Idag uppmärksammas frågan om den så kallade 51 procentsregelns vara eller icke vara. Tyvärr blir debatten som vanligt lite väl onyanserad. Det är egentligen ganska naturligt eftersom förändringar skapar osäkerhet om vad som komma skall.
Det finns en föreställning om att det helt plötsligt ska dyka upp oljemiljardärer i svensk fotboll. Man kan fråga sig om varför dessa miljardärer inte har flockats till dansk eller norsk klubbfotboll. 51 procentsregeln lyser ju med sin frånvaro i dessa länder.
Jag läste också nyligen om en profetia om att ett par klassiska klubbar skulle gå i konkurs inom en inte alltför avlägsen framtid så fort som 51 procentsregeln skulle avskaffas. Man kan dock fråga sig hur Örgryte som är en av landets mest traditionsrika fotbollsklubbar kunde lyckas med det innan en sådan reform.
En annan föreställning är att allsvenskan skulle bli mer ojämn. Också det är långt ifrån säkert. Om vi tittar i Tyskland där det finns en 51 procentsregel så märker vi att Bayern München - tack vare uteblivna kapitalinvesteringar i andra klubbar - lugnt och metodiskt kan ta hand om majoriteten av de nya resurser (finns beskrivet här) som skapas i Bundesliga. Denna säsong syns denna allokering av resurser också mycket tydligt i tabellen. 15 poängs ledning och 57-7 i målskillnad efter 22 omgångar gör Bundesliga till en av de minst spännande i Europa i kampen om mästerskapet. I Norge dominerade Rosenborg under väldigt många år och vann ligan 13 år irad, mellan 1992 och 2004. När fotbollen väl började kommersialliseras lockades nya investerare till de andra norska klubbarna. Deras investeringar bidrog i allra högsta grad till att Rosenborgs dominans bröts. Rosenborg är dock än idag medlemsägt, och "trots det" lyckes vinna en titel ibland.
Att det är de stora och etablerade klubbarna i Sverige som rasar mot en reform är därför inte särskillt oväntat. Monopolister skriker alltid högst när deras monopol ska tas bort från dem. I det här fallet handlar monopolet om makt och resurser. När frågan diskuteras talas det mer eller mindre enbart om vad de största klubbarna och deras intressenter tycker. Vore det inte mer intressant att få höra röster från de tusentals andra fotbollsföreningar ute i landet och vad de har att säga om saken? Det är trots allt de som är i allra störst behov av mer resurser.
19 kommentarer:
Det vore intressant att höra om du har ett scenario på vad som FAKTISKT skulle hända om 51%-regeln försvann.
Dessutom, vad kommer det att uppstå för möjligheter som inte finns redan idag? Om man ser på till exempel Djurgården, så är det ju i stort sett en "one man show" redan idag, där TJ lovar att investera 25 miljoner om han blir vald till ordförande. Om man tittar på mindre klubbar är det ju ännu tydligare att det oftast är en person som driver hela klubben.
Att det skulle dyka upp en investerare som vill tjäna pengar på fotboll förefaller inte helt sannolikt. Om de personerna verkligen hade funnits borde vi redan ha haft svenska klubbar som gick med vinst.
/Flugan på väggen
Jag håller med dig. Tror inte det blir någon revolution på kort sikt. Om sisådär 50 år kanske man kommer kunna peka på förändringar som skett genom en långsamt pågående process.
Det är ju bra att de största klubbarna med många fans har ett försprång, likt BM i Tyskland. Det är ju naturligt, korrekt och rättvist. Vad är bra med att Hoffenheim kan konkurrera via något land i mellanöstern som vill marknadsföra sig själva?
vad är å andra sidan dåligt med att Hoffenheim kan konkurrera?
det som i alla fall jag söker är spänning och konkurrens - om ex. City och Chelsea plötsligt kan bjuda upp Utd till dans med hjälp av skickliga storstjärnor och anfallsglad fotboll...ja, varför inte i så fall?
Som jag ser det så skapar dessa kapitalinjektioner bara lite spänning och stjärnglans. Dessutom är det ju inte så att framgång nödvändigtvis följer, se bara på City i CL. Jag tror starkt på att en god spelidé och taktik har större betydelse än en hög med pengar.
Då ser vi helt olika på fotboll och sport. Då kan vi ju lika gärna införa draft likt NHL.
Du tycker inte City nått framgång? Jag misstänker att du inte följde laget innan satsningen...
Jag förstår att stora klubbar som historiskt tack vare större resurser har kunnat bygga upp stora supporterskaror tycker att det är korrekt och rättvist, förstås. Alla supportrar vill vinna matcher.
Men det är imo mycket girigt att beröva mindre och/eller nya klubbar deras val om att kunna utman.
Resurser som dessa klubbar skapat genom framgång på planen!
Såhär. För varje seger, ökar resurserna vilket ökar sannolikheten till ytterligare en seger. Exakt samma mekanism som på andra konkurrensmarknader: Från början finns den väldigt många företag. En efter en slås ut, går i konkurs, eller blir uppköpt.
Till slut finns väldigt få stora aktörer kvar. Detta korrigeras ofta tack vare teknologiska skiften. Ny teknologi ersätter gamla produkter etc och nya företag kan komma in på marknaden. I fotbollen finns det inga sådana skiften.
Vilket är ditt förslag för att fotbollen i slutändan inte ska handla om ett liten fåtal klubbar som de flesta i världen håller på?
Nej, en draft är ju en ännu vidrigare reglering. Jag är emot regleringar av alla slag i princip.
Dessutom är det ju så att flera av dagens storlag som ex. Man Utd dragit fördel tidigare i historien av att investerare tillskjutit kapital. Varför neka andra lag denna möjlighet idag?
Jag tycker inte City varit framgångsrika i Champions League nej, tycker du det?
Jag noterar f.ö. att Milan slog Barcelona i afton tack vare en noggrann och väl genomförd taktik snarare än dyra spelarköp.
Utöver Milan följer jag de lag som spelar attraktiv fotboll i mitt tycke oaktat om de är framgångsrika eller ej, ex. Liverpool.
Jag kanske missat något fundamentalt men är inte Tyskland och Bundesliga en av de mest välmående fotbollsnationerna i världen? Finns ju flertalet exempel på mindre klubbar där någon gått in med kapital som har blivit, mer eller mindre, ett fiasko. Lex QPR, Getafe. Allsvenskan får väl klassas som en av jämnaste ligorna i världen där det på senare år är oerhört ovanligt att en klubb vinner ens 2 år i rad. Häcken, som är en av de minsta klubbarna i Allsvenskan (publik), slutade 2a förra året.
Beror lite på hur man definierar "välmående".
Jag själv har försökt se ett antal matcher på Eurosport, men den har inte fångat mitt intresse. Värderingen av ligan från TV bolagen runt om i världen säger att fler tycker som jag.
Du hittar alltid ett och annat fiasko. Var du än tittar. Oavsett om man letar efter "kapital" eller annat, som till exempel nya presidenter med stora planer, maktkamper etc.
Det som många med mig känner, som du inte tar upp, är ju demokratifrågan. Att fansen har makten över sin klubb och faktiskt har möjlighet att påverka ser jag som oerhört viktigt. Det är ett sätt att känna att man är en del i det hela.
Många som är för borttagandet menar att det mest demokratiska är att låta klubbarna själva bestämma. Men jag tycker inte att det är demokratiskt att avskaffa demokratin. Förmodligen ligger en del pengar emellan som kan fresta kortsiktigt, dessutom förvägrar du framtida generationer att ta del i demokratin.
Eftersom det inte verkar bli så stor skillnad om man tar bort spärren eller inte tycker jag inte att det är värt att offra demokratin. Alla samhällsinstanser som kan erbjuda någon form av demokrati ser jag som positivt!
Men som jag också märkt så verkar många liberaler tycka att äganderätten är en starkare princip än demokratin vilket gör mig bestört men det förvånar föga.
Jag håller inte med dig. Tvärtom. Och jag förstår heller inte riktigt det argumentet. Om det nu är så att det finns en demokratisk majoritet för att en förening inte ska sälja rättigheterna till den kommersiella verksamheten så borde 51 frågan överhuvudtaget inte vara någon fråga.
Jag kan se att man är orolig för att majoriteten i ett skarpt läge kommer att rösta för en försäljning. Man ser därför regelverket som en försäkring. Men denna försäkring berövar de föreningar vars medlemmar nu kan tänkas vilja sälja den kommersiella verkamheten frihet. Det finns inget mer demokratiskt än att kunna välja hur man själv vill bedriva sin verksamhet. Det vill säga göra affärer. För i slutändat är det ju det som det handlar om. En affär mellan förening och privat ägare. Och en affär kommer inte till avslut om inte båda parterna upplever nytta.
En avreglering tror jag dessutom skulle öka medlemsengagemanget hos flera föreningar. När det finns något som man kan förlora och inte längre kan ta saker för givet (vilket uppenbarligen är fallet) så brukar människor generellt anstränga sig mer för att uppnå sina mål.
Välmående som i att man har mycket publik, svarta siffror i resultaträkningen och ökande intresse. Dessutom börjar de nu även kunna konkurrera i europeiska cuper med 3 lag i kvartsfinalerna i Champions League. Finns det något exempel på en mindre klubb där någon utomstående gått in med mycket kapital som lyckats under längre tid, låt säga 5 år?
Svarta siffror i boksluten är inget självändamål tycker jag. Och i Bundesliga är klubbarna lönsamma i första hand tack vare regleringar (de måste presentera en balanserad budget inför varje säsong) och inte genom värdeskapande aktiviteter.
Vinster som skapas genom juridiska avtal och regleringar kallas för rent-seeking. Vi kan därmed anta att det finns en välfärdsförlust för Bundesligas konsumenter. Nu är det så att tyska supportrar naturligtvis inte upplever denna välfärdsförlust.
Det är trots allt klubbarna i deras hjärtan de konsumerar sina pengar på. Men då har Bundesliga samtidigt begränsat den målgrupp som man skapar nytta åt och därmed begränsat sin potentiella tillväxt.
Att Tyska lag är konkurrenskraftiga i Europaspelet ska ju vara en självklarhet. En mycket stark fotbollstradition i landet i kombination med en med god marginal störst ekonomi i Europa.
Det är egentligen fantastiskt att de tyska klubbarna inte dominerar den europeiska fotbollen.
Skrev fel i mitt förra inlägg, menade såklart åttondelsfinal. Även fast alla 3 klubbar har ett mycket bra läge att gå vidare.
Svarta siffror är väl kanske inget självändamål och för någon som sitter och tittar på TV på andra sidan Europa gör det väl inget om klubben blöder ekonomiskt. Det är dock en väldigt stor skillnad för fansen, som följt laget hela sitt liv och kommer fortsätta göra det i resten av sina liv, som är de som i slutändan kommer få betala för det. Bundesliga är hetare nu än någonsin. Visst ligger säkert en hel del av förklaringen i landets starka ekonomi just nu men än viktigare tror jag är att man har satsat oerhört mycket på ungdomsfotbollen. Det syns ju inte allra minst i landslaget.
För mig är det självklart att Sverige snarare bör titta på Tyskland och Bundesliga än England och Premier League. Även fast den senare har mycket fler TV-tittare i dagsläget.
Fast fansen lider ju varje gång deras klubbar förlorar matcher eller degraderas, oxå. Ska man reglera bort dessa händelser också? :)
Och även om klubbar redovisar röda siffror så går de inte under. De enda som förlorar på det är ägarna och de som lånar ut pengarna till klubbarna.
Självklart inte, det är en del av sporten. Förstår förövrigt inte vad du menar med att klubbar inte skulle kunna gå i konkurs, det har ju redan hänt?
Klubbar går i konkurs. Men de försvinner inte. Örgryte är tbx i Superetttan där man gick i konkurs för ett par år sedan. Napoli gick i konkurs 2004, slås idag om segern i Serie A.
I England tar det generellt mindre än 10 år från att en klubb går i konkurs (administration) till det att den är tillbaka på sin ursprungliga plats (innan det började gå dåligt). Detta är uppmätt fakta, fakriskt.
1923 fanns det i de fyra högsta och professionella engelska divisionerna 88 fotbollsklubbar.
Idag existerar 85 av dessa fortfarande. Endast 9 lag har degraderats 2 divisioner eller mer.
Lite drygt 50% återfinns i samma division som 1923.
Dåliga finanser är ingen issue för klubbarna. Bara för ägarna och kreditgivarna.
Skicka en kommentar