Billigare biljettpriser utan sponsorer - men hade det varit värt det?

Sponsor Insight har gjort en undersökning som estimerar sponsorernas betydelse för den allsvenska fotbollen. Ni kan läsa mer om det här på IdrottensAffärer.se. Sponsorintäkterna är naturligtvis extremt viktiga men hypotesen om att biljettpriserna skulle skjuta i höjden om dessa inte fanns är direkt felaktig, förstås. För vem skulle betala 1 000 kr för att gå på en allsvensk match?

Hade klubbarna kunnat ta 1 000 kronor per biljett så hade de naturligtvis gjort det. Det med syfte att kunna rekrytera bättre spelare. Ta Djurgården till exempel, de har en total intäktsmassa som är betydligt lägre än Elfsborgs dito vilket ur ett finansiellt perspektiv gör Stockholmsklubben mindre konkurenskraftig. Så för att öka konkurrenskraften hade en enkel lösning för Djurgården varit att höja sina biljettpriser så att deras totala intäkter skulle närma sig Elfsborgs dito. Men det gör man inte och anledningen till det är att det inte skulle bli särskillt många åskådare på matcherna och intäkterna hade varit ännu lägre.

Prissättningen på biljetter som fotbollsklubbarna använder sig av kan nog bäst förklaras genom Cournots Monopolmodell vilket jag tidigare argumenterat för i detta blogginlägg.

Men vad skulle då hända om nu sponsorintäkterna mot alla odds skulle försvinna? Idag står intäkterna från sponsorer för ca 30% av allsvenskans samlade rörelseintäkter. Klubbarnas totala intäkter skulle därmed minska radikalt och de hade haft mindre resurser till talangutveckling och rekrytering av spelare. De duktiga spelare som trots allt skulle slå sig fram i de allsvenska klubbarna skulle ganska fort rekryterats av klubbar i andra ligor. Kvalitetsmässigt skulle allsvenskan därför hålla en betydligt lägre nivå än vad den gör idag vilket fotbollsmässigt borde kunna motsvara nivån i den lettiska motsvarigheten, i bästa fall.

Och i och med en kraftigt reducerad kvalitet skulle en inte helt obetydlig del av dagens besökare välja andra aktiviteter att lägga sin disponibla inkomst på än allsvensk fotboll. Målgruppen skulle därmed minska och fotbollen som den kommersiella industrin som den trots allt är skulle bli mycket begränsad. En smalare målgrupp skulle innebära att biljettpriserna i genomsnitt skulle bli lägre än vad de är idag. Anledningen till det är att klubbarna genom lägre priser skulle försöka locka fler samt nya åskådare. Troligtvis skulle även TV produkten bli mindre åtrovärd vilket skulle avspeglas i mindre intäkter från medie-avtal.

Värdet av sponsorer och deras bidrag till fotbollen bör därför inte mätas som en subvention åt arenabesökarnas biljettpriser. 1998 var allsvenskans sponsor och reklamintäkter 94 miljoner kronor vilket motsvarar ungefär en fjärdedel jämfört med dagens nivåer. Snittintäkten per åskådare säsongen 1998 var 59 kronor vilket kan jämföras med de 140 kronorna som de allsvenska klubbarna snittade på under 2011. Historiskt sett har allstå biljettpriserna stigit i takt med att sponsorintäkterna har ökat, och inte tvärtom.

Sponsorerna är en av flera distributionskanaler för klubbarna att nå ut med sin produkt och som tillsammans de betalande arenabesökarna samt intäkterna från medie-avtal möjliggör att det finns en förhållandevis stor arbetsmarknad för professionella fotbollspelare i Sverige. Och även om intäkterna hänger ihop, så prissätts de separat. Troligtvis vet SponsorInsight också om det här men sättet på vilket man har kommunicerat resultaten var enkelt och förmodligen fyllde det också sitt syfte bättre.