söndag 6 november 2011

Vem tjänar egentligen på arenakriget?

De som någon gång har spelat Sim City känner nog till hur man som stadens ledare och arkitekt skulle bära sig åt för att tygla upploppen på gatorna. Panem et circenses som på latin betyder bröd och skådespel är ett uttryck som myntades av den romerske tänkaren Juvenalis och som illustreras på ett storartat sätt i Ridley Scotts film Gladiator. Precis som då försöker olika makthavare att ge oss skådespel i form av nya och dyra arenor och mega events. Skillnaden från förr är att människan idag besitter en högre kunskap vilket innebär att makthavarna måste motivera kostnaden för dessa spektakel. För i slutändan är det alltid någon som får betala. Det senaste och mest tydliga exemplet var kapitalförstöringen under världsmästerskapen i fotboll i Sydafrika sommaren 2010 vilket jag skrev om i detta inlägg.

I detta inlägg hade jag tänkt att argumentera kring de samhällsekonomiska effekter som en arena kan förväntas ha, fundera kring vilka som kan tänkas vara vinnare i arenakriget samt spekulera i hur framtidens arenamarknad i Stockholm kan komma att strukturera sig. Det är säkert få som missat arenadebatten som initierades av Sveriges Television. Även om arenaboomen är högst aktuell i hela landet (jag har tidigare skrivit om Öresundsregionen) så går Dan Persson på Idrottensaffarer.se hårt åt Svenska Fotbollsförbundet och menar att det är de som sitter på svarte Petter i Stockholms arenakrig. Förbundets ordförande Lars Åke Lagrell slår naturligtvis tillbaka och menar att vi inte vet förrän om 10 år. Men måste vi verkligen vänta så länge för att kunna utläsa facit i svart vita resultat och balansräkningar eller går det att med enklare logik argumentera sig fram till ett förväntat utfall?

Den ursprungliga kalkylen baserades på investeringskostnad för Nationalarenan på 1.9 miljarder kronor. Den kalkylen sprack och enligt PwC:s riskrapport som släpptes i våras baserades bankernas kreditbeslut samt Solnas Stads borgensåtagande på en investering av 2.4 miljarder kronor. Sedan dess har notan för bygget uppgraderats med ytterligare en halvmiljard till 2.9 miljarder. När Lars Åke idag säger att han förväntar sig att arenan med dagens investeringskostnad ska betala sig till sina investerare så måste det betyda att Nationalarenan i samband med den initiala kalkylen måste ha varit superlönsam och mycket lönsam i samband med 2.4 miljarders kalkylen. Det skulle i så fall betyda att privata investerare hade vallfärdat med sitt kapital för att få ta del av de förväntade vinsterna. Men inte en från första början såg vi något sådant beteende utan arenan har hela tiden krävt kapitaltillskott från kommunen (Solna Stad) och staten (Jernhusen AB).

Samtidigt erkänner Lars Åke Lagrell att arenan egentligen inte byggdes för att det fanns ett marknadsbehov utan i själva verket för att förbundet "var tvunget" att bygga en modern arena för att kunna sola sig i glansen tillsammans med alla de nya arenorna som byggs runt om i världen. Och det är bara att konstatera att kapprustningen om prestigearenorna har blivit något av ett systemfel som orsakar stora kostnader för skattebetalarna. Danska Idraettens Analyseinstitut (idan.dk) skrev nyligen om alla dessa arenor som blivit något av vita elefanter och står med en brutal överskottskapacitet.

Arenors mytiska bidrag till samhällsekonomin
Det kanske mest provocerande är egentligen inte själva arenabyggandet utan politikers och tjänstemännens envisa uttalanden om att arenorna kommer att bidra med enorma skatteintäkter vilket motiverar investeringarna. Men är det verkligen så enkelt?

Det är förvisso sant att globenarenorna har 1.5 miljoner besökare per år men det går inte att argumentera att det är exportintäkter och därmed ett stort skattebidrag för regionen. För det första så kommer en halvmiljon av dessa besökare i samband med seriefotboll samt elitseriehockey. Det är således pengar som lik förbannat hade spenderats i regionen. Av den återstående miljonen besökare är det naivt att tro att en arena med 20 år på nacken skulle vara en konkurrensfördel som var avgörande för utländska turisters besök i Stockholm. Och kommer det besökare från andra svenska städer så bidrar stockholmsbesöket till ett kapitalutflöde från deras hemort vilket de facto försämrar den lokala handelsbalansen och gör orten än mer beroende av den så kallade robin hood skatten med vilken pengarna ändå transfereras tillbaka.

Bilden visar Nationalstadion i Warszawa som ska rymma 58 tusen åskådare och står värd under Europamästerskapen i fotboll 2012. Arenan finansieras i sin helhet av den polska staten och kostnaden för bygget har nyligen uppgraderats till €470 miljoner vilket har fått många polacker att ifrågasätta projektet. Det tog inte lång tid från att debatten blossade upp till att direktionen för arenan hade planterat en artikel i media där man listade 14 arenaprojekt i världen som minsann var dyrare. Som att en sådan jämförelse skulle hjälpa de hårt arbetande polackerna
Det finns två ekonomiska effekter i samband med arenor. Substitut-effekten samt multiplikator-effekten. Substitut-effekten innebär att arenorna med sina evenemang bara flyttar den disponibla inkomsten från andra varor och tjänster i samhället. De pengar som konsumenterna spenderar på arenabesök och allt runtomkring skulle inte sparas på banken utan spenderas på produkter som andra lokala och regionala privata företag erbjuder. Multiplikator effekten innebär att när disponibla inkomster konsumeras, så återanvänds de i ekonomin eftersom producenterna av de varor som säljs å sin sida spenderar dessa pengar också. De producenter som finns i en arenaekonomi är fotbollsklubbar och artister. Ungefär 60% av fotbollsklubbarnas intäkter går till spelare som har en kort fotbollskarriär och som rimligtvis bunkrar en viss del av sina intäkter för livet efter fotbollen. Ett liv som dessutom inte helt osannolikt fortsätter på en annan ort. Samtidigt så är många av artisterna som uppträder på arenorna utländska vilket betyder att deras gage direkt lämnar inte bara regionen utan även landet. Så vad gäller multiplikator-effekten så är rimligtvis en arenans bidrag till regionen kanske rentav sagt negativt än om pengarna istället hade spenderats på andra varor och tjänster i regionen.

Den amerikanske ekonomen Allen Sanderson menar att om man vill injicera pengar till den lokala ekonomin så är det mer effektivt att från en helikopter slänga ut sedlar på gatan än att investera dessa i en ny arena.

Att företag och olika branschorganisationen argumenterar för sin förträfflighet och sitt enorma bidrag till samhällsekonomin är i sig inga konstigheter eftersom de flesta kämpar för sin överlevnad på en hård och global konkurrensmarknad. Men enligt arena-subventions-logiken så skulle Sveriges konkurrenskraft har försämrats när varvs- och tekoindustrin i det närmaste försvann från landet. Men mig veterligen så är både Sveriges bruttonationalprodukt och statens skatteintäkter högre nu än då och enligt The Global Competitiveness Report 2011-2012 är Sverige det tredje mest konkurrenskraftiga landet i världen. 

Varje dag under den trettio minuters promenad på väg till jobbet passerar jag ett hundratal butiker och företag som alla, utan att erhålla statliga subventioner, bidrar med skatteintäkter och arbetstillfällen till samhällsekonomin. De finns där för att marknaden, det vill säga vårt kollektiva konsumentbeteende, tillåter dem att finnas. Och de kommer att finnas där så länge som efterfrågan på deras produkter upprätthålls och företagen utnyttjar sina resurser och kapital förhållandevis effektivt.

Problemen uppstår snarare att ju fler skattesubventionerade produkter vi får, desto mer går vi från en effektiv ekonomi som bygger på förväntad utbud och efterfrågan till en mindre effektiv ekonomi som mer eller mindre är godtyckligt planerad av politiker och andra tjänstemän.

Kartell eller konkurrens?
Nu är ju situationen som den är och frågan är naturligtvis vilka det egentligen är som tjänar på arenakriget? Man kan naturligtvis argumentera om att en del av vinsterna som skapas i själva driftbolaget av Globearenorna skeppas iväg västerut till AEG:s högkvarter. Å andra sidan är det rimligt och anta att AEG trots att de förväntar sig en vinst på arenadriften i Stockholm driver arenorna mer effektivt än vad staden själva skulle göra och på så sätt trots allt minskar skattebetalarnas förluster, i bästa fall.

Samtidigt kommer konkurrensen om evenemangen rimligtvis att pressa båda arenaoperatörernas rörelsemarginaler och en större del vinsterna i arenornas värdekedja överförs därmed till dess underleverantörer. De fotbollsklubbar som spelar på arenorna blir samtidigt viktigare för arenornas totala ekonomi och de får nu tillgång till högkvalitativa och bekväma faciliteter som marknaden annars aldrig hade mäktat med att finansiera på egen hand. Tack vare det ges klubbarna helt nya möjligheter till att paketera nya erbjudanden på och därmed utnyttja regionens potential fullt ut. Dessutom kan man göra det till en förhållandevis låg risk. Ett rimligt antagande är att det ligger i arenaoperatörernas intresse att klubbarna ges tillräckligt stora resurser för att kunna vara konkurrenskraftiga på sin marknad och på så sätt kunna bidra till bättre försäljning av de exklusiva arenaprodukterna som uppgår till nästan hälften av de förväntade intäkterna på de nya arenorna. Det är svårt att paketera och sälja dessa produkter om klubbarna inte presterar tillräckligt bra på fotbollsplanen. Om klubbarna nu misslyckas så beror det i första hand inte av bristen på kapacitet utan snarare på brister i den sportsliga kompetensen samt det sätt på vilket man organiserar sin verksamhet på.

För arenaoperatörerna skulle ett alternativ kunna vara att i hemlighet göra upp om en marknadsuppdelning med varandra. En kartell där man kommer överens om att inte konkurrera om pris på förhand bestämda evenemang. Detta skulle överföra tillbaka en del av vinsterna från arrangörerna tillbaka till dem själva. Frågan är däremot om marknaden är tillräckligt stor för att ett sådant alternativ ska uppfattas attraktivt från båda arenaoperatörerna. Jag kan föreställa mig att AEG uppfattar sig själv som en mycket starkare operatör med goda möjligheter att kunna konkurrera ut Swedish Arena Management AB. Till sin fördel har man dessutom en stor fördel i och med att den finansiella risken är oerhört mycket lägre för AEG:s räkning som därmed ges betydligt bättre möjligheter att konkurrera i ett eventuellt priskrig. Den stora anledningen till den lägre finansiella risken för AEG är finansieringsstrukturen för Globenarenorna samt Nya Söderstadion och de avtal som AEG enligt Dagens Nyheter har med staden. Globenarenorna är till sin helhet finansierade av Stockholm Stad och finns således konsoliderade på stadens balansräkning. AEG:s hyreskostnad uppges vara baserad på hur väl man lyckas att exploatera faciliteterna. Nationalarenan däremot, har en balansräkning som till stor del är finansierad av bank- samt förlagslån.

Figuren är saxad från Nationalarenan och Arenastaden - Riskanalys för Solna Stad och visar Nationalarenans kapitalstruktur. Om man dividerar kommunens bidrag på 385 miljoner med antalet invånare i Solna Stad uppgår investeringskostnaden per näsa till ungefär 5 500 kr. Det var innan uppgraderingen av investeringskostnaden till 2.9 miljarder där Solna Stad bidrar med ytterligare 62 miljoner.
Frågan är naturligtvis hur comittade delägarna i nationalarenan är att skjuta till kapital för att täcka förluster. Peab t.ex. har ju redan cashat hem genom att ha fått bygga ett projekt för 2.9 miljarder som utan deras initiala kapitaltillskott inte hade blivit av. Och att driva arenor är inte byggbolagets kärnverksamhet vilket med all tydlighet visade sig när man tidigare i år sålde sin ägarandel i nya Malmö Stadion till föreningen, dessutom fantastiskt nog till bokfört värde. Arenadrift är inte heller Fabeges kärnverksamhet och Svenska Fotbollsförbundets möjligheter att skjuta till ytterligare kapital är begränsade, minst sagt. Återstår statliga Järnhusen AB och Solna Stad, men är de beredda att skjuta till mer pengar?

Ett inte helt otroligt scenario är att Nationalarenan efter ett antal år inte kan uppfylla kreditgivarnas fordringskrav som i så fall skulle få ta över fastigheten för att sedan försöka minimera sina kreditförluster. Det skulle kunna öppna dörren för AEG att kunna ta över driften även på Nationalarenan och därmed kunna agera prissättare i hela stockholmsregionen och kunna flytta tillbaka förmögenhet från arrangörer till arenaoperatören.

Skulle nu ett sådant scenario bli verklighet så kommer AEG rimligtvis och förhoppningsvis att få betala en premie för att få behålla sin regionala exklusivitet när det inför år 2023 är dags för nästa upphandling om arenadrift i Globenområdet. Om inte annat så är det i alla fall en liten tröst för Stockholm Stads skattebetalare.

27 kommentarer:

Anonym sa...

Lite off topic kanske, men vad tror du om Kalmars arena? Det verkar bli god ekonomi i den enligt den här artikeln:

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=30&grupp=3832&artikel=4773604

Storstäderna kanske borde anställa snåla smålänningar när det gäller att kalkylera sina byggen i framtiden?

OH sa...

Det var goda nyheter för KFF, men jag vet inte om det handlar om snålhet eller kanske snarare noggrannhet.

Anonym sa...

Jag hörde någon referera till en uträkning att Stockholm skulle behöva 7 miljoner invånare för att de två nya arenorna ska bli lönsamma.

Känns spontant som en överdrift, men det är en ganska kul poäng...

/Flugan på väggen

Adam sa...

Finns väl minst 7 miljoner bajare bara på söder, eller var det 700.000 på facebook?

Build, and they will come...

http://bit.ly/uxstY6

Adam sa...

...vilket är en variant av Says lag,dvs utbudet skapar sin egen efterfrågan.

// Anonym

SvFF har anställt Lars-Åke Lagrell, bördig från småland. Se hur det gick...

Anonym sa...

Sthlm växer med minst ett Malmö till 2030. Kanske t o m med ett Gbg.
Idag är vi lite drygt 2 miljoner invånare i Sthlms län.
2030 pekar det mot 2,4 miljoner.
Bara i innerstan kommer befolkningen öka med ca 100 000 personer under denna period.

Nej, detta beror inte uteslutande på att landsbygden avfolkas, Sveriges befolkning ökar även den. 2027 är vi 10 miljoner.

Det är rimligt att anta att dessa 2 - 2,4 miljoner människor någon gång under året vill gå på idrott, konserter, jehovas riksmöte, monstertrucks, Twilight-meet-the-fans, Batman Live m m.

Räcker det för att finansiera två toppmoderna arenor? Vet ej.

Men pessimisternas förhoppningar om en gemensam onanifest för att fira att allt sket sig riskerar nog att ställas in.
Det finns faktiskt tecken på att Sthlm KAN klara av detta.

J

Anonym sa...

J

Ja, med skattepengar/ägartillskott kommer man naturligtvis att klara det. Men om du menar att arenorna kommer att bära sina egna kostnader så tror jag nog att du är ute och cyklar rejält, för det finns det ju knappt några exempel på att det någonsin har skett. Och med det menar jag alltså av den redan befintliga uppsättningen arenor i Stockholm/Sverige. Rätta mig gärna om jag har fel.

/Flugan på väggen

Adam sa...

// anonym & OH

Var i artikeln framgår det att det är "god ekonomi" i Kalmars arena?

Är det för att man klarar kalkylen (= inte går i konkurs?), för läser man andra tidningar så verkar Kalmar bli av med väldigt många spelare?

Men det hade man kanske kalkylerat med...

OH sa...

Adam, var det inte 568k? :)

Jag gillar Says lag, en mycket fin lag som till viss del förutsätter "supply side economics" policies.

Just det framgår ju inte och vi får väl vackert avvakta till bokslutet för att få se netto-nyttan. Vi ska samtidigt komma ihåg att man i år haft stöd av nyhetens behag och KFF bör nog förbättra sportsliga prestation för att kunna bibehålla publiken. Det blir fö ett gäng klubbar som måste prestera väl ju fler nya arenor som kommer på plats i landet. Klubbar med hög finansiell risk har stora utmaningar framför sig.

J
Arenorna blir fantastiska, kommer att skapa helt nya produkter och ett mycket större utbud vad gäller sätt att uppleva fotboll och andra evenemang. Men Globen Fastigheter får redan idag, innan nya arenan är byggd, 60m/år i kapitaltillskott från staden för att gå runt.

Någon får betala priset för dessa byggen, det var det jag försökte bena ut i mitt inlägg, vem det kan tänkas att bli.

Anonym sa...

J

Men det är faktiskt komplett skitsnack att inte Globen(-området), sett till alla pengar som besökarna bidrar med till lokala näringslivet, inte skulle ge överskott till Staden.

På samma sätt som lokaltrafiken är en förutsättning för att folk överhuvudtaget ska kunna ta sig till jobben. Ska vi avveckla lokaltrafiken för att den "bara kostar pengar"?

Däremot så finns det så klart nej-sägare som, likt teorin OH framför i sin artikel, envist hävdar att pengarna i praktiken skulle ha spenderats ändå. Å i många fall stämmer det. Det finns inte utrymme för en arena i världsklass i varenda ort i Sverige.

Men någon är alltid i toppen av pyramiden. I Sverige är det Globenområdet. Sthlm tjänar på sina arenor, många andra städer gör det naturligtvis inte.

Mycket pekar på att vi ännu inte sett toppen av haussen kring Sthlm. Häromdagen läste jag att stan rankas av Lonely Planet som ett av planetens 10 mest intressanta städer.

Det är kanske inget man går runt och funderar på till vardags, men Sthlm är rätt hett. Inte minst som mäss- och kongresstad. Varför skulle vi inte kunna vara heta även som eventstad?

Återigen, se mina inlägg som en motpol mot alla Nostradamus som dömer ut ALLT nytt i stan, och inte som en garant för att bägge arenorna blir succé...Jag bryr mig mest om Sthlm och väldigt mycket mindre om Solna...

J

OH sa...

Huruvida Stockholms Stad tjänar på Globenarenorna eller inte är en ickefråga. Stockholm tjänar betdyligt mer pengar på det privata näringslivet än på arenorna. Och inte finansierar staden i nya finladsfärjor åt rederibolagen, trots att staden tjänar pengar på att de går.

Jag är glad att kollektivtrafiken kom upp. För flera av mina kollegor tar det längre tid att ta sig till jobbet med kollektivtrafik än vad det gör för pendlare från Uppsala eller Mälardalen. Så tänk om man använde arenapengarna till att bygga ut infrastrukturen istället. Att förkorta restiden för väldigt många Stockholmare med låt oss säga 15-30 min per dag är så otroligt mycket mer värdeskapande än att stå med överkapacitet på arenamarknaden. För det är naturligtvis så att även den offentliga sektorn har ett begränsat utrymme på sin balansräkning, ett utrymme som utnyttjas av miljardinvesteringar i arenor.

Och om det är så att Stockholm anses som den mest spännande staden, så skulle det privata näringslivet rimligtvis själva investerat i en arena. Precis som det investeras i andra stora projekt.

Den offentliga sekrorns uppgift kan omöjligtvis vara att investera pengar i för den vinstdrivande projekt utan snarare i allmäna nyttigheter. Det är möjligt att en arena skulle kunna klassas som det. Men i så fall hade inte politiker behövt att hyckla med att dessa är kostnadsneutrala för samhället.

Anonym sa...

OH
Rätt och fel.
Självklart ska varje krona som Staden investerar noga värderas gentemot alternativa investeringar...men kanske behövs det ibland att Staden, med sina ofta låga krav på kortsiktig avkastning jämfört långsiktig, tar täten i sakfrågan och banar vägen för näringslivet (lex Staden bygger AEG driftar)?

Eller ta fallet HeIF: utan kommunen hade HeIF inte funnits idag. Näringslivet sket ju fullständigt i "guldkalven". Rätt eller fel investering av kommunen?

J

Adam sa...

// J

Som skattebetalare i Stockholm och AIK:are, därmed finansiärer av nämnda "guldkalv": Fel.

Jag förstår dock om du tycker att det är alldeles förträffligt.

OH sa...

HeIF:s situation är ju svår för oen stockholmare att uttala mig om, det är i första hand mellan kommunens politiker och deras väljare. Men erfarenheten säger att näringslivet inte tar sitt ansvar när förväntningarna är att kommunen kommer att sköta räddningen. För varför ska man lägga ner pengar på städandet, när man kan komma in senare, när risken bedöms som lägre.

Och titta på t.ex. Ängelholm som kunde sätta ett högt pris på han, Andersson i somras, då de på förhand visste att kommunen skulle rädda föreningen och inte behövde avyttra det kontraktet då.

Samma sak gäller arenor, jag själv är supernöjd att staden finansierar en fantastisk arena som jag kommer att besöka väldigt ofta. Men det bor uppemot miljonen i Stockholms kommun där långt ifrån majoriteten kommer att besöka den. Vad säger de om de får fakta, inte drömkalkyler att ta ställning till? Och lägg därtill ytterligare en nybyggd arena i regionen som pga konkurrrensen urholkar vinsterna från fastigheterna, det vill säga det som respektive kommun finansierar.

Anonym sa...

Till OH...

Blir det "sjungande sittplats" för din del på nya arenan?=)

http://www.hammarbyfotboll.se/option2013/stockholmsarenan.html

/Peter

OH sa...

Inte omöjligt att det blir sjungande sittplats, men det kan även bli "bästa plats östra övre". Replikerar kanske bäst nuvarande position på Södra B

Anonym sa...

Låter bra det OH med Östra-övre.

Sedan kanske du kan reda ut denna mening på Hammarbys hemsida gällande info-mötet...

"Det som är glädjande är dock att Hammarbys totala rörelsekostnader före avskrivningar beräknas landa helt enligt budget."

Och några rader innan så berättar man budget missades med 4,5 miljoner.

Har HammarbyFotboll på något vis mixtrat i balansräkningen? Jag menar ifall man med flit uppvisar mer minus på resultatet men att man istället betalat av skulder motsvarande belopp som budget missades?
Hertzell sade bara för några veckor sedan att resultatet kommer visa svarta-siffror(positivt) och 3-4 veckor senare missar man budget med 4,5 miljoner, lite skumt.

Sedan så har eget kapital ökat från 8 miljoner till 10 miljoner sade man på mötet, lite förvånande det oxå tycker jag...

Bokslutet kommer först i vår till allmänheten, den ser man framemot!

/Peter

OH sa...

Det är egentligen ingen större dramatik eller konstigheter.

Kostnadssidan var enligt plan, men matchdagsintäkter 1 miljoner lägre (pga större mediokerhet på planen än budgeterat) och mindre pengar från spelarsälj än budgeterat.

Den stora boven är att man missbedömde truppens kvalitet samt balanserade den illa.

Ang eget kapitsal, så kan man under året ha tillfört genom t.ex. villkorade aktieägartillskott från ägarna alt konverterat skulder från ägarna vs eget kapital. Föreningen har en förhållandevis solid ekonomi så det är inte omöjligt.

Nästa års budget är bra och det finns en finansieringsplan. Budgeten för spelartruppen lika stor som i år. Men ett antal gamla allsvenska kontrakt löper ut samt truppen bantas = finns goda möjligheter till kvalitetsförbättring i truppen om nu rätt spelare identifieras och rekryteras.

Anonym sa...

Tackar för svaret OH.

Visst går det att skönja en framtidstro för HammarbyFotbolls AB för kansliet har jobbat hårt de senaste 2 säsongerna med att dra ned på kostnader och slimmat organisationen så när avancemanget till allsvenskan åter blir klart så lär det klirra på bra med stålar i kassan igen! Bara att hoppas att man inte går i fällan för tredje gången likt de senaste 12åren och låter pengacarusellen rulla igång igen. Bättre att avstå från dessa superdyra nyförvärv oavsett vad vi fans kräver... ja vi alla supportrar måste oxå bidraga till stacken med att inte elda på utan ta det lite coolt för ingen vill hamna i samma situation ytterligare gånger i framtiden.

/Peter

Anonym sa...

OH jag håller med i mycket, men jag tycker du skjuter dig lite i foten när du tar upp färjetrafiken.

Staden/Landet har under århundraden pumpat in pengar i Stockholms inlopp, kajer, tullmagasin, container hantering, Lotsar mm. Nu är inte allt direktkopplat till färjorna.
Men faktum är att om Färjorna skulle flytta skulle inte staden fortsätta att vinterunderhålla inloppet.

Så se snarare färjorna som spelare, företagen som klubbar och (förutsättningarna)kaj, inlopp, lots mm som arenan.

OH sa...

Tycker inte att det var något självmål. Polferries t.ex. flyttade från hamnen i stadsgården till Nynäshamn 1980 för att det var billigare där. Inte blev den hamnen mindre.

Den mer intressanta frågan borde naturligtvis vara om färjorna skulle sluta gå om staden lade ner hamnarna?

Sannolikt skulle det byggas nya hamnar på privata sjötomter i närheten av anledningen att det finns en marknad för sjöfart. Följdfrågan är då naturligtvis varför det inte är så.

Troligtvis har det historiska förklaringar. Staden har sedan urminnes tider skaffat sig ett naturligt monopol på hamnar.

Anonym sa...

Staden hade idag aldrig ens haft råd att bygga hamnen idag.
Så frågan är då hur man ska se de långsiktiga i planeringen. Hade man inte gjort om inloppet förr så hade hamnen inte blivit till.
Anledningen till att den existerar har mer med militären att göra än något annat. Med andra ord har staden över tid vunnit på att gå massivt i förlust, då inga privata investerare skulle gjort en liknande satsning.
Sedan kan man diskutera ifall det kanske varit bättre för Sverige ifall andra städer skulle vuxit sig större istället.

Anonym sa...

Utan att veta något specifikt om just finlandsterminalen, så misstänker jag att det är rederierna som har finansierat bygget av hamnterminaler i modern tid.

Anledningen till att jag misstänker detta? Jag har jobbat med ett annat svenskt rederi och de har fått bekosta sina terminaler och hamnanläggningar helt själva. Även om dessa inte låg i just Stockholm...

/Flugan på väggen

Anonym sa...

OH, stockholms Hamn äger även hamnen i Nynäshamn, det som kostar stora summor och blir svårt i framtiden är oljedepåerna som idag finns i grannkommunerna. Grannkommunerna är idag tveksamma att förlänga dessa kontrakt och de som fortsätter upplåta dessa till SthlmH kommer kräva bra mycket mer och högre säkerhet. Dessutom har Stockholm investerat väldigt mycket pengar i i hamnverksamheten för färje-och containertrafiken under de senaste åren.

Jag tycker många ekonomer/politiker i kommuner och landsting tänker för snävt och inte längre än näsan räcker. Som t ex ex. Slussen där de tror och arbetar efter att projektet ska bära sig själv genom att man säljer byggrätter och plats för galleria just i slussenområdet. När Sthlm Stad är en stor kommun och en galeria i Årsta och byggrätter vid Alvik-Traneberg lika gärna kan få Slussenprojektet att "bära sig" bättre.
/Chaim

Anonym sa...

Ansök om en snabb och bekväm lån för att betala räkningar och att starta en ny finans dina projekt i mindre ränta på 3%. Inte att kontakta oss idag via: trustfunds404@yahoo.com med den önskade lånebeloppet som vårt minimi lån erbjudande är 1,000.00 alternativ för någon av lånebeloppet. Jag är certifierad, registrerad och legitim långivare. Du kan kontakta mig idag om du vill få ett lån från oss.

Thomas B. Dawson sa...

Välkommen till Thomas Credit Firm, jag är en internationell affärsman och långivare som har erbjudit lån till så olika enskilda och företag i Europa, Asien, Afrika och andra delar av världen. Vi ger ut våra lån för en ränta på 2% per ogiltigförklara minst 100,00 till högst 100,000,000.00 rubel, dollar, pounds, euro, etc. Det maximala lånet vi kan erbjuda är 30 år till fast ränta.
     Tillgängliga Lån
* Personliga lån (Secure och utan säkerhet)
* Business lån (Secure och utan säkerhet)
* Kombinations lån (Secure och utan säkerhet)
* Konsolidering Lån (Secure och utan säkerhet)
* Hypotekslån (Secure och utan säkerhet)

Intresserade kandidater bör kontakta oss idag för din online snabbt och enkelt lån utan säkerheter insättningar. E-post: thomascreditfirm@gmail.com

Med vänliga hälsningar,

paul sa...

Jag är en potentiell långivare och jag ger lån till de fattiga och behövande, om du behöver ett brådskande lån kontakta mig nu på min e-postadress cloudloancenter@gmail.com
Mitt jobb är att hjälpa de fattiga och behövande, så kontakta mig nu

jag älskar dig