Kapitalkoncentration i den Schweiziska ligan

Mats Gren är en av förespråkarna av en minskad allsvenska. Han har den Schweiziska ligan som ett föredöme. När han pratar får han det att låta som att ligan har avancerat enorm på rankingen. Gren menar att en betydande anledning till förbättringen är en minskning av antalet lag i ligan. 

Den Schweiziska ligan har skurit ner antalet lag två gånger under de senaste 25 åren. Från 16 lag till 12 i slutet av 80 talet och från 12 lag till 10 i början av 2000 talet. Jag har gjort en tidsserie över den Schweiziska ligans Uefa ranking.

Det vi kan se är en väldigt svag positiv trend på rankingen. Det senaste åren har varit mer framgångsrika.

Tittar vi på hur respektive klubb har presterat i de europeiska ligorna så kan vi se att FC Basel har förbättrat sina positioner sedan millennieskiftet. Young Boys har haft en enorm utveckling som startade ungefär i samband med EM i Schweiz. FC Zürich har blivit bättre, dock på bekostnad av att stadens andra lag Grasshopper har försvagats.

Tittar vi på publikutvecklingen så kan vi se en enorm publik-boom för FC Basel när St Jakob Park blev färdigställd 2001. Också Young Boys upplevde en positiv effekt när Stade de Suisse blev färdigställd 2005. Mer publik genererar större resurser. Klart är att publikrusningen inte tog fart i samband med den senare ligareformen utan den startade före den.

Tävlingsbalansen i ligan gällande koncentration av sportsliga resultat har förändrats under de senaste åren:

FC Basel har vunnit åtta av de elva mästerskapen som har spelats sedan senaste ligareformen (på väg mot en nionde titel) FC Zürich har vunnit resterande tre säsongerna. Totalt har det delats ut 33 medaljer under dessa 11 år. Basel har vunnit 11, Young Boys 8, Zürich 5, Grasshopper 4 stycken. Fem andra lag har tagit en medalj vardera. Nio olika medaljörer med andra ord. Fyra klubbar lägger beslag på 85 procent av medaljerna. 

Detta kan jämföras med 12 olika lag som delade på de 33 olika medaljerna 11 år före ligareformen (1994-2003). Under den perioden vanns ligan av sex olika lag.  

Detta gör den schweiziska ligan till en av de ligor i Europa där de sportsliga resultaten är som mest koncentrerade hos ett fåtal klubbar. Det är egentligen en naturlig långsiktig utveckling. Kapitalet tenderar att över tid koncentreras till ett fåtal klubbar och i Schweiz har den utvecklingen gått snabbt efter att FC Basel har varit framgångsrika med att utnyttja fördelen att vara först på plats med en ny arena.

För två år sedan minskades antalet lag också i den näst högsta ligan från 16 till 10 lag. De två översta divisionerna i Schweiz består nu tillsammans av 20 lag. Upp/nedflyttningssystemet ger direktnedflyttning för 1 lag per säsong. Fram till för två säsonger sedan fanns det ett kvalsystem där lag 9 i högsta ligan kvalade mot lag 2 i den näst högsta divisionen. Kvalet är idag borttaget. Genom att minska risken för degradering minskar man rimligen också incitament till överinvestering: Under de senaste 10 åren har två klubbar i högstaligan gått i konkurs, Servette 2005 och Xamax 2012.

Publikintresset har ökat för de sex-sju största lagen men minskat för resterande klubbar i landet. Det är en ganska rimlig utveckling. De stora lagens ökade publik överstiger intresseminskningen för de mindre klubbarna.