiska resultat i gruppspelet) i dag inte skulle ge ett lika stort utslag. På klubbnivå finns det en analys sedan tidigare, jämt värre. (här)

Profitperspektivet.

Den konstant relativt höga tävlings- och konkurrensbalansen i allsvenskan borde innebära stora svårigheter för klubbarna att profitera över en längre tidsperiod vilket vi historisk sett kan konstatera av tabellen nedan.

De allsvenska klubbars ackumulerade driftintäkter, resultatet från klubbarnas drift samt transfernetto


Det ska bli intressant och se om 2006 var ett undantag och ett resultat av den stora ökningen av TV premierna eller om kapprustningen bland klubbarna och den medföljande löneinflationen pressar ner resultaten mot normen, as usual.

Det finns dock en uppsida, och det är handel med spelarkontrakt där de allsvenska klubbarna visat ett positivt netto, precis som den talangfabrik man är, bör göra. Dock så påverkar den kontinuiteten och för med sig en hög spelaromsättning som inte är helt gratis. Så kan man ju fråga sig, för och ta ett exempel, vilken investering är bäst ut ett investerarperspektiv, Agent 03 eller AIK Fotboll AB, om man nu tänker rent rationellt (risk-avkastning)?
I helgen mycket kort summering.

3 kommentarer:

Kropotkin sa...

Har, en smula mindre sofistikerat, presenterat likartade resultat i två egna blogginlägg:
http://sjalvgodochbitter.blogspot.com/2008/01/fotbollens-framtid-ii-dominans-och.html
och
http://sjalvgodochbitter.blogspot.com/2008/01/fotbollens-framtid-iv-lek-med-siffror.html

Adam sa...

Mycket intressant undersökning Chriz!

Men hur tror du det nya TV-avtalet kommer att påverka den sportsliga balansen på sikt?

Nu vet jag inte hur fördelningen mellan klubbarna blev i år, men uttalanden från min klubb AIK säger att man får ungefär lika mycket i år som det sportsligt goda förra året. I och med att den kommersiella attraktiviteten spelar en större roll i fördelningen, finns det då inte en risk/chans att det kommer att få ett genomslag i den sportsliga balansen på sikt?

Om t.ex. AIK eller bajen får dubbelt så mycket jämfört med ett mindre attraktivt lag som t.ex. gais :-) , får det kanske inte genomslag direkt under en säsong, men den ackumulerade skillnaden bör ju bli ganska påtaglig över det nuvarande TV-kontraktets löptid. Vad dessa klubbar sedan gör med pengarna är iofs en annan femma, huruvida de investerar i arenor, spelare, sportslig och/eller kommersiell organisation.

chriz sa...

Kropotkin,
enkelt, bra och väl analyserat, och som du skriver likartat resultat.

Adam
Jag tror att nivån och variansen i TV premierna är för liten för att det ska slå ordentligt.

Jag skulle dessutom tro att det varje år försvinner x antal miljoner i merkostnader pga av hög spelaromsättning, medelmåttig scouting mm.

Har ingen statistik, men känslan är att några av "de mindre attraktiva" klubbrna kan ha en lägre spelaromsättning och i såfall kan man ju tro att de skulle kunna spara in motsvarande summor.

Det sista var bara en spontan tanke.