Inte längre mest jämlik i Europa

För cirka fem år sedan var allsvenskan den - mätt i resurser - mest jämlika ligan i Europa. Det nya TV avtalet som SvFF sålde inför säsongen 2006 ökade de allsvenska klubbarnas intäkter med närmare 85 miljoner. Det innebar att de centrala avtalens andel av de totala intäkterna ökade dramatiskt. Med den mycket jämlika distributionsnyckel som praktiseras i allsvenskan förändrade det konkurrensförutsättningarna i ligan.

Enligt Uefas senaste European Club Licencing Benchmarking Report som avhandlade säsongen 2011 kan vi dock se att allsvenskan har blivit lite mindre jämlik. I alla fall i ett Uefa perspektiv. Figuren visar de fyra största klubbarnas spenderade pengar på personalkostnader och transferutgifter i relation till de övriga tolv klubbarnas dito. 

saxat från: Uefa European Club Licencing Benchmarking Report 2013

En anledning till att allsvenskan har blivit lite mindre jämlik är att de centrala intäkternas andel av ligans totala rörelseintäkter (exklusive spelartransfers) har minskat. Flera klubbar har ökat sina egna intäkter samtidigt som intäkterna från sändningsrättigheterna inte ökade alls under den förra upphandlingen inför säsongen 2011.

Det har minskat de mindre klubbarnas nytta av den jämlika distributionsnyckeln. Polen som till exempel har en mindre jämlik distribution av sändningsrättigheter (tillämpar 50% av TV intäkterna lika till alla klubbar) än allsvenskan har en mer jämlik liga enligt Uefas sätt att mäta. Det tack vare att sändningsrättigheterna motsvarade närmare 40 procent av Ekstraklasas totala intäkter under 2011. 
 
Figuren nedanför visar utvecklingen i de centrala avtalens andel av allsvenskans totala intäkter (exklusive spelartransfers). Vi ser att allsvenskan är på väg mot de gamla nivåerna som rådde innan 2006. 

Kanske var de mindre klubbarna för giriga när de argumenterade för en jämlik distributionsnyckel då. Modellen gav få incitament till utveckling av den allsvenska produkten vilket i slutändan ledde till ett dåligt nytt TV avtal 2011. TV bolagen värderade andra premiumsporträttigheter högre. Den förmögenhet som distribueras inom allsvenskan blev därmed mindre i relativa tal.

datakälla: svenskfotboll.se (jacket i kurvan 2010 beror på att publikintäkterna minskade med ca 50mkr bla pga den tidiga starten i mars)

Har man lärt sig något? När sändningsrättigheterna för allsvenskan ska ut till försäljning igen om ett par år kommer vi nog trots allt att se två krafter ställas mot varandra. De klubbar som inte har särskilt stora intäkter och som därmed helst vill sälja så mycket makt till TV bolagen att intäkterna från sändningsrättigheterna blir så höga som bara är möjligt (rationalen beskrivs i detta blogginlägg).

De klubbar som däremot har lyckats skaffa sig moderna faciliteter för matchdagen vill nog däremot helst kunna utnyttja dessa och borde rimligtvis inte vilja ge ifrån sig för mycket makt över till exempel schemaläggning av matcher. Framför allt inte eftersom den största delen av de högre intäkterna från sändningsrättigheterna tillfaller andra klubbar.

Kanske kommer vi att få se klubbar som kommer att ta en strid över kontrollen av sina egna sändningsrättigheter. Precis som när storklubbarna för ett par år sedan bröt sig loss från det centrala avtalet med Aftonbladet. 

Den nya teknologin har kraftigt ökat utbudet av distributionskanaler för rörlig bild. Fortsättning lär följa.