Inhemska spelare vs importer

Helsingborgs utspel de senaste veckorna har fått många att lyfta på ögonbrynen. Det hela saltades med Kentaro Groups representant som ville att allsvenska klubbarna skulle importera spelare från Asien för att på detta sätt bygga varumärken utanför rikets gränser. Många hävdar att ett sådant agerande är förödande för svensk fotboll. Och vissst skulle det vara förödande, om alla lag agerade likadant och enbart tog in importer utifrån.

Frågan är dock om förbud och regleringar för att förhindra detta är lösningen på problemet och är det ett problem över huvudtaget? Personligen är jag generellt emot regleringar, förbud och diverse påbud mm. Det måste finnas möjligheter att på ett fritt sätt kunna skapa en maximal nytta genom att använda sig av allt den globala marknaden har att erbjuda. Studier visar också att de nationella ligornas kvalitet ökat tack vare globaliseringen. Vi ska dock komma ihåg att sådana undersökningar görs i större ligor där man tack vare tillgång på kapital haft möjligheten att plocka russinen i kakan. Här hemma är det tredje sorteringen av fotbollsvagabonder vi ser springa på de allsvenska planerna. Att tro att den typen av spelare bygger starka varumärken i deras respektive hemländer är lite naivt om man frågar mig.

Det finns klubbar i ligor som kan jämställas med allsvenskan som försökt sig på "importstrategin" men inte fått den sportsliga avkastning man hoppats på. T.ex. den i Offside för något år sedan omskrivna polska klubben Pogon Szczecin som än idag har majoriteten brassar i truppen. Pogon som ändå är en någorlunda anrik klubb ligger idag farligt nära nedflyttningssträcket i Orange Ekstraklasa (när kommer f.ö. Allsvenskan sälja rättigheten till namnet) och strategin är med andra ord långt ifrån någon spikrak väg till framgång.

Allsvenskan har som alla vet hopplöst halkat efter och det är föga förvånande att klubbar söker nya strategier för att dels etablera sig i toppen och dels försöka komma ut i Europa. Rätt eller fel, inget lag har ännu lyckats nå långvarlig framgång. Däremot är kanske Elfsborg som valt att satsa på inhemska spelare och som har en uttalad strategi om att satsa på spelare från de nordiska länderna på väg att bryta trenden?

Det som därmed är viktigt för svensk fotboll och dess framtid är att det finns klubbar som ser värden i att ha en talangutveckling i toppklass. Det som är viktigt är att denna strategi uppmärksammas av media mer än det görs idag. Det som är viktigt är att det finns klubbar som tack vare talangutveckling lyckas nå sina mål rent sportsligt och på så sätt banar vägen. Det som är viktigt är att dessa klubbar får stöd och hjälp av förbunden. Det som är viktigt är att förbunden underlättar de syften talanglag fyller (t.ex fri rörlighet mellan farmarlag och A-lag). Det som är viktigt är att förbunden delar med sig, SvFF levererade en vinst på 28 miljoner och jag undrar om det är syftet med deras verksamhet eller om vi i framtiden får se mer medel läggas t.ex som premier till klubbar som satsar eget och inhemskt. Det vi sett hittills är den patetiska pappersprodukten "juniorallsvenskan" som med största säkerhet kommer hålla en nivå lägre än reservlagsserien.

En strategi på talangutveckling tar tid och kräver tålamod. Själv hoppas jag och tror på att Hammarby konsekvent fortsätter arbeta vidare med sin talangmodell och att den på sikt kommer att betala sig än mer, både sportsligt och ekonomiskt. Och visst måste det ges utrymme att förstärka vissa positioner med spelare utifrån eftersom det nog är något naivt och tro att en strategi med endast egna talanger kommer vara vägvinnane hela vägen ut. Men förbud och regleringar? Jag är mycket tveksam.