Alla kan somna om

Enligt uppgift har Tottenham varken estimerat stadionkostnader eller ens rekat finansiärer. (här). Ja, ni förstår kanske hur krokig vägen är nu när det pratas skuldfinansiering.

These days are over.

Tottenham minskar sin profit och vill bygga ny arena

Tottenham har idag släppt sin årsrapport för det brutna räkenskapsåret juli-07 --- juni-08. Klubban mår bra ekonomiskt men med prestationen på fotbollsplanen har det varit si så där.

Omsättningen ökade med 11% från £103.1 till £114.8 miljoner, främst drivet av högre TV premier där ersättningen ökade från £33m till £40m.

Rörelseresultatet före avskrivningar samt före "spelar-trading" ökade från £32m till £35m. Rörelsemarginalen var med andra ord något lägre än föregående period, 30.7% vs 31.1%. Högre löner uppges ökat kostnadssidan.

Tottenhams nettovinst från spelarförsäljningar landade på £16.4 miljoner (£18.7m 06/07) .

Vinsten bottom line, sjönk dock från £19.2m till £0.9m. Minskningen beror på stora investeringar i spelartuppen där klubbens avskrivningar på spelakontrakt ökade från £18m till £37m.

Angående kreditexponering, Tottenham bär en räntebärande skuld på £57 miljoner som delfinansierar balansräkningen. Men med tanke på att cash-flow från operations är fortsatt stark (+£35 miljoner redovisad period), är det ju ingen fara på taket såvida inte Premier League drastiskt tappar intäkter.

Det bokförda värdet (på balansräkningen) på det egna kapitalet är £42.6m. Aktiemarknaden värderar det dubbellt så högt, £85.6m. (börsvärde)

Tottenhams styrelse föreslår att årets utdelning till aktieägarna ska vara oförändrad, 4p per aktie vilket innebär en total utbetalning på £3.7m ut från bolaget tillbaka till ägarna.

Klubbledningen låter samtidigt meddela att man vill bygga en ny arena och säger sig ha en väntelista för säsongskort som rymmer hela 22 000 supportrar. Klubben vill nu bygga nytt med plats för 60 000 åskådare. Frågan är givetvis hur man ska klara av att finansiera ett nybygge. När kredithärdsmältan så småningom lagt sig lär kartan på de finansiella marknaderna målas om och frågan är hur det påverkar det framtida priset på risk och pengar. Men skissa lite kan man ju alltid göra. Fråga Djurgården.

Tottenham-aktien var ett tag upp 6% idag men stängde med en uppgång på 1.1%

edit: uppdaterat ang finansiering.

---------------------------

£1 ~ SEK 12.40

Att göra efter allsvenskans slut

Mycket snart går den allsvenska fotbollen i vinteride. Denna vinter budgeterar jag lägre konsumtion av känslomässigt meningslösa internationella tv-matcher för att istället använda tiden till annat. Har därför precis inhandlat nedastående boksamling.

Winners & Losers är föregångaren inom fotbollsekonomi skriven av Stefan Szymanski & Tim Kuypers år 2000. Har varit på jakt efter denna sedan bloggens begynnelse och äntligen blev den tillgänglig.


Economics, Uncertainty and European Football: Trends in Competitive Balance (New Horizons in the Economics of Sport Series) by Loek Groot. En nyligen publicerad bok som behandlar fenomenet "competive balance" i den europeiska fotbollen.


"Fans of the World, Unite!: A (Capitalist) Manifesto for Sports Consumers" Stephen F. Ross and Stefan Szymanski som angriper den stängda "amerikanska" monopol-lige-modellen.



Och så sist men inte minst och icke fotbollsrelaterat. The multi-talented mr Hans-Olov "Hooo" Öberg är aktuell med det han kallar, en svart satirbok om finansmarknaden, Situation Stureplan. I mitten av november blir den min.

Redknapp-effekten!

Harry Redknapp tog över ett slaktat Tottenham. Det blev säsongens första seger direkt och under måndagens handel rusade Tottenham-aktien upp 11.7%. Efterlängtad victoria kan man kort sammanfatta det.

Silly kommer tidigt i höst

Silly-ryktena kommer tidigt denna höst. Patrik Gerrbrand ser, med ett år kvar på kontraktet vilja flytta bort från den klubben i Norge som gud glömde. Och vem kan klandra honom för det?

En etablerad spelare där man vet vad man får och därmed relativt liten risk. Sedan är det som allt annat, en kostnadsfråga.

Det finns säkert de som tycker man ska sikta högre än så. Men kom igen, get realistic. I konkurrens med först och främst danska klubbar, hur mycket mer etablerat finns det där ute som är möjligt att scouta till samt inom den allsvenska marknaden? Det skulle i så fall vara en dansk som på hemmamarknaden blir utkonkurrerad på grund av just "forskarskatten".

Rasmus Bengtsson i Trelleborg är en annan mittback som gjort bra ifrån sig iår. Jag misstänker dock att han är ganska välscoutad av klubbarna på andra sidan sundet. Och det tråkiga är att dessa klubbar inte behöver betala särskillt mycket brutto (inkl sociala) för att totalt out-performa den nettopeng allsvenska klubbar klarar av att finansiera.

Men kanske kan en "release-klausul" som finansieringslösning i det personliga kontraktet väga upp löneunderläget? Utrycket "cash is king" har dock aldrig varit så aktuellt som i dessa tider så den möjligheten känns lite begränsad just nu.

**********

Utomlands snackas det om Jose Mourinho till ManU. Givetvis som ersättare till Alex Ferguson när denne går i pension 2010. ManU nekar givetis och hävdar att man inte ens scoutar ersättare så här tidigt. Det sista tror jag inte ett smack på. Denna issue kommer vara klubbens största utmaning på sisådär 20 år. Och även en av Glazers största risker.

Att ständigt vara en absolut toppklubb samtidigt som man levererar 30% rörelseresultat är unikt i fotbollsbranschen men inte enbart varumärkets förtjänst. Så visst tittar man på olika aternativ redan idag.

Spenderarbyxorna av

AIK:s lönespiral i (KSEK) klicka på bilden för (något)bättre upplösning

Här har vi en klubb som kommer att få köra motorsågen kommande vinter.

Samtidigt som intjäningen drastiskt minskar under 2008 förväntas personalkostnaderna ligga minst i nivå med 2007. Med ett redan befintligt driftunderskott blir ekvationen mycket svår. Nu återstår det att se vilka konsekvenser det får för klubbens likviditet då stor del av det under 2006 & 07 intjänade och nyemitterade(-06) egna kapitalet är bundet i en spelartrupp som inte presterar (15.2 msek bokfört värde) eller investerats i olönsamma projekt såsom The Terrace samt en web-sida som inte ens klassas som den bästa i sin klass. (här)

AIK Fotboll AB har sedan återkomsten till allsvenskan 2006 ökat sina personalkostnader med hela 81%.

Och visst, klubbens intäkter har ökat mer än genomsnittet, men vi ska komma ihåg att andelen löner/omsättning ökat för Solnaklubben med fyra procenteneter mellan 2006 och 2007.

Mellan 2006 och 2007 ökade ligans personalkostnader 19%. AIK:s enligt nedan:

Spelarlönekostnader upp 35% Fotbollspersonal upp 35%, övriga anställda upp 41%, totala personalkostnader upp 36%. Det är alltså inte bara den administrativa sidan som kostar mer. Klubbens spelarlöner ökade betydligt mer än det allsvenska genomsnittet (även det 19%).

Samtidigt har klubben, märkligt nog, tappat i sportslig konkurrensstyrka efter 2006.

I de kraftigt ökade kostnaderna på spelar- och fotbollspersonalfronten ingår förvisso till viss del utvecklingen av Väsby-satsningen. Något som kan visa sig bli värdefullt framöver när värvningsbudgeten inför nästa säsong förmodligen blir mycket begränsad. Samtidigt behöver det ju inte alls vara till klubbens nackdel att istället lyfta fram mindre spektakulära namn vilket även ligger i linje med den syn jag har på den närmaste framtiden.

**********

Men allt är inte becksvart, the good news are:
1. Många av klubbens spelarkontrakt löper ut efter säsongen 2009 vilket ger en flexibilitet till kostnadskontroll i en tid med negativ tillväxt.

2. Daniel Öhrlund uppges vara högintressant för en permanent flytt till Fredrikstad för en prislapp av 2 miljoner. En kanonaffär för AIK eftersom klubben blir av med en oönskad spelare och dessutom kan stärka sin likviditet. Dessutom, för oss, alltid lika roligt att läsa den ständigt lika förvirrade tabloid-krönikörens ”rop på hjälp”. (här)

Så som jag ser det finns det bara vinnare vid en eventuell affär.
1. Fredrikstad får en målvakt de uppenbarligen verkar vara nöjda med. Alternativt en målvakt som kanske visat upp så pass mycket att det blir ren arbitrage-trade när han inom kort säljs vidare av norrbaggarna.
2. AIK får bra betalt för en målvakt som så sent som för ett par månader sedan ansågs vara ”värdelös”.
3. Är han så bra som det norska ryktet säger har man dessutom chans på en framtida vidareförsäljningspeng.
4. Öhrund som får spela där han får uppskattning.

Däremot kanske man ska fråga sig varför spelare helt plötsligt presterar när de lämnar Solnaklubben.

tidigare bloggat om AIK
Inför Q2 2008
Q2-2008 del 1
Q2-2008 del 2

HTFF och framtiden

Lasse Eriksson kommunicerar om HTFF och nya tankebanor samt arbetssätt på officiella (här). Målet är division 1 vilket jag tror är lagom nivå för den typen av verksamhet och om man nu inte vill ha "äldre och rutinerade" spelare i truppen.

Den stora frågan är hur mycket dyrare det är att verka ett steg högre upp i systemet. Låt oss benchmarka lite.

Tittar vi på SvFF:s analys av div1 samt div2 klubbarna från säsongen 2007 kan vi konstatera att snittkostnaden där representationslaget bedriver div 2 verksamhet är 2.8 miljoner kronor nationellt och 3.6 miljoner kronor i den division Hammarby tävlade i 2007. I samma division bar Enskede den största kostnaden på 5.7 miljoner och Akropolis den lägsta på 1.5 miljoner. Ingen uppgift finns vad gäller HTFF utan de är konsoliderade i Hammarby Fotboll AB.

Vad gäller division 1 är snittkostnaden i båda divisionerna 4.9 miljoner kronor där Assyriska hade högst budget på 10.3 miljoner och Valsta Syrianska lägst med 1.5 miljoner. Värt att nämnas är Gröndal som med en hel del gamla Bajenprofiler bar en kostnadsmassa på 1.7 miljoner. För Väsby United som lyckades ta steget upp till Superettan räckte det med knappa 3 miljoner. Frågan är dock om AIK:s del i kakan inkluderas i den summan?

Någon exakt estimering för merkostnaden vid ett HTFF avancemang blir svår att göra, men förutom högre resekostnader borde det även handla om högre kontraktskostnader i syfte att höja kvaliteten och därmed den liga-specifika konkurrenskraften. Jag skulle vilja skatta 0.5 - 1.5 miljoner kronor i merkostnad även om det givetvis inte finns något tak om man nu vill köra med spenderarbyxorna på.

Jag har ingenting emot att se en höjd HTFF:s budget med motsvarande belopp redan nästa år med syfte att höja kvaliteten och nivån. Även om det i så fall sker på A-lagets bekostnad. (mer här)

Div 1 klubbarnas ekonomi
Div 2 klubbarnas ekonomi

Höjden av nyttomaximering

12 000 på ett derby. För bara ett par år sedan kändes det som en dystopi. Idag en verklighet. Tiden har kommit ikapp Stockholmsfotbollen. Kvaliteten har urholkats och rivaliteten har inte varit på topp när samtliga Stockholmsklubbar underpresterat.

Låt oss titta närmare på kvalitetsfrågan ur ett Hammarbyperspektiv.

2006 används ofta i Bajenkretsar som benchmark för den nivån klubbens trupp förväntas hålla. Jag vill hävda att truppen var starkare än vad klubbens marknadsandel samt finansiella ställning tillåter och att Hammarby Fotboll AB än idag betalar guldsatsningen som till slut slutade med lilla silvret. Det vi pratar om, var nyttomaximering till den absoluta bristningsgränsen.

I samband med bolagiseringen 2001 utarbetade den dåvarande styrelsen en femårsplan. En femårsplan som skulle resultera i ett SM guld 2006. Anders Linderoth anställdes som chefstränare och den som skulle leda klubben sportsligt fram till slutmålet.

Mycket kort sammanfattat:
2002 Resultatmässigt en fiaskosäsong. Vi ska dock komma ihåg den stora omställningen och anpassningen i lagets sätt att spela fotboll.

2003 Spelmässigt kanske den bästa fotboll vi sett Hammarby spela sedan återkomstent i högsta ligan 1998. Det blev till slut en andra plats efter att guldet förlorats i höstderbyt mot Djurgården (3-4). Lagets framgång grundades genom lyckade och billiga förvärv. Endast 1.3 miljoner i transfersummor och en låg ratio "löner/omsättning" (53%, siffor här) visar att investeringarna inte alls var spektakulära och där ovanligt nog, i stort sett samtliga förvärv levererade. Vi pratar främst Fjörtoft, Mikkel Jensen, Alexander Östlund och DeDe.

2004 Mellansäsong efter en miserabel höst. Tomrummet efter bosmanflyktade Kennedy blev stort. Sommarens profilvärvning Petter Furuseth Olsen slog aldrig igenom som anfallare i den grön-vita tröjan.

2005 En viss återuppbyggnad och utveckling av talang i truppen. Dessutom första året Hammarby börjar ta betalt för spelare som lämnar A-truppen vilket möjliggjorde investeringen i Paulinho och Aubynn.

2006 Året då guldet skulle landa på Söder. Det började lysande och Mikkel-Petter dominerade mittfältet fram till VM-uppehållet. Paulinho spottade in mål med hjälp av Runströms understöd och laget hade skaffat sig ett utmärkt utgångsläge när man gick in i sommarvila. Strax innan VM semestern blev Mikkel och Petter olyckligt båda två långtidsskadade samma vecka som Björn såldes till Fulham. Laget lyckades ändock spurta till sig en tredjeplats efter att ha vänt den sex matcher långa segerfria sviten i höstderbyt mot AIK.

2007 Tung återuppbyggnadssäsong efter att nyckelspelare såsom Ante Covic och Petter Furuseth lämnat som bosman. Dessutom en av allsvenskans bästa backar Max von Schlebrügge sålts för att undvika bosman samt rutinerade parhästen Petur Marteinsson som flyttade hem till Island.

Under ovanstående tidsperiod har Hammarbys marknadsandel pendlat mellan en tredje och en femte plats (mer här). Samtidigt har flertalet av konkurrenterna utarbetat modeller för extern finansiering av spelarkontrakt som drivit upp priset för sportslig framgång. Hammrby Fotboll AB har dock under den tiden ständigt varit ett underkapitaliserat riskkapitalbolag. (mer här)

Vad kan man dra för slutsatser med hjälp av för oss utomstående tillgängliga fakta?
2006 års trupp var ur ett lånsiktigt- och kontinuitetsperspektiv, givet Hammarbys ekonomiska resurser, orealistiskst starkt.

Lönekostnader
Flera av nyckelspelarnas kontrakt blev bundna perioden 2003-2005*, det vill säga på en nivå där de allsvenska lönekostnaderna var 20% -30% lägre än 2006 (mer här). Återfinansieringen av dessa kontrakt alternativt kvalitetsmässigt motsvarande spelarkontrakt var betydligt dyrare 2006 och going forward. Det hade med andra ord inte rymts inom budgetramen eller vad likviditeten tillät.

Det nya TV avtalets kraftigt ökade premie under 2006 klarade av att finansiera en toppad kvalitetsnivå över just denna specifika säsong, säsongen 2006.

Kontraktslängd & likviditet
Hammarby gick in i januari 2006 med en genomsnittlig kontraktslängd på approx 1.70 år. Ett år senare låg samma nyckeltal på ca 1.90 år efter att ett antal startelvespelare lämnat som bosman.

Detta i en tid med både kraftig allsvensk löneinflation men även inflation i transfersystemet på grund av alla riskkapitalupplägg som pumpat in likviditet i systemet utan att man utvecklat sina organisationer vad gäller scouting och talangutveckling.

Medvetet eller omedvetet hade Hammarby Fotboll till säsongen 2006 maximerat "talang" inom ramen för de två andra trånga sektorerna och budgetrestriktionerna (lönebudget samt likviditet).

Likviditeten har under årens lopp varit under konstant stress, det vill säga mindre än 100%
Likviditeten är ju en trång sektor när nya kontrakt ska skrivas med alla extra utbetalningar som hör till.

Kassalikviditet* Hammarby Fotboll AB
per 31/12-02 - 51%
per 31/12-03 - 91%
per 31/12-04 - 83%
per 31/12-05 - 72%
per 31/12-06 - 91%
per 31/12-07 - 91%

Finansiellt
Att förlora 4 nyckelspelare efter 2006 där man endast tar betalt för en gör det i det omöjligt att finansiera nya, kvalitetsmässigt jämförbara spelarkontrakt. Under våren 2007 var man dessutom tvungen att skriva nya kontrakt med bland annat Mikkel Jensen, Petter Andersson, Erkan Zengin för att undvika en ny bosmanflykt kommande vinter.

En tro att dessa spelare, bara för att de redan spelar i Bajen, ska ge Hammarby "löne-rabaatt" är en vacker tanke, dock löjligt naiv sådan. De nya kontrakten måste skrivas på de marknadsnivåer som råder i konkurrens med övriga allsvenska, danska samt andra utländska klubbar. Lönenivåer som stigit kraftigt i allsvenskan på grund av det nya TV avtalet. Finansieringsstrukturerna får man till viss del därför anpassa därefter. (mer här)

Slutsats
Truppen 2006 var oproportionerligt stark i relation till Hammarbys marknadsstyrka. Jag skulle nästan säga att guldsatsningen gjordes "på krita" och avbetalningarna för 2006 års trupp till en visst del, har sedan betalats de närmast kommande åren.

Liknande mönster kan även ses direkt efter 2003 när Kennedy lämnade som bosnan.

Ur ett kontinuitetsperspektiv skulle spelare såsom PFO och Covic ha avvecklats innan 2006 års säsong startade. Förmodligen hade det inneburit i en missnäjd tränare och en på förhand lägre sannolikhet till guldet. Likviden från dessa skulle dock kunna användas till att återfinansiera utgående kontrakt man velat förlänga samt i eventuellt nya spelarkontrakt. Sedan är det givetvis omöjligt för oss utomstående att säga ifall det fanns något konkret intresse för dessa spelare utifrån då det begav sig.

Just denna typ av brist på perfekt information är en svaghet i samtliga supporteranalyser.

Kontentan av kardemumman är dock Hammarbys relativt låga marknadsandel i kombination med konkurrensnackdelen i form av att andra klubbar mycket tidigare lyckats attrahera externt kapital till nyförvärv motiverar en kontinuerlig tabellposition kring nivån 3-6 plats. Thats it.

Var det då fel att Hammarby Fotboll gick "all-in" för guld 2006? Jag tycker inte det, ibland måste man försöka casha hem i sportslig framgång. Samtidigt visar det hur vansklig fotbollsbranschen är där investerade pengar är svåra att räkna hem på grund av många ej förväntade faktorer såsom skador i egna truppen, skador hos konkurrenter samt konkurrenters agerande under respektive säsong där försäljningar och förvärv snabbt kan påverka tävlingsbalansen. I en så pass jämn liga som allsvenskan är, pratar vi mycket tillfälligheter. (mer här)

Någonstans på vägen, verkar det dock som man missat lite av åren efter 2006 i sin ursprungliga plan. Tillsammans med tillfälligheter, "landsortsklubbar" i starka sportsliga momentum har den sportsliga konkurrenskraften minskat betänkligt.

Ironiskt nog har de övriga Stockhlmskonkurrenterna nästan samtidigt även de lyckats tappa i sportslig slagstyrka och nu står vi här med ett sjunkande fotbollsintresse och arbetsplatser där det surras alltmindre allsvensk fotboll. Går trenden att vända eller får vi se ett paradigmskifte där hockeyn åter tar täten i huvudstaden?

Går AIK upp i elitserien är det inte omöjligt att pendeln svänger över i huvudstaden och hockeyn blir het med mångsidiga derbybilagor så som vi såg etableras 1998 när Hammarby Fotboll kom upp. Den lokala rivaliteten är en mycket betydelsefull intressefaktor. Endast en klubb kan inte göra jobbet. Och utan Stockholm stannar fotbollsallsvenskan. Thats it.

Det ska nu bli intressant att ta del av den kommande fyraårsplanen som klubbledningen as we speak arbetar fram. Jag anser dock fortfarande att man ska ta makro-omgivningens utveckling på största allvar. (mer här)

*Signade och utgående 2006
Ante Covic 2002
Pétur Marteinsson 2003
Suleyman Sleyman 2005
Eric Fischbein 2005
Erik Johansson 2004
Petter Furuseth-Olsen 2004
Pablo Piñones-Arce 2003
Sebastian Eguren LÅN
José Monteiro de Macedo 2006 - talangkontrakt

Utgående efter 2006
David Johansson 2006-2008
Fredrik Stoor 2006-2008
Max von Schlebrügge 2005-2007
Erkan Zengin 2005-2007
Mikkel Jensen 2005-2007
Louay Chanko 2006-2010
Jeffrey Aubynn 2004-2007
Paulinho Guára 2005-2009
Petter Andersson 2005-2007
Toni Nhleko 2006-2010

Pengar blir dyrare

Det var ju en hel del liv i supporterled när det uppdagades att Stockholms Stad skulle stå för finansieringen av Nya Söderstadion. Direkt efter stadens första pressträff (länk här).

Så här med facit i hand måste det kännas ganska tryggt med denna finansieringsstruktur. Samtidigt ska man inte ropa hej förrän spaden är i backen.

Saxat från en annan blogg. (här)

"5 year iTraxx som de mindre och lite sämre bolagen måste låna på samt private equity handlas på All Time High idag. Last trade är 688 punkter. Nu går CDS (Credit Default Swap) ner på bankerna, men ökar för vanliga bolag.

Bekymrerna hopar sig för de företag som har en hög skuldsättning. Den bästa kapitalstrukturen är inte längre att vara tok belånad. Det är den sämsta. Det blir intressant att följa private equity bolagen framöver."

Borås Arena, Nya Nationalarenan, Kalmar Arena och Swedbank Stadion i Malmö är samtliga finansierade eller projekterade med hög skuldsättningsgrad.

D0 the math.

Ekonomisk vinst UEFA cupen

Helsingborg gick till sextondelsfinal i UEFA cupen säsongen 2007/08. Det har nu officeiellt kommunicerats från klubbledningen att den totala nettovinsten för Helsingborg IF efter kval, gruppspel och åttedelsfinal blev 3.7 miljoner. Skön avvikelse mot sportbladets fantastiskt genomarbetade glädjevärdering omgången innan gruppspelet, "guldgruva", jo jag tackar jag…

UEFA cupens ringa ekonomiska bidrag ger inte direkt någon större morot till extraordinära investeringar som sedan ska räknas hem genom UEFA cupen.

Däremot är det bara att lyfta på hatten för den sportsliga prestationen. Noterbart är även att Helsingborg iår kommer göra sin bästa säsong sedan 2000. Detta med en trupp där man satsat på flera yngre förmågor istället för sina tidigare många exotiska chans-köp.

Premier League debt

En hel del repetition men det har på sistonde varit mycket prat om skulderna i Premier League. Och det blandas och ges lite här och inte ens förbundspamparna verkar riktigt förstå sammanhangen. Medan Platini konsekvent komunicerat ekonomisk doping, pratar hans kollega och FA:s hövding lord Triesman i helt andra termer såsom framtidsoro och avsaknad av transparens. Själv tycker jag transperensen, i alla fall vad gäller tre av topp fyra klubbarna är glasklar.

Även tesen om att det främst är kapprustningen mellan "de fyra giganterna" som drivit skuldsidan på balansräkningarna är mycket sneddriven.

Förutom Chelsea där Roman lånar ut pengar för att täcka det galaktiskt stora svarta hål den höga löner/omsättning-ration (70%) årligen lämnar efter sig, har skulderna blande de övriga topp 4 klubbarna inte finansierat spelartrupperna.

Skulderna hos de engelska klubbarna bör därför kategoriseras innan vidare analyser görs.

Man U - Här handlar det om skuldfinansiering i samband med Glazers uppköp, så kallad Levereged Buy Out (LBO). Den typen av finansiering är har varit legio under 2000 talet där priset på pengar (räntan och riskpremie) varit låg. I dagens marknad är dock den typen av affärer helt döda.

Man U har med andra ord inte skuldfinansierat sin fotbollsversksamhet utan skulderna har finansierat Glazers uppköp och ligger på holdingbolaget Red Football Shareholder Limiteds balansräkning. Exakt vilka risker det innebär för klubbens fortsatta framgångar är lite svårt att sia om.

Liverpool liknande struktur som ManU om än i mindre nominella belopp.

Arsenal - Klubben använde sig av skuldfinansiering för att kunna bygga Emirates Stadium. Man värdepapperiserade tillgångarna och med hjälp av garanten Ambac kunde man anskaffa kapital på kapitalmarknaden till en förhållandevis låg kapitalkostnad.

Egentligen inga konstigheter här heller. Industriföretag gör det, Stockholms Stad gör det, dvs skuldfinansierar sina investeringar.

Ännu känner inte Arsenal av kreditkrisen (här) men ett intressant scenario vore ifall obligationsgaranten Ambac gick i putten och en annan juridisk person tog över fordringarna. Lever samma fina villkor vidare?

Lex Leeds - Klubben lånade drygt £100M för att finansiera spelartruppen i jakt på Champions League titlar med hopp om potentiella intäkter. Facit har vi idag och banklån för att finansiera lönekostnader med humankapital som säkerhet kan inte vara särskillt vanligt, inte heller särskillt sunt för den delen.

Chelsea - Vad säger man, ska vi kalla det "hobbylån" från Roman som spelar Championsship Manager irl. Nu verkar dessa skulder hamnat på klubbens balansräkning, villkorslöst - so far. Vissa höjer säkert på ögonbrynen men även om Roman tycker projektet är roligt vore han ju korkad genom att inte ta upp skulderna i böckerna.

Hursomhelst, Arsenal (50%), ManU (44%) och Liverpool (58%) håller samtliga en förhållandevis låg löner/omsättning-ratio relativt ligans snitt (63%) vilket ger dessa klubbar relativt stora rörelsemarginaler och därmed ett större handlingsutrymme i dessa tider.

Även Tottenham finansierar en del av sin balansräkning genom räntebärande skulder. Dessa ligger runt 50 miljoner pund. Klubben hör dock till de med lägst löner/omsättning-ratio i ligan på 42% och har till och med utrymme att betala ut årlig utdelning till sina aktieägare.

Däremot lär klubbar som skuldfinansierat enligt "Leeds-modellen" och som står med höga löne/omsättning-ration få problem och frågan är hur det i så fall påverkar tävlingsbalansen i ligan. Och sådana klubbar lär det finnas fler än en. I sin iver att sportsligt prestera mer än vad marknadsandelen tillåter överinvesteras det i spelarlöner.

Listan med löner/omsättning-ratio här (längst ner i arket).

West Ham vars tröjsponsor XL släckt ner verksamheten och där lönerna ligger kring 80% av omsättningen har problem (mer om det här).

Skulle dessa klubbar komma att börja slås ut under pågående säsong på grund av finansiella skäl, får det direkt negativa konsekvenser för tävlingsbalansen och varumärket "Premier League".

Just de mindre klubbars risk till fortlevnad anser jag kan vara den största hotet mot topp 4 klubbarnas skuldexponering. Som jag tidigare skrivit är fotbollsbranschen unik där aktörerna är beroende av varandra för att det överhuvudtaget ska finnas en business. Blir det en utslaning i ligan kan det sluta illa.

Större konkurrens i Malmö

Om knappt en månad slår Malmö Arena upp portarna. Det är en multifunktionell arena med Malmö Redhawks som den största enskilda hyresgästen. Investeringskostnaden uppges ha landat på 800 miljoner kronor. Värt att notera är den årliga marknadshyran som hockaylaget får subventionerat från fastighetsbolaget under det första året. (mer här) Marknadspriset för att nyttja arenan är 25 miljoner per år.

Arenan är en direkt konkurrent till Malmö FF:s kommande hemmaplan Swedbank Stadion vad gäller konserter och events. Exakt hur stor hyreskostnaden blir för MFF är oklart men med kraftigt stigande marknadsräntor har den finansiella risken ökat sedan projektets start. Med ytterligare konkurrens från det i Köpenhamn pågående bygget av Capinordic Arena bör dessutom affärsrisken betraktsas som relativt hög.

Market update

Parken Sport & Entretainment har likt de flesta andra aktier slaktats på börsen. Koncernens marknadsvärde har minskat från toppnoteringen i maj 2007 på dryga 5 miljarder danska kronor ner till 2 miljarder.

Däremot ser det ut som att koncernens skulder ökar sett till marknadsvärde.

Parken S&E har vuxit snabbt genom förvärv som till betydande del skuldfinansierats. Egentligen inga konstigheter. Koncernens omsättning från affärsområdet "Parken" dvs aktiviteter på arenan, är nu endast ca 1/6 (118 mdkk q1+ q2)av bolagets totala intjäning (650 mdkk q1+q2).

Koncernens balansräkning på 2800 MDKK är finansierad med ca 1500 MDKK i skulder. Ca 1 miljard av dessa ska enligt redovisningen återfinansieras inom ett år. Det kan bli dyrt.

Parken S&E har nyligen kommunicerat till marknaden att resultatet kan bli bättre än tidigare sagts (MDKK100). Bland annat tack vare FCK:s avancemang till UEFA cupens gruppspel skruvar man upp prognosen till en vinst för helåret på 120 MDKK före skatt. Man lämnar dock en brasklapp och noterar att resutatet kan påverkas av marknadsräntornas utveckling.

**************

En annan noterad klubb som tappat i marknadsvärde är AIK Fotboll AB. Den noterade B-aktien som är 90% av bolagets aktiekapital men ger mindre än 50% av rösterna, har under veckan handlats på nivåer som ger ett approximerat marknadsvärde för bolaget på mellan 46 och 53 miljoner kronor. Värderingen ligger med andra ord kring den nivå AEG fick betala för 49% av Hammarby Fotboll AB år 2001.

**************

Angående den turkiska fotbollsaktiebubblan. Den ser nu ut att ha spruckit.

Det mest bisarra var att Fenerbahce i juli uppenbarligen toppade med ett marknadsvärde på drygt 2 miljarder USD.

De som köpte Fenerbahce aktier under den perioden betalade ett högre pris än vad Glazer betalade för att köpa ut världens mest lönsamma klubb, ManU. Forbes från i våras subjektiva värdering av ManU var 1.8 miljarder USD.

Aktiens värde har sedan dess mer än halverats. Så även för de övriga noterade turkiska klubbarna.

Länka gärna vidare till respektive klubb.
Fenerbahce
Trabzonspor
Galatasaray
Besiktas

************

Till sist, Bloombergs definition av Hammarby Bandy AB är nästan lite rolig.
Hammarby Bandy AB owns a bandy team. Bandy is a game similar to hockey that is played on ice with a rubber ball.

Nollsummespel?

Det pratas mycket och gärna om de extra miljoner IFK Göteborg drar in tack vare större TV-exponering (allsvensk TV exponering länk här). Däremot pratas det avsevärt mindre om de eventuellt uteblivna publikintäkterna klubben får på grund av TV sändningarna.

En undersökning i England baserad på 2884, varav 158 TV sända matcher i de tre ligorna under Premier League visar att "Pay-per-view" matcher har en negativ inverkan på publiksiffor motsvarande 5%. För "free-to-air" matcher är motsvarande effekt - 20%.*

Do the math.

* Robust estimates of the impact of broadcasting on match attendance in football, Rob Simmons, David Forrest and Babatunde Buraimo, Lancaster University Management School, Working Paper 2006/004

"postponed" eller "canceled" ?

Kreditkrisen fortsätter sätta avtryck i fotbollen.

Inte oväntat medger till slut Liverpools VD, Rick Parry att klubbens nya arena är satt på "hold". (länk här)

Man pratar i termer om en försening på kanske ett år. Ett år? Stor humor!
När vi med facit i hand längre fram i tiden sitter och filosofierar, vet vi om inte "cancelled" kanske hade varit ett bättre ordval.

Vi observerar även att Chelsea verkar ha läst inlägget som skrevs här för en vecka sedan.

Man flaggar nu mindre framtida investeringar i "etablerade namn" och större fokus på ungdomen. Om det är en konsekvens av "the credit crunch" eller bara Roman som inte längre orkar täcka de galaktiska årliga driftunderskotten är oklart. (länk här)

"Economic Pearl Harbor"

Två intressanta artiklar i "credit crunch" debatten idag.

Det är nu flera som lyfter på ögonbrynen över den globala ekonomins påverkan på professionell sport. Det är bara att förbereda sig för att de gyllene åren av tillväxt är förbi för den här gången, även i sportens värld.

Bland annat säger NBA hövdingen David Stern.
"Clearly, as business gets affected by the slowdown, then spending will get affected, So sports, I don't believe, can exist apart from that reality.''

Läs den tänkvärda artikeln under länken här

I England talas det om skuldexponering där mindre lönsamma klubbar än topp4 Manchester United, Arsenal, Liverpool inklusive credit-crunch immuna ränte & amorteringsfri - Roman - subventionerade Chelsea, är de som bär hela 2/3 av ligaklubbars totala skulder.

Kolla på "wage/revenue-ratio" under länken och klubber med hög ratio. Har de dessutom taskiga marginaler och hög skuldsättning kommer få det riktigt tungt om de inte lyckas hitta investerare.

Det är givetvs de mindre klubbarna som använt skuldfinansiering till sin sportsliga satsning som ligger mest pyrt till.

Artikeln under länken här

Tvärtemot det den förvirrade Platini svamlar om (här), kan kanske skuldsättningen istället jämna ut gapet mellan engelska klubbar och övriga Europa.

Hög skuldsättning under marknadsvillkor i kombinationen med högre räntor och lägre intäkter är en svår ekvation.

Att den globala ekonomiska situationen kommer påverka även den allsvenska fotbollen och klubbarnas intäkter negativt de kommande åren råder det nog ingen tvekam om. Det ska bli intressant att se vilka klubbar kan agera proaktivt och på så sätt skaffa sig ekonomiska/finansiella konkurrensfördelar gentemot de klubbar som överinvesterar de närmast kommande transferfönstren.

Som jag skrev förra veckan så tror att det är klokt att noga se sin verksamhet i ett längre perspektiv än bara till nästa säsong.

De klubbar som på förhand underskattar de kommande effekterna av situationen riskerar att gå en tuff framtid till mötes. Det är ju inte så att de allsvenska klubbarna sitter överkapitaliserade med stora buffertar. (Kalmar undantaget)

Tidigare på bloggen i ämnet:
Kreditoro vs arenaplanerna, augusti-07

Fotbollens exponering mot kreditkrisen
Arsenal känner ännu ingen effekt av "the credit-crunch"
Glazers ManU affär och dess exponering mot kreditmarknaden
"Dra I handbromsen, bli vinnare i framtiden"

Våga bromsa nu och satsa på framtiden

Publiksnittet rasar denna säsong och för vissa klubbar kommer även de totala publikintäkterna att minska under 2008. Årets tillbakagång beror dock på en rad micro-faktorer som jag lite kortfattat sammanfattat (här).

Ifall den förskjutna tävlingsbalansen korrigeras nästa säsong är oklart. Det jag däremot tror är att efterfrågan på fotboll kan komma att påverkas negativt av andra, vi kan kalla det macro-faktorer de kommande åren. (mer om efterfrågan på fotboll här)

I ett tidigare inlägg (här) skrev jag om fotbollens riskexponering mot kreditkrisen.

Vad gäller själva efterfrågan på fotboll, har den erfarenhetsmässigt, inte minskat nämnvärt vid tidigare lågkonjunkturer. Jag tror dock det blir annorlunda denna gång, framför allt beroende på följande:

- Fotbollens förändrade profilering mot underhållingsbranschen och den nya typen av målgrupp som har mindre känslosamma skäl för att lämna när utgifter ska prioriteras.
- Priset på produkten har stigit relativt mycket senaste åren.
- Utöver bolagstyrelsers svångremmar, högre riskrabatt gentemot sponsorer på grund av ett råare klimat
- Förhandling av ett nytt TV avtal om två år, förmodligen mitt i lågkonjunkturen.

Därför tror jag att de klubbar som redan nu börjar att anpassa kostymen, bromsa löneutvecklingen och istället för dyra etablerade förvärv, försöker scouta talangfulla spelare med potential samt allokera överblivna resurser till ungdomsverkamheten kommer på ett par-tre års sikt, ganska enkelt, kunna segla förbi de klubbar som genom att ha agerat reaktivt, kraschat sin ekonomi.

Mycket handlar dock om att våga göra det. På kort sikt är risken på utebliven sportslig framgång överhängande. Det kommer nämligen finnas klubbar som kör på i tro på att tillväxten fortsätter bara man levererar på planen.

Jag tror dock att en mer förskiktig intäktsvärdering inför höstens budgetarbeten kan vara en sund strategi. Missa bara inte att kommunicera och motivera planen till omvärlden.

Bokslutsperioden i mars blir annars spännande att följa.
Jag tror att flertalet klubbar redan iår åker på en näsknäppa.

- AIK har efter halvårsrapporten som var riktigt usel, gått än sämre publikmässigt. Det ser riktigt illa ut här.

- IFK G hade redan förra året ett större driftunderskott. Iår har man varken sålt spelare för 30 miljoner eller andelar i befintliga spelare för 12 miljoner.

- Hammarby lär visa ett driftunderskott såsom man gjort de senaste tre åren då man anpassat sig till den allsvenska normen. Vidareförsäljningen av Fredrik Stoor borde dock balansera upp merparten av detta undeskott med den "utnettade" nedskrivningen på Eguren som en eventuell buffert och kanske kanske kan man nå +-0.

- Elfsborg tror jag, efter två starka år, riskerar att redovisa röda siffror på den nedersta raden. Vi får se om försäljningen av Wiland räcker till. Klubbens balansräkning är dock relativt stark jämfört med konkurrenterna. Det går dock fort utför i den här branschen.

- Helsingborgs balansräkning blir högintressant att se.