Låt oss anta att ligan under ovanstående förutsättningar inte genererar någon ekonomisk vinst. Kostnaderna för båda klubbarna är lika stora som intäkterna. Nu är det så att Alfa naturligtvis inte behöver vinna så mycket som 60% av matcherna. 51% räcker ju gott och väl och klubben kan därmed minska sina kostnader och på så sätt öka sin profit som annars hade varit noll.
Under nuvarande regim kommer dock Beta United att överinvestera med syfte att vinna marknadsandelar och försöka komma ikapp FC Alfa. Det innebär ju att FC Alfas profit uteblir eftersom de inte längre kan ta ut sin marginal. Vi ser överinvesteringarna i de flesta ligor idag. Vi såg Manchester United en gång i tiden köpa sig upp till den absoluta toppen, vi har sett Chelsea göra samma sak och idag är det Manchester City.
Men det bästa av allt med denna reglering mina vänner är följande. Istället för att FC Alfa ska profitera redan under det första året, kommer man istället att återinvestera sin vinst i syfte att rekrytera den management som gör Beta United lika duktiga på resursutnyttjande.
Och Beta United sitter som bekant bakbundna med remmar som det står UEFA financial fair play på och kan därmed inte försvara sig med ett konkurrenskraftigt bud för att lyckas behålla de duktiga människorna som man har i den egna organisationen. FC Alfa kan på så sätt öka sin marknadsandel och profit ännu mer.
Så det vi ser här är helt enkelt en rent-seeking-device. Det vill säga en kartell där dess medlemmar försöker skapa sig vinster genom att påverka de ekonomiska och juridiska förutsättningarna.
Michel Platini säger sig ha ett stort stöd för detta program från European Club Association (ECA). Och det är klart, tittar vi på vilka klubbar som utgör ECA så ser vi direkt att det handlar om ledande klubbar på sina respektive lokala marknader. Och många av dessa klubbar har nått sin position tack vare de metoder man nu med hjälp av Michel Platini försöker reglera bort.
3 kommentarer:
Ett intressant inlägg från kommentarfältet av signaturen "Victoria Concordia Crescit" i Bank och Nivas blogg. Jag tycker att den är så pass bra så att jag hel osympatiskt plankar den rätt av.
"Lite off-topic, men ändå inte.
http://extras.timesonline.co.uk/pdfs/moneygame.pdf
För många av klubbarna på denna listan ser det allt annat än ljust ut. Det är klart man inte kan ta ut endast dessa 4 siffror och dra en klar slutsats utefter det, men... it goes some way to explain the situation.
Man United's skuld på 716 milj.£ (ännu större idag) är oroväckande. Trots att man i detta fall gör en vinst på 48 milj.£ så kan man ju inte räkna med sådana vinster varje år. Det kan räcka med ett år utanför CL för att skulden skall eskalera till något som blir ohanterbart.
Att Chelsea och Manchester City är skuldfria är väl också en sanning med modifikation då man enligt denna artikel gör 44,4 resp. 89,7 milj.£ i förlust 2009. Jag läste någonstans att United betalade 76 milj.£/år i bara räntor på sina lån, medan Chelsea kom undan med strax under 1 milj.£ i räntekostnader eftersom Abramovitch har "lånat" (läs skänkt) klubben ca. 700 milj.£. Hörde man ekonomisk doping?
Bara att hoppas att UEFA inser att denna ekonomiska ohälsa måste stoppas på något vis och att man snarast inför krav att klubbarna måste bli självförsörjande, alltså gå +/- 0 på egen hand utan externa finansiärer."
Det här är mitt första inlägg på den här briljanta bloggen. Har följt den under nåt halvår men har inte kommenterat något förrän nu - och då gör jag det självklart genom att klippa och klistra in någon annans inlägg från en annan blogg...
//Johan
Det som händer är att ManU som har störst marknadsandel i England, tack vare Platini kan öka sina vinster. Vid första anblicken ser Chelsea ut att få problem men deras förluster kommer att minska per default eftersom alla andra klubbar med lägre marknadsandel inte får överinvestera. (bla aston villa, man city etc)
Så det vi får är att Big4, ManU, Chelsea, Arsenal och Liverpool sannolikt alltid kommer att landa på de fyra första platserna och klyftan kommer att öka för varje år som går.
Profit i industrin kommer att öka och konkurrens/tävlingsbalansen kommer att minska. Vi får en värdeöverföring från konsumenten till klubbarna. Konsumenten kommer därmed att uppleva en välfärdsförlust.
Jag kan förstå att vissa klubbägare jublar, men jag har lite mer svårt att förstå en längtan över regleringar från de som betalar pengar för att avnjuta produkten fotboll. Allt blir mer förutsägbart och vi når en status-quo i styrkeförhållanden på den europeiska fotbollskartan.
Tänk om FN helt plötsligt hade bestämt att alla företag i världen endast kan finansiera sig genom sina intäkter och alltid måste gå +-0. Hur stor välfärd hade människan fått uppleva då?
– Det är ingen som står upp för produkten allsvenskan. Den här typen av prioriteringar måste upp till en rejäl diskussion i det nya tv-avtalet, säger Wesström.
http://bit.ly/cB9VHc
Dra på trissor...
Skicka en kommentar