I början av juni meddelade Premier League att auktionen av ligans sändningsrättigheter i Storbritannien skulle gå till en andra budgivning. Ett par dagar senare annonserade man att denna ledde till en total prisökning på 70% för rättigheterna som säljs i treårscykler. Den nuvarande pågår från säsongen 2009/10 till och med 2011/12. Den kommande som man säljer till omfattar med andra ord säsongerna 2012/13 till och med 2014/15.
Sedan ett tag tillbaka pågår försäljningen av de internationella sändningsrättigheterna. Under den föregående auktionen som ägde rum för tre år sedan, mer än fördubblades intäkterna från dessa rättigheter. Totalt handlar det om 213 kontrakt runt om i världen. Figuren nedanför visar utvecklingen i Premier Leagues intäkter från sändningsrättigheter, både nationella och internationella.
Europa är en ganska liten marknad för Premier League. Ungefär £110 miljoner per säsong genereras till ligan på de europeiska marknaderna. Skandinavien är Premier Leagues största marknad i Europa. Ligan är mycket populär här vilket gör att ungefär 40% av ligans intäkter från Europa genereras i de skandinaviska länderna.
Här har MTG på nytt lyckats förvärva sändningsrättigheterna för de kommande tre åren. Till skillnad från förra gången så köpte man rättigheterna direkt från Premier League och dessutom innan de kom ut till allmän budgivning. För det har man fått betala en premie, förstås. Och frågan är hur mycket mer rättigheterna har kostat MTG? Premier League har varit en mycket bra affär för bolagets affärsområde Pay-TV Nordic. Sedan man fick in ligan i sina tablåer har affärsområdets rörelsemarginal ökat från 15% (2009) till 19% (2011) vilket motsvarar 200 Mkr mer i rörelseresultat tack vare ökad försäljning. Dessa vinster är naturligtvis något som lockar konkurrenter och MTG har därför gjort allt för att behålla Premier Lague, förstås. Det leder självklart till att MTG:s marginaler måste krympa.
För en vecka sedan släppte MTG sin kvartalsrapport i samband med vilken man flaggade om att rörelsemarginalen för Pay TV Nordic förväntas att minska till 10-12% under 2013. Det beror på att försäljningen förväntas att bli oförändrad (4.99 miljarder kr) jämfört med 2012 samtidigt som man upplever ökade kostnader för innehåll och investeringar i bolagets ViaPlay plattform. Det senare drivs av den strukturförändring inom branschen med fler nya aktörer som tack vare teknologisk utveckling kan lansera nya tjänster (Play). Dessa tjänster måste dock fyllas med innehåll som folk vill betala för.
Med oförändrade intäkter kan en lägre rörelsemarginal motsvarande 8 procentenheter för Pay-TV Nordic översättas till 400 Mkr högre kostnader på årsbasis. Hela denna kostnadsökning kan naturligtvis inte härledas till Premier League. Redan under 2012 har kostnaderna ökat med lite drygt 100 Mkr. Men helt klart är att värdet på Premier Leagues sändningsrättigheter i Skandinavien ökat markant.
På liknande sätt fungerar konkurrensen på de övriga marknaderna där Premier League säljer sina sändningsrättigheter. Nedan har jag hittat några exempel.
I USA skulle auktionen av rättigheterna ha avslutats förra fredagen. Premier League meddelade dock samma dag att det skulle bli en andra budomgång. Intressenterna får lämna in nya bud senast imorgon fredag. Fotbollsintresset växer sakta men säkert i USA och marknadsbedömare menar att efterfrågan på rättigheterna är stort. Fox Sports som idag äger rättigheterna vill behålla dem. Andra aktörer som uppges vara med i matchen är: ESPN, Discovery Networks och det på premium-sporträttighetsmarknaden mycket aggressiva Al Jazeera genom sitt amerikanska bolag beIN Sport.
För ett par veckor sedan skickade Premier League också ut information om rättighetsauktionen till de många länderna i Asien. Bland dessa länder saknades Singapore. Där hade SingTel (precis som i MTG:s fall) lyckats köpa rättigheterna innan de auktionerades ut, och mitt framför näsan på konkurrenten StarHub. Det intressanta i Singapore är att SingTel under den nuvarande perioden har exklusiva rättigheter. Efter att man för tre år sedan hade förvärvat dessa så gick staten in och reglerade marknaden på så sätt att förvärv av framtida exklusiva rättigheter skulle kunna distribueras även av andra aktörer (finns bara två i Sinapore) mot en viss kostnad.
SingTel har därför köpt icke exklusiva rättigheter denna gång för att inte behöva dela med sig. StarHub kan med andra ord försöka köpa egna rättigheter från Premie League. Men förmodligen har SingTel betalat ett så pass bra pris att en sådan affär ska vara mindre trolig.
Även i Malaysia förväntas konkurrensen om rättigheterna att öka. där har Astro sedan länge sändningsrättigheterna för Premier League. Astros fördel är att man genom sitt distributionsnät når alla hushåll i landet. Bolaget menar att man har 50 procent av landets 6.6 miljoner hushåll som kunder. Det finns två utmanare: kabel TV operatören ABN och Telekom Malaysia. Den senare har börjat distribuera TV via sitt höghastighets-bredbandsnät. Vi kan med andra ord få se en kamp lik den i Storbritannien, mellan två sätt att distribuera rörlig bild på (Sky med satellit vs Brittish Telekom med fibernät).
Sammanfattning
Det är att på förhand omöjligt och säga hur mycket Premier League lyckas sälja samtliga sina internationella sändningsrättigheter för. Priset på dessa avgörs i första hand av fyra ekonomiska faktorer: Hur viktig ligan är för TV bolagens intäktsgenerering på respektive marknad, hur mycket rikare respektive land blir för varje rättighets-cykel, hur stor konkurrensen är mellan olika aktörer på respektive marknad samt den teknologiska utvecklingen. Det senare gör det möjligt för nya aktörer att utmana de etablerade bolagen som tidigare har nått sin marknadsposition genom de traditionella distributionsnäten där de är svåra att rubba på.
Alla dessa faktorer ser ut att uppfyllas förhållandevis väl. Att den största delen av ligans intäkter från internationella rättigheter genereras på tillväxtmarknader där befolkningen för varje år som går blir rikare talar också till Premier Leagues fördel.
Frågan är inte om, utan bara när Premier Leagues intäkter från internationella sändningsrättigheter kommer att överstiga de respektive övriga så kallade Big 5 ligors totala sändningsrättigheter.
Sedan ett tag tillbaka pågår försäljningen av de internationella sändningsrättigheterna. Under den föregående auktionen som ägde rum för tre år sedan, mer än fördubblades intäkterna från dessa rättigheter. Totalt handlar det om 213 kontrakt runt om i världen. Figuren nedanför visar utvecklingen i Premier Leagues intäkter från sändningsrättigheter, både nationella och internationella.
Europa är en ganska liten marknad för Premier League. Ungefär £110 miljoner per säsong genereras till ligan på de europeiska marknaderna. Skandinavien är Premier Leagues största marknad i Europa. Ligan är mycket populär här vilket gör att ungefär 40% av ligans intäkter från Europa genereras i de skandinaviska länderna.
Här har MTG på nytt lyckats förvärva sändningsrättigheterna för de kommande tre åren. Till skillnad från förra gången så köpte man rättigheterna direkt från Premier League och dessutom innan de kom ut till allmän budgivning. För det har man fått betala en premie, förstås. Och frågan är hur mycket mer rättigheterna har kostat MTG? Premier League har varit en mycket bra affär för bolagets affärsområde Pay-TV Nordic. Sedan man fick in ligan i sina tablåer har affärsområdets rörelsemarginal ökat från 15% (2009) till 19% (2011) vilket motsvarar 200 Mkr mer i rörelseresultat tack vare ökad försäljning. Dessa vinster är naturligtvis något som lockar konkurrenter och MTG har därför gjort allt för att behålla Premier Lague, förstås. Det leder självklart till att MTG:s marginaler måste krympa.
För en vecka sedan släppte MTG sin kvartalsrapport i samband med vilken man flaggade om att rörelsemarginalen för Pay TV Nordic förväntas att minska till 10-12% under 2013. Det beror på att försäljningen förväntas att bli oförändrad (4.99 miljarder kr) jämfört med 2012 samtidigt som man upplever ökade kostnader för innehåll och investeringar i bolagets ViaPlay plattform. Det senare drivs av den strukturförändring inom branschen med fler nya aktörer som tack vare teknologisk utveckling kan lansera nya tjänster (Play). Dessa tjänster måste dock fyllas med innehåll som folk vill betala för.
Med oförändrade intäkter kan en lägre rörelsemarginal motsvarande 8 procentenheter för Pay-TV Nordic översättas till 400 Mkr högre kostnader på årsbasis. Hela denna kostnadsökning kan naturligtvis inte härledas till Premier League. Redan under 2012 har kostnaderna ökat med lite drygt 100 Mkr. Men helt klart är att värdet på Premier Leagues sändningsrättigheter i Skandinavien ökat markant.
På liknande sätt fungerar konkurrensen på de övriga marknaderna där Premier League säljer sina sändningsrättigheter. Nedan har jag hittat några exempel.
I USA skulle auktionen av rättigheterna ha avslutats förra fredagen. Premier League meddelade dock samma dag att det skulle bli en andra budomgång. Intressenterna får lämna in nya bud senast imorgon fredag. Fotbollsintresset växer sakta men säkert i USA och marknadsbedömare menar att efterfrågan på rättigheterna är stort. Fox Sports som idag äger rättigheterna vill behålla dem. Andra aktörer som uppges vara med i matchen är: ESPN, Discovery Networks och det på premium-sporträttighetsmarknaden mycket aggressiva Al Jazeera genom sitt amerikanska bolag beIN Sport.
För ett par veckor sedan skickade Premier League också ut information om rättighetsauktionen till de många länderna i Asien. Bland dessa länder saknades Singapore. Där hade SingTel (precis som i MTG:s fall) lyckats köpa rättigheterna innan de auktionerades ut, och mitt framför näsan på konkurrenten StarHub. Det intressanta i Singapore är att SingTel under den nuvarande perioden har exklusiva rättigheter. Efter att man för tre år sedan hade förvärvat dessa så gick staten in och reglerade marknaden på så sätt att förvärv av framtida exklusiva rättigheter skulle kunna distribueras även av andra aktörer (finns bara två i Sinapore) mot en viss kostnad.
SingTel har därför köpt icke exklusiva rättigheter denna gång för att inte behöva dela med sig. StarHub kan med andra ord försöka köpa egna rättigheter från Premie League. Men förmodligen har SingTel betalat ett så pass bra pris att en sådan affär ska vara mindre trolig.
Även i Malaysia förväntas konkurrensen om rättigheterna att öka. där har Astro sedan länge sändningsrättigheterna för Premier League. Astros fördel är att man genom sitt distributionsnät når alla hushåll i landet. Bolaget menar att man har 50 procent av landets 6.6 miljoner hushåll som kunder. Det finns två utmanare: kabel TV operatören ABN och Telekom Malaysia. Den senare har börjat distribuera TV via sitt höghastighets-bredbandsnät. Vi kan med andra ord få se en kamp lik den i Storbritannien, mellan två sätt att distribuera rörlig bild på (Sky med satellit vs Brittish Telekom med fibernät).
Sammanfattning
Det är att på förhand omöjligt och säga hur mycket Premier League lyckas sälja samtliga sina internationella sändningsrättigheter för. Priset på dessa avgörs i första hand av fyra ekonomiska faktorer: Hur viktig ligan är för TV bolagens intäktsgenerering på respektive marknad, hur mycket rikare respektive land blir för varje rättighets-cykel, hur stor konkurrensen är mellan olika aktörer på respektive marknad samt den teknologiska utvecklingen. Det senare gör det möjligt för nya aktörer att utmana de etablerade bolagen som tidigare har nått sin marknadsposition genom de traditionella distributionsnäten där de är svåra att rubba på.
Alla dessa faktorer ser ut att uppfyllas förhållandevis väl. Att den största delen av ligans intäkter från internationella rättigheter genereras på tillväxtmarknader där befolkningen för varje år som går blir rikare talar också till Premier Leagues fördel.
Frågan är inte om, utan bara när Premier Leagues intäkter från internationella sändningsrättigheter kommer att överstiga de respektive övriga så kallade Big 5 ligors totala sändningsrättigheter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar