torsdag 24 mars 2016

Vilken är Malmö FF:s underliggande ekonomi, egentligen?

Som väntat presenterade Malmö FF är urstarkt finansiellt bokslut. Det sportsliga dito, bortsätt avancemang till Champions League, lämnade som bekant i övrigt att önska.

I verksamhetsberättelsen skriver klubben:
Det underliggande ekonomiska resultatet försämrades under 2015. Visserligen beror försämringen på medvetna och riktade investeringar och satsningar så det innebär ingen källa till oro, men det är likväl en signal om att kostnaderna även fortsättningsvis måste hållas under kontroll. För att säkerställa föreningens långsiktiga ekonomiska stabilitet och därmed sportsliga och sociala framgångar är långsiktig ekonomisk balans av avgörande betydelse. För att skapa goda ekonomiska förutsättningar är det därför alltjämt publik- och marknadsintäkter som måste fortsätta ligga på en hög nivå samtidigt som föreningens löpande kostnadsmassa hålls på en nivå som inte överstiger de långsiktiga intäkterna.

Detta har rapporterats korrekt av mainstream-media vid ett par tillfällen, bl.a. i denna artikel på Fotbollskanalen med en faktaruta där den underliggande ekonomin definieras.

Men frågan är vad som egentligen är Malmö FF:s underliggande ekonomi? Om man läser vidare i verksamhetsberättelsen framgår det vad klubbens verksamhet är och vilka mål man har med den, på kort och på lång sikt:
Vårt mål är att återerövra det allsvenska guldet. Det långsiktiga målet att kontinuerligt vara ett topplag som är med i kampen om seriesegern och utmanar i Europa, vilket innebär minst en tredjeplats i Allsvenskan samt gå till gruppspel i Europaspelet och sedan vidare därifrån, ligger fast. För att nå spel i Europa under 2016 krävs seger i Svenska cupen, vilket innebär än starkare tonvikt på målet att vinna Svenska cupen.

Malmö FF:s affärsverksamhet bygger med andra ord på  - även om man inte uppnår sina mål till 100 procent -  att klubben med jämna mellanrum deltar i Uefas turneringar och därmed genererar intäkter därifrån. Elfsborg som redovisar resultatet från Europaspelet separat, fick till exempel 7.5 miljoner kronor i ersättning från Uefa under 2015 utan att ens ha kvalificerat sig till gruppspelet. Elfsborgs nettoresultatet för segmentet ”internationella cuper” blev plus 6.5 miljoner kronor.

De allsvenska topplaceringarna innebär också att klubben kommer att ha flera spelare i truppen som är attraktiva för rikare klubbar ute i världen vilket skapar möjlighetet att tjäna pengar.
Det är något som Malmö FF redan har gjort kontinuerligt under en längre tid vilket figuren nedanför tydligt visar.

Intäkter från försäljning av spelarkontrakt = ordinära intäkter. Datakälla: fogis.se samt MFF ÅR 2015
En fråga som många har ställt sig är hur Malmö FF ska förvalta miljonerna från Champions League vilka de flesta definierar som engångsintäkter. Rimligen bör man investera i det som ger bäst riskjusterad avkastning.

Ett alternativ är att amortera de lån som man har på Swedbank Stadion. Detta kan vara bra att göra ifall man vill sänka den finansiella risken. Det låga ränteläget som ser ut att hålla i sig i oöverskådlig framtid ger däremot en väldigt låg avkastning i ett amorteringsscenario.

Ett annat alternativ är att investera i annan verksamhet än fotboll. Det har tidigare varit populärt ute i Europa men har flera skräckexempel. Erfarenheten säger att fotbollsklubbar inte är särskilt duktiga på att tjäna pengar på affärer utanför kärnverksamheten. Jag har skrivit mer om det i en tidigare blogg.

Ett rimligt alternativ är att investera i kärnverksamheten, det vill säga sportslig framgång samt optimera intjäningen från handel med spelarkontrakt. Risken är relativt hög, men det är också avkastningen. Samtidigt är det också inom detta område som klubben har sin enskilt största kompetens,

För att göra det som måste man planera och budgetera därefter. I en intervju i sajtenFotbolldirekt.com säger också sportchefen Daniel Andersson att man mycket riktigt har ökat sin budget med sikte att nå ytterligare en sportslig nivå. Den starka soliditeten och likviditeten ger klubben möjligheten att bära en större affärsrisk.

Ett bra exempel på det sätt att arbeta på är FC Basel där enbart klubbens personalkostnader idag överstiger det som man i Sverige skulle kalla den underliggande ekonomin. Det har medfört att den största tillväxten i klubbens intjäning har kommit från deltagandet i internationella cuper samt handel med spelarkontrakt, medan dem underliggande ekonomin har upplevt en mer morderat tillväxt. På så sätt har FC Basel omvandlat det vi i Sverige idag kallar extraordinära intäkter till ordinara.  Något som i allra högsta grad bidragit till att man i dagsläget leder den schweiziska ligan med 14 poäng med en match mindre spelar och är på väg mot det åttonde raka mästerskapet.

Den transparenta delen i staplarna visar det man i Sverige definierar som "grädden på moset" men som FC Basel har omvandlat till ordinära intäkter. Datakälla: www.fcb.ch
Med bakgrund av det framstår det inte riktigt korrekt att definiera Malmö FF:s underliggande ekonomin enligt den i Sverige tillämpade standarden. Faktum är att den underliggande ekonomin inkluderar både intäkter från försäljning av spelarkontrakt och deltagande i internationella cuper och nivån på dessa två intäktsklasser bör rimligen sättas i relation till den önskade risken i verksamheten. 

Är Malmö FF lika duktiga på att utnyttja sina resurser, rekrytera och göra affärer som man har varit under de senaste fem åren så kommer också den större budgetkostymen att kunna ta klubben till en ny nivå. I Sverige borde det innebära en allsvensk titel i sju av tio fall.

Inga kommentarer: