Sportsligt handlar det om upp och nedflyttning och ekonomiskt handlar det om att talang distribueras uppför, genom värdekedjan till de klubbar och regioner där spelarna kan generera mest intäkter.
De ekonomiska klyftorna mellan ligorna har ökat dramatiskt sedan "TV revolutionen" inom fotbollen. En av anledningarna till att den absolut största talangen idag är koncentrerad till ett fåtal klubbar i Europa. Det är där dessa spelare är mest "produktiva". En produktivitet som direkt kan mätas genom det totala värdet på spelarnas kontrakt.
Som ersättning för scouting och utbildning får klubbarna längre ned i systemet en del av de stora intäkterna som Europas starkaste klubbvarumärken genererar. Man får det tack vare transfersystemet där klubbarna handlar spelarkontrakt med varandra.
Transfersystemet distribuerar en del av de stora TV och marknadsintäkter som varje dag pumpas in till storklubbar som Real Madrid och Manchester United vidare nedåt i värdekedjan.
Tittar vi på 2007 års nyckeltal ser flödena ut enligt nedan.
resultat och transferflöden i fotbollseuropa säsongen 2006/7för indelning i Peer Groups klicka på länken här.
Datakälla: BENCHMARKING REPORT CLUB LICENSING - The European Club Footballing Landscape
Det vi ser är att det enbart är ett fåtal klubbar högst upp i värdekedjan som genererar tillräckligt mycket intäkter för att dessa ska räcka till att driva sina verksamheter samt betala för de bästa spelarnas tjänster.
Vi ser även att den produkt som ligorna längre ner i värdekedjan levererar inte är tillräckligt attraktiv för att generera så pass mycket intäkter att dessa ska räcka till att finansiera sina respektive verksamheter. Man skulle kanske kunna anta att dessa marknader inte har tillräckliga demografiska förutsättningar för att leverera en produkt av tillräckligt hög kvalitet.
Finansieringen på dessa marknader kommer till en större del från scouting och talangutveckling.
Klubbarna och ligorna längre ner i näringskedjan fyller dock en mycket viktig funktion i systemet genom att lokalt identifiera och utveckla talang och så småningom förse konsumenterna med den kvalitetsmässigt bästa slutprodukten som i slutändan levereras och kan beskådas bland annat i Champions League slutspelet.
************************
En alternativ modell skulle kunna antas där UEFA ägde samtliga ligors TV intäkter och distribuerade dessa relativt jämnt till ligorna runtom i Europa. Frågeställningen är endast hypotetiskt möjlig men konsekvensen skulle vara en jämnare tävlingsbalans i europacupspelet. Vi skulle däremot kunna förvänta oss en sämre spetskvalitet i de stora matcherna mellan Europas bästa ligaklubbar.
Något som sannolikt skulle stärka produkterna "EM" samt "VM" och där någonstans kanske vi kan hitta den största anledningen till UEFA:s något desperata agenda och jakt efter budgetrestriktioner.
************************
Igor Armas började sin resa från PG IV uppåt i värdekedjan i december 2008. Hans förre detta klubb Zimbru Chisinau belönades och fick ersättning när Hammarby köpte loss Igor från kontraktet och kan på så sätt finansiera sin verksamhet och fortsätta att scouta och utveckla talang på sin hemmamarknad.
************************
De flesta ligor i Europa har (frivilligt eller ofrivilligt) replikerat pyramidmodellen där penga- och talangflöderna även på liganivå skulle kunna ritas upp på ett likartat sätt.
Detta antagande kan vi göra genom att se hur (o)jämt fördelade intäkterna är mellan klubbarna i respektive liga.
Allsvenskan lever sitt liv enligt en annan modell. En modell där talangen är mindre koncentrerad och istället utspädd bland ligans samtliga deltagare. För talangen finns, något som vi nyligen såg i U21 EM.
Den allsvenska modellen skapar välfärd åt de som föredrar mycket jämn tävlingsbalans med på förhand väldigt många potentiella "topplag".
Modellen minskar däremot välfärden åt de som vill se högre spetskvalitet i allsvenskan samt konkurrenskraft i Europaspelet.
(klicka på bilden för bättre upplösning)
Saxat från: "The European Club Footballing Landscape, Benchmarking report 2009 Club licensing"
Bilden visar att Allsvenskan är den mest jämna ligan i Europa. Intäkterna bland topp fyra klubbarna är 1.9 ggr så stora som resten av ligan. ************************
Konsekvensen av den nuvarande allsvenska modellen har dock inneburit en försvagning av ligan gentemot omvärlden. Talangen lämnar allsvenskan för andra ligor än tidigare och kvaliteten i ligan har minskat i relation till fotbollseuropa.
2002 hade allsvenskan en marknadsandel på 0.8% av den europeiska fotbollskakan. Åren fram till 2007 hade den sakta sjunkit ned till 0.7%. 2008 var nyckeltalet nere på 0.6%
Översatt till talang kan vi säga att allsvenskan 2008 hade ca 0.6% av den aggregerade talangen i fotbollseuropa. (här). En aggregerad talang, relativt jämnt utspädd bland 16 ligamedlemmar.
Marknadsandelar fotbollseuropa 2002.saxat från "Football Finance, Graduation Project"
************************
Prognosen för de närmast kommande åren pekar på fortsatt vikande nyckeltal. Det finns idag ligor på uppstuts och jag skrev för ett tag sedan att vi inom några år kan förvänta oss ytterligare en marknad dit den allsvenska talangen exporteras. (här)
Vi har nu sett en första signal på denna process. (här)
2 kommentarer:
Du skriver:
"Allsvenskan lever sitt liv enligt en annan modell. En modell där talangen är mindre koncentrerad och istället utspädd bland ligans samtliga deltagare."
Men inget hindrar de rikare allsvenska klubbarna att köpa spelare från de mindre och fattigare. Det finns ingen reglerad "modell" som styr hur talag fördelas mellan svenska lag. Jämnheten kommer snarast från att spetsspelarna, de som verkligen kan skapa resultatmässiga skillnader, sällan blir kvar mer än en säsong. Och när försäljningspengarna kommer in finns inte motsvarande kompetens att köpa tillbaka för samma summa, eftersom flödet går från mindre ligor till större. Det finns naturligtvis en pyramid i allsvanskan men spetsen på pyramiden får en väldigt trubbig vinkel eftersom klubbarna inte ka behålla talangen tillräckligt länge och därmed aldrig ges tillfälle att kapitalisera tillräckligt på sin kompetensutveckling för att växa sig riktigt ekonomiskt starka.
Men det finns ingen allsvensk modell som föreskriver att talang ska fördelas jämnt mellan klubbarna. Pyramiden i svensk fotboll var väldigt spetsig genom Göteborgs sportsliga och ekonomiska dominans från början av 80-talet fram till början av 90-talet. Sedan har pyramiden blivit trubbig eftersom talangen försvinner utomlands snabbare och spelarna inte kan ersättas med likvärdig kompetens för de pengar försäljningnen inbringade.
/Rasmus
Rasmus.
Bosman domen är en delförklaring till att ligan blivit jämnare, och mer talang flödar ut.
Men störst anledning har den ekonomiska modell vi har med de fördelningssystem av sponsor och tvpengar vi andvänder.
I Allsvenskan får små klubbar en oproportioneligt stordel av tv-pengar och centrala sponsor-avtal.
Detta medför att de större klubbarna inte kan ansamla kapital nog för att köpa de småklubbarnas bästa spelare. Vilka istället hamnar utomlands.
Kalmar, Gefle och GAis är dessvärre orsaken till att vi inte behåller talangerna i sverige, då dessa defacto subentioneras av AIK,DIF, MFF mfl.
Skicka en kommentar