New York Yankees ägs av George Steinbrenner. Klubben som tävlar i Major League Baseball, är enligt Forbes den femte högst värderade sportklubben på jorden ($1.3 miljard).
Utöver en generell revenue-sharing-modell har MLB, i sin jakt på jämn tävlingsbalans, även en modell med "competitive balance tax". Rent konkret innebär det att NY Yankees under 2008 betalade 40% i competitive balance tax på intäkter överstigande $155 miljoner.
Steinbrenner äger även YES Network, en regional TV kanal som sänder NY Yankees matcher. 2001 tecknade YES ett avtal med NY Yankees som gav kanalen sändningsrättigheter till klubbens matcher under de kommande 30 åren. Avtalet var värt $55 miljoner per år.
Det nya TV-avtalet godkändes av ligaorganisationen eftersom det låg i nivå med Yankees tidigare avtal med MSG Networks. Det talades dock om att MSG, som fram till dess i stort sätt hade monopol på sport i regionen, var beredda att bjuda upp mot $100 miljoner per år för att inte förlora produkten. Sanning eller rykten?
Faktum är i alla fall att Steinbrenner finansierade YES Networks tillväxt genom att sälja 40% av bolaget till externa investerare. Värderingen av bolaget uppgick då till $850 miljoner vilket egentligen säger det mesta om marknadsvärdet på Yankees sändningsrättigheter och att det var betydligt högre än $55m per år.
Modellen är lika enkel som den är smart. Att minimera NY Yankees intäkter och därmed bidrag till konkurrenterna i MLB och istället maximera aktieägarvärdet i YES Network.
Och fler klubbar har anammat, bland annat Red Sox, Los Angeles Dodgers, Chicago Cubs.
Så, vad vill jag ha sagt med det?
UEFA med Michel Platini i spetsen håller på och skissar på olika modeller med regleringar i syfte att bl.a. begränsa överinvesteringar i talang.
Steinbrenners drivkraft är profitmaximering. Men hade han istället velat maximera klubbens sportsliga prestation skulle vi kanske se den största talangen i ligan lockas till Yankees med hjälp av ett "extra-knäck" på YES Networks.
Eventuella regleringar från UEFA kommer att inspirera till nya kreativa lösningar i fotbollseuropa. Fotbollens centralorganisationer är nämligen mästare på att bygga modeller vars konsekvenser så småningom dyker upp till ytan och blir svårhanterliga.
UEFA:s produkt Champions League är en modell som ökat klyftorna mellan de rika och fattiga klubbarna i fotbollseuropa, kanske det enskilt största bidraget till dagens obalanser.
"Home grown player" är en annan modell där konsekvenserna nu börjat komma upp till ytan och där vi den senaste veckan sett flertalet exempel på anklagelser och pajkastning avseende tveksamma metoder i samband med spelartransfers i ung ålder.
3 kommentarer:
Vad föreslår du för lösning? Jag skulle kunna tänka mig att låta klubbar agera hur de vill men att på något sätt förbjuda irrationella investerare som Abramovich. Alltså att alla pengar klubbentjänar får man använda till löner etc men inte ta emot några andra pengar än "sina egna".
Från mitt perspektiv ser jag ingen uppsida med förändring från dagens regim. Vi kommer fortfarande se samma klubbar att dominera. Pengarna i omlopp blir nominellt lägre, allt annat lika. Dagens giganter är ju i stort sett desamma som innan "pengarevolutionen".
Och allsvenskan kommer fortfarande vara lika långt efter.
Skulle jag vara klubbägare med profitmax-syfte skulle jag välkomna en sådan reglering som du nämner.
Man skulle ju kunna lyfta bort Europas 20 största klubbar och placera dem i en egen liga, på heltid. Problemet är att många av dessa klubbar är idag vana vid att vara topplag. De ska mao riskera sin status och ge sig ut på en mer osäker resa där några klubbar måste befinna sig i de nedre regionerna i tabellen.
En lösning?
Vad är problemet?
Pratar vi home-grown players så är det en lösning som är i ett skriande behov av en ordentlig problembeskrivning...
Ska inte föräldrar kunna flytta med sina fotbollsspelande söner?
Roten till allt ont inom fotbollen förefaller att vara människors fria vilja. UEFA flörtar med mörka krafter här. UEFA är en kvasimyndighet inom fotbollen och som sådan måste den hitta "lösningar" för att kunna hävda någon sorts legitimitet och existensberättigande. Och för att hitta på en lösning måste det finnas problem...där har ni det. Dra gärna en parrarel till Stockholmpolitkers "lösningar" på huliganproblematiken.
Skicka en kommentar