onsdag 14 april 2010

Ägarskifte i Arsenal? Då kanske fansen får fira en titel igen!

Säsongen 2003/04 vann Arsenal ligan och spelade en fotboll som hör till absolut det vackraste och mest effektiva jag sett på klubbnivå. Man följde upp framgången med en FA cup titel 2005 men sedan dess har det varit tomt på pokaler. Samtidigt som fansen varje säsong förgäves hoppas på en ny titel har de gamla ägarna betydligt fler anledningar att vara happy. De har sett sitt aktieägarvärde mer än femfaldigats.

Arsenal är efter Manchester United den näst mest lönsamma fotbollsverksamheten i England och förmodligen i världen. Samtidigt saknar klubben tillräckliga resurser för att ta steget till "titel-stadiet". Resurser samt större kommersiellt värde som tillåter och motiverar klubben att behålla den extraordinära talangen i klubben genom att höja spelarnas marknadsvärde hos Arsenal och inte hos andra konkurrerande klubbar.

Idag har klubben tredje högst lönekostnader i Premier League vilket enligt modellen motsvarar en tredje plats i ligan. Vi har vid flera tillfällen sett att Arsenal erhållit bud på sin extraordinära talang som överstiger den nytta spelaren levererar hos Arsenal men kan räknas hem hos andra klubbar högt upp i näringskedjan.

Därför borde ryktena om ett potentiellt slut på dagens ägarkonstelation vara goda nyheter för fansen. Ni frågar er säkert om varför det skulle bli annorlunda med en ägare. Det finns naturligtvis aldrig några garantier men förutsättningarna borde rimligtvis bli bättre.

Amerikanen Stan Kroenke äger idag 29.9% av aktierna och uppges vara på jakt på kontroll över hela klubben. En annan intressent är som sitter på en större post är Alisher Usmanov med sina 26%. För att kunna förvärva återstående aktier måste köparen av klubben, vem det än blir, rimligtvis erbjuda en premie till nuvarande aktieägare ovanpå dagens marknadsvärde. Det innebär att klubbens framtida intjäning måste öka från dagens nivåer för att det överhuvudtaget ska finnas en uppsida för en investerare att köpa klubben. Annars är det ju ingen mening med att göra denna trejd.

Låt oss återigen titta över revenue-break-down hos dagens Big4.

(Klicka på bilden för bättre upplösning)
Nedbrytning av intäkter från de tre källorna bland the Big4, match-day, commercial samt broadcast, avser säsongen 2008/09.
saxat från Deloitte Football Money League 2010.

Tittar vi på Arsenals intjäningsstruktur idag ser vi att match-day-revenues inte erbjuder så mycket mer tillväxt att hämta. Den ökade intjäningen behöver således främst komma från sändningsrättigheter och kommersiella avtal.

Det senare är duktigt underprissatt i förhållande till de idag starkare varumärkena Manchester United och Liverpool och förutsätter därför att Arsenals varumärke blir mer åtråvärt för globala företag att associera sig med. Här finns också den stora uppsidan som dock kräver ytterligare investeringar och lite risktagande i produkten samt leverans av större sportslig framgång. Det sistnämnda tillför rimligtvis även värde till den globala tv produkten Premier League eftersom ligan kan visa prov på en större mångfald bland mästarlag och därmed en bättre competitive balance.

Att dagens regim inte är särskilt riskbenägen har vi kunnat ana vid ett par tillfällen under det senaste året. I somras föreslog minoritetsägaren Alisher Usmanov en nyemission i syfte att stärka spelartruppen. Förslaget avslogs och även om vi snarare ska se det som ett försök i syfte att komma åt mer makt så kan det ha varit en signal om att dagens ägare hellre fortsätter att profitera på nuvarande nivåer istället för att själva skjuta till mer pengar, ta mer risk, och därmed satsa på produkten.

En annan signal är den större amorteringen (ca £100m) av skulderna på Arsenals balansräkning under första halvåret av nuvarande säsong. Att klubben väljer att amortera så pass mycket kan bero på två saker. Antingen har kreditgivarna krävt det eller så anser styrelsen att alternativkostnaden är större vid spelarförvärv. Arsenals balansräkning är stark och man hade egentligen inte behövt minska skuldsättningsgraden så pass mycket och istället återinvestera vinsterna i spelarkontrakt med syfte att försöka ta ytterligare ett steg upp i näringskedjan. Det förutsätter dock en viss riskaptit i och med en högre finansiell risk.

Vi skulle här kunna tolka det som att, ur dagens aktieägarperspektiv, anses mer rationellt att amortera skulden före investeringar i spelartruppen. Å andra sidan säger det kanske även en hel del om dagens inflationerade transfermarknad för extraordinär talang. Något som Alex Ferguson vid ett antal tillfällen har påpekat. Det finns inte så mycket värde att hämta där ute med de mindre rationella klubbarna ManCity, Barcelona samt Real Madrid i leken. Med värde menar jag att investeringarna i första hand, givet önskad risknivå, ska förväntas maximera de ekonomiska nyckeltalen före de sportsliga.

Det finns främst två åsikter gällande ett ägarskifte. Det ena är att klubben sannolikt skulle övergå till utländskt ägande. I dagens globala fotbollsmarknad är det å andra sidan inga större kioskvältare. Och med tanke på att Arsenal knappt har engelskt inslag i sin spelartrupp borde det inte finnas några rimliga hinder för ökat utländsk avtryck även på ägarsidan.

Det andra är fruktan för amerikanskt ägarskap med hänvisning till Glazer regimen. Men let´s face it, samtidigt som Glazers, som förvisso själva profiterar, gett fansen tre ligatitlar och en Champions League buckla, så fortsätter dagens ägarkonstellation i Arsenal att profitera utan att ge särskilt mycket tillbaka till fansen. I alla fall om vi räknar titlar. Därmed inte sagt att man har fattat affärsmässigt dåliga beslut, tvärtom. Nedan bild säger väl det mesta. Men kanske skulle klubben må bra av att gå in i en ny utvecklingsfas.

Och det skulle förmodligen även gynna Premier League som helhet eftersom det fortfarande finns tillväxt att hämta på den globala marknaden.

Arsenal aktien och dess värdeutveckling. Baserat på senaste avslutet värderas klubben till £622 miljoner. När Arsenal vann Premier League i maj 2004 var klubbens marknadsvärde £100 miljoner.

10 kommentarer:

Anonym sa...

Har det inte snackats om det här länge, men att nuvarande ägare klart har sagt att det inte kommer att säljas någonting? Tycker mig känna igen alltihop.

/Flugan på väggen

Benny sa...

Ursäkta att jag tar upp ett helt annat ämne. Vore bara SÅ roligt att få någon med kunskaper att tycka till om detta: http://www.svenskafans.com/spanien/artikel.asp?id=351407

Kan det verkligen stämma? Att omsättningen är 100 milj euro är ju en sak? Men vad är profiten? Hört att marginalerna är små på matchtröjor, i stort sett bara pengarna för trycker som är plus. Dessutom så betyder väl inte 1 miljon sålda, 1 miljon fler sålda? 50K personer som köpte Robbens tröja köper nu istället Ronaldos, 50K köper nu Ronaldos istället för Rauls osv osv osv.

Sorry igen om det här är på helt fel ställe, ta gärna bort inlägget om det stör för mycket.

Tack för en intressant och bra blogg!

Adam sa...

Är man helt dum i huvudet som Kviborg är så kan man tycka att det är en bra affär.

1) Omsättningen på försäljningen av Ronaldo-tröjor är inte detsamma som en vinst, som ju bara är en viss procentsats av omsättningen.
2) Försäljningen förskjuter försäljningen av andra tröjor som supportrar skulle köpt ändå. Därför kan man inte säga att ALLA sålda Ronaldo-tröjor innebär en nytillförd ekonomisk nytta.
3) Plus en massa andra skäl som t.ex sportslig nytta, t.ex drog man inte fulla läktare INNAN värvningen m.m?

Det sagt, så är ju inte det nödvändigtvis så att den ekonomiska nyttan var den enda variabeln, uppenbarligen vägdes andra "mjuka" värden in.

Anonym sa...

Det som jag uppfattat Real unikt är att de plockar av spelarens marknadsandelar.

De köper en spelare och gör den "större", mer lukrativ marknadsmässigt och tar sedan en del av den kakan som de själva tillsammans med spelaren genererar.

Ganska unikt tror jag iallafall i sportsvärlden ialla fall på det sättet de lägger upp det.
Om jag kommer ihåg rätt var det ett sånt upplägg på beckham som de tjänade storkovan på! Inte bara real utan även beckham med ett lukrativt kontrakt i usa p.g.a av sitt marknadsgföringsvärde.

Mr H

OH sa...

När Ronaldo ger upp en del av sitt personliga marknadsvärde för paketering så regleras det rimligtvis i hans personliga kontrakt med Real.

Han får en premie för det. Är adidas med i kartellen regleras det även genom adidas avtal med Real.

Konceptet är väl egentligen rätt så likt kartelliseringen av centralt sålda sändningsrättigheter.

Och då blir hypotesen för helheten typ.
"It's a zero sum game, somebody wins, somebody loses. Money itself isn't lost or made, it's simply transferred from one perception to another"

Hade Real M varit Manchester United, det vill säga profitmaximerande hade man aldrig rekryterat CR för £80m. Hur man än vrider på det, så skulle aktieägarvärdet aldrig maximeras med en sådan trejd.

Men som sagt det finns andra motiv.
1) ge fansen i alla fall en titel - Silly Season mästare.
2) Presidentens överlevnad på sin post. Och hur mkt pengar riskerar han själv egentligen?

Real går inte under i och med denna trejd, man skapar mjuka värden till sig själv och sina fans och man skapade monetära värden till Glazers.

OH sa...

"hypotesen för helheten" menar jag hela ekonomin inkl samtliga slutkonsumenter i Real, CR & Adidas kartellen.

Anonym sa...

Har det inte kommit ganska nyligen snack om att Nina Bracewell-Smith, vill sälja sina 15% i klubben efter att blivit utkickad ur styrelsen för en tid sedan mm? Finns det inte någon lag som säger att om man tar över ägandet på mer än en viss procent(30?) så måste man lägga ett bud på alla aktier i klubben? Vem är mest aktuell att ta över klubben om det skulle ske? Usmanov eller Kroenke? Och finns det anledning att tro att den ena eller andra ägaren skulle vara bättre ur ett rent supporter-perspektiv?

Anonym sa...

Tack för en bra blogg och ett intressant arenal inlägg ska jag väl tilläga oxå :D

Anonym sa...

"Det sistnämnda tillför rimligtvis även värde till den globala tv produkten Premier League eftersom ligan kan visa prov på en större mångfald bland mästarlag och därmed en bättre competitive balance"

Hmm, Manchester United har vunnit 3 år i rad. Innan det Chelsea. 6 år sedan något annat lag vann ligan. Mer competetive än vilka ligor då?

OH sa...

Den delägare som når 30% måste lägga ett bud på resterande aktier. Budet behöver naturligtvis inte accepteras.

Det är svårt att säga vilken ägare är att föredra. Stan K har dock dokumenterad erfarenhet av att äga sport franchise. FÖrvisso amerikanska modellen men han vet vad det handlar om och vilka värdedrivare som finns.

Sista anonym
hmmm... blir mer competitive om ytterligare ett lag vinner, istället för vanliga ManU eller Chelsea. Blir det inte det?
Tre lag istället för två. Mer snart. Annorlunda från dagens regim.

Var står det om andra ligor?