Gott Nytt År!

Vill tacka alla läsare för iår och önska ett gott 2009!

2008 sprack en del bubblor. Finns det fler going forward?

Att allsvenskan urholkats på talang har nog inte undgått någon. Det vi kunnat observera på senare år är dessutom en urvattning av den begränsade talang som finns tillgänglig för hemmamarknaden bland fler klubbar i ligan som skaffat sig en starkare balansräkning.

För när Malmö bränner 55 miljoner på transfersummor åren 2005-2007 och Djurgården Fotboll AB investerar 60 miljoner motsvarande period bör man kanske börja fundera hur mycket substansvärde det egentligen finns i det allsvenska systemet?

Och när "RiskKapital" inte längre räcker till för att hålla sig kvar i allsvenskan (IFKN &GIFS) bör kanske varningsklockorna börja ringa om att pengarna börjar tappa sitt verkliga värde...

Missa då inte 2009 års första blogginlägg, där vi gör årets första sifferlek. Titeln delvis plagierad från länken här.
"Mer resurser gör allsvenskan mer attraktiv" - Lex Premier League.

Allt på en blogg nära dig, men fram till nästa år ännu osynlig.

Gott Slut och Gott nytt!

Och vad ni än gör ikväll, akta er för the Tequila Effect!
Skål!

"beutyful game but an ugly investment" #2

Kompletterar inlägget "beutyful game but an ugly investment" med denna chart. Data från 2006.

Från vänster: rörelsemarginal, transfernetto, totalt resultat.
(klicka på bilden för högre upplösning)
samtliga grafer saxade från: BENCHMARKING REPORT CLUB LICENSING - The European Club Footballing Landscape

Man har rangordnat fotbollseuropa (högsta divisionerna) i grupper baserat på storleken "intäkt/klubb"* (Belgien, Danmark, Spanien & Ukraina undantaget då data saknas)

Allsvenskan finns i den ljusblå gruppen.

Den första gråa "rutan" i grafen är totalen för samtliga inkluderade ligor. (snittet per klubb)
Totala intäkterna för dessa blev EUR 9.8 mdr. Rörelsemarginalen +0.7%, transfernetto -4.2% och bottom line resultat -3.5%.

De som visar positivt rörelsemarginal tenderar att bränna dessa marginaler på spelare (negativt transfernetto)

De som visar negativ rörelsemarginal finansierar detta med att sälja spelare.

Ingen utav ligakategorierna visar ett positivt totalt resultat.

Om fotbollseuropa vore en enda stor koncern och trenden håller i sig, finns det någon som får pumpa in pengar och betala kalaset.

Balansräkningen för fotbollseuropa (exkl de undantagna länderna) ser ut enligt nedan. 40% av ligorna (15 av 38) uppvisar ett negativt eget kapital.

75% av net "assets" finns i gruppen PGI (the big 5)

*Gruppindelning i fotbollseuropa där man rangordnar ligorna efter snittintäkt per klubb. Allsvenskan i den ljusblå gruppen.

Gott slut!

Redo för ett nytt år?

Förbered dig då för den ständigt återkommande frågan i svensk klubbfotboll. Det kommer pratas om det även 2009.

Här kommer en kort kort, subjektiv lägesanalys.

Läses med fördel enligt följande ordning.

Därför blev engelska klubbar bäst i Europa - Elitism
Därför blev Bundesliga näst-störst i Europa - Herre i sitt eget hus
Därför pratar man om samma saker IGEN i allsvenskan 2009!

Därför pratar man om samma saker IGEN i allsvenskan 2009!

"Att hävda sig i Europa"

Innan man går vidare bör man kanske istället ställa frågan.
"Är alla beredda att betala priset för att komma närmare Europa?"

Vill man inte det är det ok för mig, det finns en viss charm med jämnheten.

1) Ingen är beredd att sätta sig i baksätet. 74-13-13 är den ultra-solidariska fördelningen av de centrala avtalen (TV & media). Lägg därtill allokeringen av säkerhetskostnaderna.

Sen kan man ju säkert fråga sig hur mycket av de centrala avtalen tillfaller allsvenskan i förhållande till allsvenskans marknadsvärde i de sålda avtalen. Finns det en subvention till Superettan och andra projekt pengarna går till?

De potentiella "storklubbarnas" konkurrensfördel urvattnas och när skillnaden mellan en bra och dålig säsong är en tredje plats vs en tolfte, så kanske precis allt inte enbart kan förklaras med management-skills.

Tyvärr har alla klubbar inte grundförutsättningar till "Att hävda sig i Europa". Alla kan inte sitta i förarsätet.

Genererar denna allsvenska med bredd utan topp.

Tävlingsbalans, C4-index, H-indax 1979-2008 samt publiksnitt allsvenskan
(klicka på bilden för bättre upplösning)

Allsvensk konkurrensbalans vad gäller driftintäkter, C4-index samt H-index
saxat från: Konkurrensbalans & marknadsandelar

2) Man är inte chef över fjärrkontrollen

"Vilka idrotter är du mest intresserad av?" frågade sponsor insight för ca ett år sedan...
Ishockey 56 procent
Friidrott 53 procent
Fotboll 50 procent

3) Man gör inget åt saken, http://www.svenskelitfotboll.se/ kommunicerar varken nuvarande status eller visioner för framtiden.

4)Fel fokus - 51% spärren - är det verkligen knäckefrågan?
a >"Beautiful game but an ugly investment"
b>"the main variable that gives long term assurance of sports successes is the total turnover of the club"

5) Jorden anropar "Elitprojektet" - Vad händer? Finns det någon uppföljning av den tillsatta arbetsgruppen för snart två år sedan? Enligt plan ska Kalmar FF spela kvartsfinal i Champions League våren 2010.

saxat från den osynliga handen 5:e maj 2007
"Ser att SvFF med släptåg skapat "Elitprojektet" som ska leverera en kvartsfinalplats i Champons League inom tre år, en utopi. Ännu en pappersprodukt precis så som den för ett halvår sedan haussade, idag bortglömda "U-21 allsvenskan". Nu ska man tänka smartare och annorlunda än omvärlden och har rekryterat en arbetsgrupp, ironiskt nog innehållande två bland andra mer eller mindre bekanta namn, Hasse Backe och Bo Lundquist som båda misslyckats kapitalt med att ta sina respektiva klubbar till Champions League då det begav sig. Så var det med det nytänkandet..."

*************
Men misströsta inte. Royal League har blivit Royal Cup.

"Det senaste om Royal Cup hittar du alltid på royalleague.com"

men nästa höst då jävlar! ...och kanske är hemsidan up and running då...

Därför blev Bundesliga näst-störst i Europa - Herre i sitt eget hus

saxat från: http://image.guardian.co.uk/sys-files/Football/documents/2008/05/29/deloitte.pdf
(klicka på bilden för bättre upplösning)

1) Fotbollen är herre i sitt eget hus

Bilden visar det tyska sportintresset.
saxat från Bundesliga Report 2008

2) och man kapitaliserar det

bilden visar att tyska fotbollsklubbar tagit marknadsandelar från andra marknadsaktiviteter i Tyskland.
saxat från Bundesliga Report 2008

Bilden visar priset på tröjsponsring i fotbollseuropa.
saxat från: http://extras.timesonline.co.uk/pdfs/sport/shirtsponsorship.pdf

3) Man är duktig på kommunikation
Den tyska motsvarigheten till SEF ger ut en informativ och läsarvänlig årlig rapport. (ladda mer här)

Därför blev engelska klubbar bäst i Europa - Elitism

1) Premier League bildades (1992) - klyftorna till de lägre divisionerna ökade.
Den egentliga skillnaden mot förr var att Premier League började sälja TV rättigheter och centrala avtal enbart för sin egen räkning. Före 1992 sålde FA dessa och fördelade över 92 klubbar i de 4 professionella ligorna i England.

En omallokering av intäkterna där Premier League äger sitt egna marknadsvärde istället för att som förr, subventionera de lägre divisionerna.

Förändringen kostade dock och vissa fick betala priset:

bilden visar ett index där man mäter Premier Leagues nykomligars poängandel. Som synes säger trenden att nykomlingarna tar färre poäng sedan PL startade 1992.

2) 50-25-25 har inte missgynnat storklubbarna.
Allokering av TV pengarna:
50% fördelas lika över PL:s samtliga klubbar
25% placeringbonus
25% baserat på exponering i TV

jämför med 74-13-13 i allsvenskan.

3) Toppklubbarna regerar i ligan - kontinuerligt "learning-by-doing" i Europa - klyftorna till "mindre" klubbarna i PL som betalar priset ökade.

bilden visar topp 5 klubbarnas poängandel i Premier League. Som synes har det blivit en poängmässig skiktning.

och intäkterna kom och nu snurrar spiralen kontinuerligt åt rätt håll för topp 4:

Broadcasting Revenue from the UEFA Champions League 1998-2004,£m
saxat från: Competitive Balance in Football:Trends and Effects
Source: Deloitte and Touche and FourFourTwo (1999) and Deloitte (2004a) and Deloitte and Touche
(2003). Figures converted from Euros to Sterling using the following exchange rates: 0.62 in 2002;
0.64 in 2003 and 0.67 in 2004 (European Central Bank web site www.ecb.int).

4) PL:s marknadsandel bland de fem största ligorna i Europa har sedan 1997 ökat marginellt, från 28% till 31%. Den enligt mig avgörande faktorn förutom höga intäkter är elitism.

Rank	Club	Revenue (€ million)	Country
1.	Real Madrid	351.0	Spain
2.	Manchester Utd	315.2	England
3.	Barcelona	290.1	Spain
4.	Chelsea	283.0	England
5.	Arsenal	263.9	England
6.	AC Milan	227.2	Italy
7.	Bayern Munich	223.3	Germany
8.	Liverpool	198.9	England
9.	Inter	195.0	Italy
10.	Roma	157.6	Italy
11.	Tottenham	153.1	England
12.	Juventus	145.2	Italy
13.	Lyon	140.6	France
14.	Newcastle	129.4	England
15.	Hamburg	120.4	Germany
16.	Schalke 04	114.3	Germany
17.	Celtic	111.8	Scotland
18.	Valencia	107.6	Spain
19.	Marseille	99.0	France
20.	Werder Bremen	97.3	Germany

saxat från: http://en.wikipedia.org/wiki/Deloitte_Football_Money_League

Fotbollsekonomi - Konkurrensfördelar #1- marknadstorlekens betydelse

"the main variable that gives long term assurance of sports successes is the total turnover of the club"* betyder att intäkter högre än konkurrenterna, över tiden ger bättre förustättningar till sportslig framgång.

I allsvenskan har vi de två senaste åren observerat vissa intressanta resultat.

Kalmar och Elfsborg kom på första respektive andra plats i årets allsvenska. För Elfsborg innebär det att klubben nu varit med i den absoluta toppen i tre års tid.

Båda klubbarna kommer från småstäder och har lyckats prestera väl. I Elfsborgs fall har man dragit nytta av en ny arena i kombination med periodvis leverage (externt kapital) och givetvis en bra nivå på management ur ett nationellt perspektiv. Elfsborg har avancerat mot toppen längs "fotbollsamarknadslinjen". Utan Borås Arena hade det inte varit möjligt.

I Kalmars fall handlar det snarare om en residual, vi kan kalla det "felprissättning", grundat på långsiktigt och gediget arbete, förmodligen i kombination med storstadsklubbar som underpresterat. Det resulterade i en 2:a plats 2007 samt SM guld 2008.

Kan detta hålla på lång sikt?
Om man ska tro empirin från England och Spanien är sannolikheten stor att den allsvenska kartan återigen målas om när storstadsklubbarna förändrat sin logistik (arenor) och när(ifall) man blir framgångsrik i sina strategier och dess genomförande.

******************

Enligt den teoretiska två-klubb-liga-modellen (El-Hodiri & Quirk, 1971) och (Quirk & Fort, 1992) finns det ett samband mellan marknadsstorlek, det vill säga klubbens hemorts-storlek och sportsligt utfall i ligan. Kort sagt, klubbar med en större potentiell målgrupp har större incitamenten att investera i talang (spelarlöner) där sportsliga framgångar sedan ska resultera i än högre intäkter som återinvesteras i talang.

Det var teorin det. Hur ser det ut i praktiken?

I en empirisk studie** där 92 klubbar i de fyra högsta professionella engelska ligorna mellan säsongerna 1997/98 och 2003/04 ingår, konstaterar författarna med hjälp av statistiska modeller att det finns ett signifikant samband mellan storleken på marknaden och vunna poäng. En större hemmamarknad ger tydlig konkurrensfördel. Denna fördel reduceras dock ifall ytterligare en aktör i samma region entrar marknaden (ligan).

Författarna observerar även att det finns andra faktorer som påverkar konkurrenskraften i den engelska ligafotbollen. Klubbspecifika traditioner, historia och den supporterskara samt lojalitet man byggt upp under en längre tid bygger hinder, sk ”entry-barriers” mot utmanare.

*******************

En undersökning i ämnet har gjorts även på den spanska fotbollsmarknaden***.
Undersökningen är baserad på 61 klubbars prestationer i de högsta spanska ligorna under perioden 1995 till 2007. Författarna kommer fram till att storstäder innehar en klar konkurrensfördel, även om den är något mindre än den teoretiskt förväntade. Man noterar även att ”management-skills” fyller en viktig faktor och möjliggör för klubbar från mindre städer att då och då nå toppresultat och få storstadsklubbar att underprestera.

*******************

Kanske kan det förklara de kortsiktga topparna för Blackburn och Leeds. Klubbarnas hemmamarknader har inte varit tillräckligt stora för att de sportsliga framgångarna ska resultera i tillräckliga intäktsökningar för att garantera långsiktiga toppresultat - därav utslagning.

*******************

Denna konkurrensfördel är givetvis något ligaorganisationerna kan och till viss del bör reglera för att bibehålla en någorlunda jämn tävlingsbalans. Detta kan göras genom central allokering av intäkter och/eller kostnadsfördelningar såsom årets allsvenska där hemmalaget hade mandat att fakturera bortalaget för säkerheten i samband med arrangemanget.

Anledningen till att en viss intäktsallokering är motiverbar är att en jämn tävlingsbalans förväntas driva efterfrågan på fotboll.

I Premier League sker en intäktsallkoering från de cantralt sålda TV rättigheterna. Dessa intäkter i snitt står för ca 40% av klubbarnas intjäning och fördelas enligt en nyckel av 50-25-25
50% fördelas lika över PL:s samtliga klubbar
25% placeringbonus
25% baserat på exponering i TV

I Allsvenskan där TV och mediamelel i snitt står för ca 25% av klubbarnas driftintäkter, ser fördelningsnyckeln enligt de uppgifter som kom ut tidigare i höstas så här.

74% fördelas lika över allsvenskans samtliga klubbar
13% placeringbonus
13% baserat på exponering i TV

Hmm, här verkar alla vilja sitta i förarsätet. Problemet är att bilen inte kommer någonvart.

*******************

Vi ska komma ihåg att topp 4 klubbarna i Premier League dessutom får pengar från Champions League spel som de övriga PL-klubbarna drömmer om. Denna intäktskälla har en negativ inverkan på tävlingsbalansen inom Premier League när det är samma klubbar som år efter år prenumererar på C.L. platserna.

Denna skiktning av ligan har dock med största säkerhet gynnat de engelska topp 4 klubbars konkurrenskraft i Europa. Dels tack vare återkommande intäkter, men även tack vare kontinuerlig "learning-by-doing" på internationell nivå.

*******************

"Denna fördel reduceras dock ifall ytterligare en aktör i samma region entrar marknaden"

Är ju lite intressant då både Stockholm och Göteborg får tillskottt till den allsvenska marknaden. På kort sikt tror jag dock inte att detta får stor inverkan. Sker ingen utslagning, är jag dock tveksam till att det på längre sikt finns några mervärden av att ha så pass många klubbar från samma region i allsvenskan.

-----------------------------------
* Van der Werf & Verlaan (1994), Szymanski & Kuypers (1999), Dobson & Goddard (2001), Hall, Szymanski & Zimbalist (2002), Dejonghe (2004;2007), Deloitte (2005;2006;2007;2008), Dejonghe & Vandeweghe (2006)

** Freedom of entry, market size, and competitive outcome: evidence from English soccer.
Buraimo, Babatunde,Forrest, David,Simmons, Robert

*** Market Size and Winning: How Large is the Big-City Advantage in Spanish Football?
Pablo Castellanos, Jesus A. Dopico, Jose M. Sanchez

Fotbollsekonomi - "the main variable that gives long term assurance of sports successes is the total turnover of the club"*

Det finns de som hoppas och tror att en avreglering av 51% spärren är avgörande för att svenska klubblag ska hävda sig i Europa. Vissa verkar till och med försöka få det som guds gåva till svenska klubbfotbollen.

- Naivt hävdar jag.

Först och främst, är det så att många överskattar tillgången på potentiella riskkapitalister och deras riskaptit?

Mer om det tog jag upp i förra inlägget - "Beautiful game but an ugly investment"

Nu till nästa utmaning...

"the main variable that gives long term assurance of sports successes is the total turnover of the club"*

Innan vi fortsätter ska jag kanske skriva att jag inte är emot en avreglering, det är jag inte. Men det är en helt annan diskussion än det jag velat lyfta fram.

**************

Det finns olika sätt att resa kapital och finansiera balansräkningar genom. Eget kapital genom aktieemissioner, skulder genom olika sorters lån samt även andra strukturer som vi t.ex sett i allsvenskan under 2000-talet.

Det finns ett antal exempel runt om i fotbollseuropa där klubbar försökt att med hjälp av riskkapital få fart på sin sportsliga avkastning som sedan förväntas öka intkterna. Inga kosntgheter enligt FAPM, men...

Blackburn Rovers som sedan slutet av 60-talet huserade i lägre divisionerna, investerade åren 1991 till 1995, £26miljoner på spelarförvärv och ytterligare £26miljoner på dess löner. Det var Jack Walker, klubbens ordförande som blev snuskigt rik genom stålindustrin när han sålde familjeföretaget till British Steal för £360m och plöjde miljoner in i Blackburn Rovers. Kenny Dalglish fick sätta sig vid rodret och ett av de mer spektakulära förvärven hette Alan Shearer som signades för den dåvarande rekordsumman av £3.5 miljoner. Klubben gick från en 19:e plats i andra divisionen via en andra plats i Premier League 1994, till att vinna mästerskapet 1995.

Ekonomsikt mådde klubben dock inte särskillt bra. Med lönekostnader som översteg(!) klubbens omsättning fick man relativt snabbt ta ett par steg tillbaka på den sportsliga kartan. Det ekonomiska underskottet 1991-1996 blev £36miljoner. (länk till Blackburn plats i intäktshierarkin säsongen 1996-7)

"the main variable that gives long term assurance of sports successes is the total turnover of the club"

AC Fiorentina reste 1999 motsvarande $40.3m där klubben värdepapperiserade framtida kassaflöden från säsongskort- samt biljettförsäljning. Avkastningen till finansiärerna (räntan) var kopplad till LIBOR med en riskpremie på 150 bsp (1.5%). Denna kapitalanskaffning var ett led i satsningen på Champions League samma år. Klubben hamnade åren därefter i finansiell distress med utslagning som konsekvens.

"the main variable that gives long term assurance of sports successes is the total turnover of the club"

Leeds som hösten 2001 reste £60m genom värdepapperisering med framtida kassaflöden från biljettförsäljning som säkerhet. Även här var avkastningen kopplad till marknadsräntorna. Klubbledningen hoppades på ökad omsätning från förväntade sportsliga framgångar. Utslagning blev det dock även i detta fallet.

"the main variable that gives long term assurance of sports successes is the total turnover of the club"

I de två senaste exemplen snackar vi skuldfinansiering. Det kan ju ge en fingervisning om hur svårt det är att nå avkastning under marknadsvillkor. Vi ska ju även komma ihåg att skulder generellt kostar mindre än "eget kapital". Bortsett från risken vill säga.

**************

Det finns dock exempel som gått hem. Chelsea lyckades tack vare ryska oljepengar. Men är dessa nivåer av injektioner i förhållande till omsättning som ska göda årliga jätteunderskott ens realistiska i allsvenskan?

För även i Sverige har vi sett anskaffning av kapital under 2000 talet. Det mest lyckade fallet måste ändå Elfsborgs vara, ur ett längre perspektiv vill säga. Precis i rätt ögonblick, lagom nära invigningen av den nya arenan kunde klubben med hjälp av externa finansiärer värva ett par hemvändare för att skapa en fin plattform kopplat till den tillväxtpotential Borås Arena innebar.

Djurgården var dock först ute med riskkapital. Genom sitt spelarinvestbolag Djurgården Fotboll AB (omfattas inte av 51% spärren) har man rest ca 60 miljoner sedan starten 1998. Förvisso gav det tre SM guld, men klubbens löpande omsättning har inte vuxit snabbare än det allsvenska genomsnittet.

Det fanns en plan (här) med sportsliga framgångar i ryggen och det fanns kapital (här).

"performance - spread" Djurgården fotboll, datakälla: svenskfotboll.se & årsredovisning DFM AB 2001-2005. Den blå linjen visar klubbens rörelseintäkter i relation till allsvenskan som helhet.

(klicka på bilden för bättre upplösning)
(bilden kopierad från ett tidigare inlägg och tränarkommentarerna är irrelevanta just här)

Några av förklaringarna till utvecklingen stavas "marknadskrafterna" om vilka jag resonerade lite kring i förra inlägget (här).

En hypotetisk frågeställning vore ju hur tillväxten skulle se ut ifall Djurgården hade haft bättre logistiska förutsättningar, det vill säga arena. Det står skrivet i stjärnorna men jämför vi med en klubb som lider av en liknande trång sektor, Hammarby Fotboll, har Djurgården inte haft en nämnvärt bättre utväxling av sina kapitaltillskott om man ser till reklam-, sponsor- samt merchandiseförsäljning.

tabellen visar intäkter (msek) från "marknad" plus souvenirer. Källa: Årsredovisningar Hammarby Fotboll AB (2003 - 2007). Totala intäkter i bolagen Djurgården Fotboll Försäljning AB (2006 & 2007) samt Djurgården Marknad AB (2003-2005)*. De allsvenska siffrorna kommer från svff:s årliga ekonomiska sammanställning under rubriken "Reklam & sponsring"

Fallet för Djurgården blev inte lika stort som för Leeds eller Fiorentina men klubben får nu börja om igen.

"the main variable that gives long term assurance of sports successes is the total turnover of the club"

Givetvis gäller ovanstående även i ett Europaperspektiv där allsvenskan försöker hävda sig.

Så den stora frågan är, när 51% spärren släpps, vad är det som förväntas bli annorlunda vad gäller allsvenskans status i Europa denna gång?

Kommer det riskkapitalister som suttit inne med en massa hysh-hysh-super-duper-hemliga och revolutionerande idéer om hur man bäst affärsutvecklar och ökar omsättningen hos de allsvenska klubbarna?

Kapital har ju sedan tidigare tillförts till systemet utan nämnvärt realt resultat. För hur stor kapitalinjektion förväntas egentligen avregleringen resultera i? För först ska föreningarna köpas ut, sedan måste nödvändiga investeringar göras.

Dessutom, genomför fler än en klubb en sådan metamorfas borde det rent logiskt och med erfarenhet av historien, innebära att större delen av det investerade kapitalet försvinner i spelarlöneinflation och endast en liten del levererar en ren kvalitetsförbättring.

Så, kan det finnas andra, mycket mer betydelsefulla nycklar till framgång än 51% spärren? En spärr som snarare framstår som ett mantra där vissa försöker använda denna yttre faktor de inte kan påverka som en ursäkt för sina prestationer.

Kapital går att anskaffa, alltid, t.ex. kopplat till spelarförädling samt spelarförsäljningar. En av få potentiella uppsidor till avkastning.

Problemen kanske finns på djupare nivå än så...
Vad säger ni?

------------------------------------------
* Van der Werf & Verlaan (1994), Szymanski & Kuypers (1999), Dobson & Goddard (2001), Hall, Szymanski & Zimbalist (2002), Dejonghe (2004;2007), Deloitte (2005;2006;2007;2008), Dejonghe & Vandeweghe (2006)

God Jul!

Fotbollsekonomi - "Beautiful game but an ugly investment"*

Det finns de som hoppas och tror att riskkapitalisterna ska komma springande med sina plånböcker så fort 51% spärren avregleras. Men, hur lönsam och attraktiv är egentligen fotbollsindustrin?

Halmstad BK är ofta en hyllad förebild. De scoutar talanger lokalt, påstås göra bra spelaraffärer och är med och nosar på toppen enstaka säsonger. SM guld 1997 samt 2000 är också riktigt starka prestationer, det är det verkligen.

Hur mycket ekonomiskt överskott har det genererat?
- Nästan inget alls. Klubben har mellan 1998 och 2007 gått 2.3 miljoner plus, detta inklusive spelarförsäljningar, detta inklusive den stora försäljningen av Fredrik Ljungberg till Arsenal 1998. Ser man till det i folkmun populära driftresultatet har klubben motsvarande period, gått lite drygt 60 miljoner back.

Är det klubbspecifikt eller branschspecifikt?
Det senare skulle jag hävda.

Först och främst.
A) Konkurrens
I alla branscher är konkurrens bra för konsumenterna och mindre bra för producenterna.

Inom fotbollen är konkurrensen en nyckelfator för att det överhuvudtaget ska finnas en business. Redan här uppstår det en konflikt mellan branschstruktur vs lönsamhet.

För att företag ska kunna vara lönsamma över tiden, måste de skaffa sig konkurrensfördelar gentemot sina konkurrenter. Detta kan man göra genom mer eller mindre långsiktiga varumärkesstrategier - skapa kundlojalitet. Man kan försöka nå skalfördelar. Patent, vilket är vanligt i läkermedelsbranschen mm mm.

För att ta det väldigt kort, framgångsrika företag lyckas med konststycket att förlänga durationen, det vill säga längden på perioden av konkurrensfördelar. Det är det som i förlängningen skapar mervärden (blå ytan i triangeln nedan) hos företag som återspeglas i aktiekursen och/eller genom utdelning. Den branschspecifika konkurrensen är krafter som hela tiden pressar överavkastningen nedåt.

I fotbollsbranschen förefaller det mycket svårare att skaffa sig bestående konkurrensfördelar. Möjligheten att från konkurrenternas sida kopiera framgångsrecept är alldeles för enkelt och durationen på konkurrensfördelen blir ofta mycket mycket kort. Det i sig skapar mycket litet/obefintligt värdeskapande. Än mer tydligt blir det i en liga av allsvenskans storlek sett i det europeiska perspektivet.

Konkurrensfördelar vs överavkastning (värdeskapande)
Faktisk avkastning: ROIC (return on invested capital) Avkastningskrav: WACC (weighted average cost Of capital)

1. ”the arms race” - The ultimate margin-killer! Det faktumet att fotbollsklubbar hellre nyttomaximerar än profitmaximerar och där högre intäkter, istället för att skapa mervärde ökar löneinflationen eftersom eventuellt överskott återinvesteras i spelartalang (som är begränsad). Detta blir extra märkbart i ligor som ligger i långt ner i fotbollens värdekedja där tillgången på talang är en än större bristvara på grund av uppköp från ekonomiskt större ligor.
2. Imitation – det är väldigt enkelt och initialt billigt för fotbollsklubbar att härma varandras framgångskoncept och därmed öka konkurrensen. Spelsystem, träningsupplägg etc etc. Exempel på imitation såg vi i Sverige när Djurgården lanserade sin riskkapitalmodell i början av millenniet. Fler klubbar kopierade konceptet, kapital blev en mindre bristvara, tillgången på talang urvattnades och priset på talang steg. Nästa konkurrensfördel till massproduktion är talangutveckling och scouting där i förlängningen högre pris på ung talang förväntas - lägre marginaler.
3. Entré av ”Abramovich karaktärer” - Investerare med icke rationella investeringsmotiv som plötsligt kan dyka upp i ligan och höja priset på talang (#1) och därmed sportslig framgång.
4. Korruption – Öst- och Sydeuropa där bara gud vet vad som försigår. Det är en klar konkurrensnackdel på den europeiska scenen där eventuell överavkastning kan hämtas hem.
5. Skattesubventioner på andra marknader– Spelarmarknaden har blivit global och mer eller mindre avreglerad med en fri rörlighet mellan ligorna. Danmark där skattesubventionens konsekvens blir mindre tillgång på talang i allsvenskan samt högre pris på den som blir över (#1). T.ex, FC Midjylland omsatte ungefär lika mycket som Hammarby Fotboll AB 2007 (exkl transfer) men danskarnas personalkostmader var lägre än HF AB:s.
6. Solidarisk allokering av centrala avtal för att bibehålla en jämn tävlingsbalans - hög konkurrens som förväntas driva efterfrågan.

B) En bransch med taskiga marginaler.
Den branschspecifika rörelsemarginalen i fotbollseuropa ser inte särskillt inbjudande ut heller.
Benchmark för fotbollseuropa finns i inlägget här. "Big five" enligt nedan.

Rörelseresultat i Europa
saxat från guardian.co.uk

Förutom Bundesliga som gjorde en mycket stark ekonomisk säsong (på bekostnad av Europaframgångar?), är marginalerna i de största ligorna mycket små. Vi ska komma ihåg att den största delen av vinsten i England kommer från Manchester United, Tottenham, Arsenal samt Liverpool.

ManU, Arsenal samt Pool har ju skaffat sig mycket stora konkurrensfördelar genom kontinuerligt spel i Champions League och där klubbarna profiterar tack vare de externa intäkterna från UEFA-spelet som ju inte allokeras solidariskt inom Premier League.

Hela fyra Champions League platser från PL minskar numera "the arms race" effekten och de engelska topp 4 klubbarnas ekonomiskt starka position i Europa minskar möjligheterna för klubbar från konkurrerande ligor att köpa sönder deras trupper.

Vi kan nästan, men bara nästan skönja "monopoltendenser" här. Därav möjligheterna till profit.

Vad gäller Tottenham så hade klubben elfte (11!) störst intäkter i fotbollseuropa. Det motsvarar ju inte klubbens sporstliga prestation på långa vägar.

Klubben ser istället ut att profitmaximera och ger t.o.m. utdelning till sina aktieägare. Man lyckas med detta genom att endast 42% av intäkterna läggs på spelarlöner och därmed så minimerar management sannolikheten till en framstående placering i ligan. (FAPM)

Italien är en katastrof och Frankrike en låg-marginal-marknad.

Allsvenskan?

Allsvenska rörelsemarginaler 2001 - 2007 (resultat exkl spelarförsäljningar)
datakälla: svenskfotboll.se

Vad tror ni, går det att hitta investerings-case?

-----------------------------------------
* "Beautiful game but an ugly investment" - Nick Louth

EMH och fotbollsaktier...

Parken Sport & Entertainment, koncernen där FC Köpenhamn ingår, öppnade under fredagens handel ned ca 25% för att sedan återhämta sig till nivåer runt minus 10%.

Det var domedagsartiklarna i de danska tidningarna där man imorse uppmärksammade koncernen Parken S&E:s skulder som sänkte aktien. Den finansiella informationen har dock varit tillgänglig på marknaden ganska länge nu så EMH funkar bra i denna aktie? Det var ju ingen ny information dansk media kom med.

Till marknadens försvar kan den relativt låga likviditeten nämnas vilket ju påverkar effektiviteten i prissättningen.

Steget till en konkurs måste ändå vara väldigt stort med tanke på det mycket starka kassaflöde bolaget genererar från sin affärsrörelse. Balansräkningen kostar dock i dagens kreditmarknad men "credit-crunch" och dess effekter är ju ingen direkt nyhet.

Replican

Att AIK har gått upp i topp vad gäller merchandiseintäkter under 2007 kan knappast ha kommit som någon överaskning för den som följer denna blogg. IFK Göteborg har seglat upp på en andraplats några hundratusen före Hammarby Fotboll som sedan 2003 stadigt tappat intäkter avseende souvenirförsäljningen, från 12 miljoner ned till 8.5. (hela listan här)

Man konstaterar även att allsvenskan är ljusår efter de europeiska klubbarna. Ingen surprise heller när man sedan tidigare sett nedan bild.

andrahandskälla: The Economist

Skönt då att lösningen för att komma ikapp inte är alltför avancerad.

"Problemet i Allsvenskan är att det fortfarande är ett flertal varumärken på tröjorna och inte en sponsor som äger hela tröjan som är vanligt förekommande i de stora europeiska ligorna." - Johan Thorén, chefredaktör för Insight Magazine.

Champions League här kommer vi :-)

Hur mycket pengar från replicaförsäljningen tillfaller klubben vore intressant att veta. Det har förmodligen hänt en del sedan 1996 men så här såg fördelningen av intjäningen ut i England då det begav sig.

Figuren visar intjäningsmodellen för en Liverpool-replica 1996/97. Siffrorna i £.
källa: Winners & Losers - Stefan Szymanski & Tim Kuypers 2000

1996 skrev Reebok ett "technical-sponsor" avtal där man betalade £6.5 miljoner per år till Liverpool för rättigheterna att exponeras med samt förse klubben med meteriel. Första året fick Reebok tillbaka £40 miljoner via replicaförsäljningen.

Spelarkontraktsstrategier - empiri från Bundesliga

En relativt nyligen publicerad studie går in på djupet vad gäller spelarkontrakt, transfers, nytta samt "rent-seeking" beteende där det sista betyder att parter försöker profitera/nå överakvkastning genom avtal snarare än förädling och utveckling.

Resultaten är varken banbrytande eller överaskande men det är alltid intressant att kunna kvantifiera antaganden. Även om sifforna förmodligen kan revideras så ger denna studie en bra benchmark på kontraktsstrategier.

Studien baseras på 543 kontrakt där parametrar innehållande kontraktslängd, lönenivå men även spelarspecifik data såsom position, erfarenhet samt prestation. Sammanlagt rör sig om 415 spelare á minst en kontraktobservation. Dessutom tilkommer 128 nytecknade kontrakt (66 omförhandlingar och 62 i samband med transfer).

Även klubbarnas budgetar samt prestation har använts i undersökningen. Tidshorisonten är Bundesliga-säsongerna 1996/97 – 1999/2000.

En brasklapp är att transferdata är sekundär från fotbollsmagasinet ”Kick” och inte primär direkt från klubbarna. Vidare startar undersökningen relativt kort tid post bosman (1995) vilket innebar avreglering av spelarmarknaden. Det kan antas att marknaden just då ännu inte nådde dagens ”effektivitet".

Modellen är byggd där en spelare efter varje säsong har tre alternativ som sedan testas genom statistiska modeller.
- Fortsätta i samma klubb – inga förändingar i kontraktet
- Kontraktsförlängning med nuvarande klubb
- Uppköp och transfer till en annan klubb – omförhandling av personliga villkor

I stora drag kan man sammanfatta följande teoretiska resonemang som i studien visat sig hålla.

1. Sannolikhet till en spelartransfer minskar ju längre tid återstår av kontraktet.
Enligt undersökningen har man mätt transfersannolikheten till en initial nivå på 9%. Ett års mindre återstående tid av kontraktet ökar sannolikheten till en transfer med 3 procentenheter. Med andra ord en ökning med ca 33%. Har spelaren dessutom presterat över genomsnittet ökar sannolikheten till transfer med ytterligare 10 procentenheter.

2. Transfer-fees ökar ju längre tid återstår av kontraktet.
Enligt undersökningen har man kommit fram till att ett års mindre återstående tid av kontraktet reducerar transfer-fee med med mer än hälften, 55% jämfört med perioden innan. Transfer-feen blir således mycket högre vid en spelarövergång där spelaren har längre åtestående tid kvar av sitt kontrakt.

3. En spelares lön i den nya klubben är högre än hos den förgående.
4. Varje års längre kontraktid innebär att spelarens (#5) samt den innevarande klubbens nytta ökar med 50%.
Detta tyder på att det finns ett "rent-seeking" incitament för de kontrakterande parterna gentemot omvärlden.

5.Med bakgrund av resultatet i punkt 1 och 2 vilket ju innebär att klubbens uppsida vid långa kontrakt kan bli stor, kompenseras spelaren (ex.ante) för att teckna långa kontrakt. Det återspeglas genom att en spelares årliga lön blir 24% högre för varje extra år till vilket kontraktet skrivs på. Nyttan balanseras mellan de kontrakterade parterna.

Författarna noterar även att långa kontrakt, det vill säga lägre transfersannolikhet, minskar effektiviteten vad gäller allokering av talang på fotbollsmarknaden. Det finns helt enkelt en viss tröghet när talang ska fördelas till de klubbar som betalar efter sina resurser. Här har vi nog en av förklaringarna (management-skills undantaget) till kortsiktiga felprissättningar i FAPM - modellen.

***********

Punkt 5 är intressant då klubbarna i profitsyfte kan tänkas vilja maximera framtida transfersummor genom att vilja skriva långa kontrakt - det kostar.

Med den årliga budgeten som en trång sektor kan den profitmöjligheten kraftigt reduceras då det blir mindre utrymme till övriga spelarkontrakt. Det å sin sida ger lägre framtida förväntade transferintäkter från övriga prospects i truppen men även risk för sämre prestation på grund av sämre balanserad trupp och därmed minskad löpande intjäning.

Dessutom innebär långa kontrakt med en högre årskostnad en risk för klubben ifall spelaren inte levererar och på grund av det blir mindre attraktiv på marknaden med ett lägre andrahadsvärde. Lägg därtill ett incitament för spelaren att stanna kvar i klubben på grund av sin överbetalda lön (#5).
I samband med bosman-domen avreglerades spelarmarknaden och det blev i det närmaste en fri rörlighet mellan nationerna. Spelaren kommer allt som oftast att vilja maximera sin ekonomiska nytta samtidigt klubben söker maximera sin sportsliga nytta. En av faktorerna bakom den löneinflation vi sett men även den spelarflykt till floran av ligor som har större löneutrymme.

************

Att skriva långa kontrakt alternativt förlänga innevarande kontrakt med spelare som redan slagit igenom i allsvenskan och därmed gjort sig attraktiva för marknaden utanför rikets gränser blir för svenska klubbar mycket svårt och dyrt. Svårt eftersom man de facto gör det svårare och dyrare för utländska klubbar att köpa spelaren (punkt 1&2). Dyrt enligt punkt 5 som triggas av 1 & 2. För klubbar med knapp likviditet och budget blir det mest rationella beslutet förmodligen att sälja spelaren istället för att förhandla om en förlängning.

---------------------------------------------------
Contracts as Rent Seeking Devices: Evidence from German Soccer, Eberhard Feess, Michael Gerfin, Gerd Muehlheusser - November 2008

Nya arenor minskar "football-crunch" effekter?

Kan de nya arenorna i Malmö och Göteborg mildra effekterna från "football-crunch" på den allsvenska marknaden och den förväntat lägre efterfrågan på fotboll?

Signaler kommer från både Malmö och Göteborg att efterfrågan på årskort är mycket hög - en nyhetens behag effekt.

I USA har man mätt en stark signifikant "nyhetens-behag-effekt". Dess storlek beror på typ av sport. Även längden på effekten beror på sporten men har mätts till perioder av 4-10 år.

I Tyskland och Bundesliga är denna effekt något lägre än i USA men ändock 10% publikökning. På denna marknad har effekten kunnat mätas till 5 års duration.

Man kan ju fråga sig om Elfsborgs minskade hemmapubliksnitt 2008 (-19%), delvis kan bero på en avtagande "nyhetens-behag-effekt". I så fall redan efter år 3.

Det som dessutom talar till båda arenornas fördel, i Göteborgs fall vs säsongen 2008, är att de nybyggda arenorna saknar löparbanor vilka dåvarande hade. En större underskökning i Tyskland baserad på 13 100 matcher säsongerna 63/64 -- 05/06, visar nämligen att renodlade fotbollsarenor genererar en större efterfrågan på fotboll än vad "multifunktionella" arenor med löparbanor gör. Denna effekt har enligt undersökningen varit mycket högre än "nyhetens-behag-effekten" och mätts till hela 18.7%.

Med bakgrund av ovanstående kan det vara ganska svårt att räkna hem löparbanor i investeringskalkylen på en arena avsedd för fotboll. Det kan till och med finnas värden att ta investeringen för att bygga bort befintliga löparbanor och gräva ner planen på arenor som redan brukas av fotbollsklubbar.

Håller publikrusningen i sig på väst- samt sydkusten kanske kan de övriga allsvenska klubbarna hoppas på "bandwagon effects", folk drar folk.

-------------------------------------------

The Novelty Effect of the New Football Stadia: The Case of Germany, Arne Feddersen, Wolfgang Maennig, Malte Borcherding International Journal of Sport Finance 2006.

Novelty Effects of New Facilities on Attendance at Professional Sporting Events, Dennis Coates, Brad Humphreys

Arenas vs. Multifunctional Stadia – Which Do Spectators Prefer? Arne Feddersen and Wolfgang Maennig, 2008-08

Nya arenor minskar "football-crunch" effekter?

Kan de nya arenorna i Malmö och Göteborg mildra effekterna från "football-crunch" på den allsvenska marknaden och den förväntat lägre efterfrågan på fotboll?

Signaler kommer från både Malmö och Göteborg att försäljningen av årskort går mycket bra.

Nyhetens behag är en signifikant effekt både i USA (10% ökning) och Tyskland (10% ökning) .
Det som dessutom talar till båda arenornas fördel. I Göteborgs fall vs 2008. Är att de nybyggda arenorna saknar löparbanor vilket de gamla hade. En större underskökning i Tyskland visar nämligen att fotbolls arenor har en stor efterfrågehöjande effekt än arenor med löparbanor använda för fotboll.

I både USA och Tykland har "nyhetens behag" effekten uppmäts till 5 år.
Jag undrar lite om den nyhetens behag som Borås Arena gled under inte avtog efter redan tre år då klubbens publiksiffror dalade förra året trots en bättre prestetion och guldstrid jämfört med 2007.

Håller publikrusningen i sig på väst och sydkusten kan de övriga allsvenska klubbarna hoppas på "bandweagon effect", folk drar folk.

-------------------------------------------

The Novelty Effect of the New Football Stadia: The Case of Germany, Arne Feddersen, Wolfgang Maennig, Malte Borcherding International Journal of Sport Finance

Novelty Effects of New Facilities on Attendance at Professional Sporting Events, Dennis Coates, Brad Humphreys

Arenas vs. Multifunctional Stadia – Which Do Spectators Prefer? Arne Feddersen and Wolfgang Maennig, 2008-08

FAPM #4 - empiri - Europa-perspektivet

saxat från: BENCHMARKING REPORT CLUB LICENSING - The European Club Footballing Landscape
(klicka på bilden för bättre upplösning)

Marknaden ser även ut att vara relativt effektiv ur ett Europa-perspektiv. FAPM gäller i allra högsta grad. Vad gäller just denna ögonblicksbild, borde det dock rent teoretiskt finnas en större tröghet vad gäller korrigeringar pga "koefficient-systemet" där det är svårt för lågt rankade klubbar att avancera pga den höga sannolikheten att lottas mot övermäktigt motstånd.

Sverige ligger något till vänster om fotbollmarknadlinjen vilket indikerar att man givet resurserna inte presterar optimalt. Det skulle kunna bero på den jämna inhemska "competitive balance" där de svenska klubbarna på grund av ojämnhet i sina allsvenska prestationer, mycket sällan får kontinuitet i Europaspelet och därmed går miste om ökad rutin, koefficient för att kunna skapa förutsättningar till ständig förbättring.

Observera de inringade "felprissatta" ligorna.

- Är det svarta pengar inblandade?
- Är det oligarker som betalar notan?
- Är det obetalade lönercheckar?
- Endast ett fåtal klubbar som har höga intäkter. Resten drar ned snittet?
- En svag inhemsk "competitive balance"?

FAPM #3 - empiri - de allsvenska "performance - spreadarna"

performance spread Hammarby Fotboll

(klicka på bilden för högre upplösning)

Baserat på den fotbollsekonomiska teorin där det finns ett visst samband mellan resurser och sportslig framgång kan vi identifiera felprissättningar på respektive fotbollsmarknad. Även om sambandet inte är lika starkt i allsvenskan som i den engelska ligafotbollen bör det ändå innebära att resurser och sportslig framgång, trots en viss deskripens dem emellan, över tiden alltid bör närma sig varandra.

Ovanstående bild visar ett urval "performance-spreadar" i allsvenskan.
Du kan även ladda ner dessa i pdf-format. (här). (förklaringar finnes i botten på inlägget)

Viktigt att tänka på att dessa bör analyserar individuellt eftersom klubbarna har olika förutsättningar vad gäller fasta kostnader. T.ex betalar Elfsborg lika mycket i arenahyra som AIK betalar för säkerhet/publikservice. Vi ser dock tecken på att linjerna i de flesta fall till slut söker sig mot varandra. Marknaden har i slutändan alltid rätt.

Lite kommentarer:

- Hammarby kommentar här och här. Men uttrycket "det svänger om Bajen" stämmer ju även här.

- Kalmar har "lurat" marknaden i 4 år nu. När korrigeras denna felprisättning? (lite tankar kring detta här samt här)

- Elfsborgs positiva spiral. Klubben har lyckats att klättra uppför fotbollmarknadsinjen. Detta gjorde man dock först efter att Elfsborgs logistiska förutsättningar kraftikgt förändrades. Men ändock, ett tecken på bra management-skills där klubben mycket snabbt drog nytta av den nya arenan. Externt kapital vid förvärvev Anders Svensson och Mattias Svensson gav en välbehövlig hävstång (leverege) för att snabba på processen.

- Djurgården befinner sig i en negativ spiral där man sportsligt följer intäktstrenden nedåt. Borde indikera på mindre bra management-skills. (kort reflektion här)

- Helsingborg har hållit en relativt jämn och mindre bra nivå under millenniet. En av allsvenskans svagaste balansräkningar kan vara en anledning. Strategier, delvis framtvingade av balansräkningen en annan.

- Malmö kan inte botförklara sin jämna låga nivå med en dålig balansräkning.

- AIK är nästan helt omöjligt att analysera.

- Jag tog med Örgryte då exemplet är talande. Kolla felprisättningen i början av milenniet. Var det "excellent management skills"? Var det så att klubben ville avancera uppför fotbollmarknadslinjen? Den sportsliga prestationen finansierades genom stora ekonomiska underskott. Minus 26 miljoner inkl spelarförsäljningar åren 2001-2006.
(2001, 2002, 2003, 2004, 2005, 2006)
Konsekvens - lex Leeds - utslagning.

********

- Det förefaller vara så att mindre klubbar har sin intäktskurva (färgad) under den sportsliga (svart). Helt klart är att deras organisationer och arenor kostar mindre än de större klubbars dito vars sportkurva ligger under intäktskurvan.

------------------------
1. Färgade linjen - Marknadsandelar (driftintäkter/summa allsvenska driftintäkter) och därmed resurser i förhållande till sina allsvenska konkurrenter.

2. Svarta linjen - Sportsliga marknadsandelar(antal inspelade poäng)/(totalt antal utdelade poäng i ligan).

3. Röda linjen - Spreaden (skillnaden mellan resurser och sportsligt utfall) visar förändringen vad gäller klubbens totala prestation i förhållande till sina konkurrenter.

FAPM #2 - Sambandet intäkter vs sportslig framgång

I förra inlägget på temat såg vi att sambandet mellan lönekostnader och sportslig framgång var mycket starkt i den engelska ligafotbollen.

Hur ser då sambandet mellan intäkter och sportslig framgång ut?
Ungefär likadant, förklaringsgraden är något lägre men fortfarande mycket starka 89%.

sambandet mellan intäkter och sportslig framgång säsongen 1978-1997
saxat från boken Winners & Losers av Stefan Szymanski & Tim Kuypers

Antagandet om att klubbar som har höga intäkter satsar dessa på sportslig avkastning är mycket rimligt.

Det har funnits och finns klubbar som försöker avancera uppför "fotbollmarknadslinjen" genom att satsa större resurser än vad man har utrymme till för att sedan hoppas se intäkterna komma.

Chelsea lyckades tack vare Romans plånbok vars villkorslösa skulder täcker upp de galaktiska driftunderskotten. Leeds failade big time då man inte hade någon sådan fallskärm.

Det finns säkert fler exempel och för varje lyckat sådant kan man förmodligen hitta tio misslyckade.

Chelseas ekonomiska nyckeltal i miljoner GBP. Datakälla: THEORY OF THE BEAUTIFUL GAME: THE UNIFICATION OF EUROPEAN FOOTBALL, John Vrooman - 2007
(tryck på bilden för bättre upplösning)

Manchester City är ett intressant case just nu. "Entry barriers" och dämed marginalkostnaden för att idag etablera sig i topp 4 i England tror jag är skyhög. Det förefaller dock som att det finns ägare som är beredda att ta risken och även den slutgiltiga notan för kalaset.