Det pyr en konflikt i Polen, sedan fem år tillbaka tar Ekstraklasa S.A, som ägs av klubbarna och driver den polska högstaligan, ut 2% i skatt på samtliga spelartransfers som görs inom ligan. Dessa medel används bland annat till att driva utvecklingsserien. Nu vill det polska fotbollsförbundet, PZPN, själva ta 3%, dessutom retroaktivt från 2008.
Det polska landslagets deltagande i de för förbunden intäktsgenererande EM samt VM slutspelen har varit ytterst sporadiskt och det skulle vara ett sätt att få mer medel till olika projekt. Fyra klubbar har betalat den dubbla skatten medan resten vill inte betala mer än de 2% man redan gör och anser att det snarare är en fråga mellan Ekstraklasa S.A och PZPN. Hur som helst lämnar vi konflikten därhän eftersom den är av mindre intresse. Låt oss istället resonera kring innebörden av en sådan beskattning.
Kommersialiseringen av fotbollen har lett till en större polarisering i de europeiska ligorna. En ligaorganisation kan använda sig av olika medel för att reglera tävlingsbalansen. En av mekanismerna är revenue sharing. Denna är dock inte problemfri eftersom en alltför solidarisk modell ger färre incitament till utveckling av produkten på klubbnivå och ligan exponeras mot en risk gällande friåkande. Vi har hypoteser kring detta i de nytto-maximerande ligor som allsvenskan och franska Ligue 1 men även empiriska bevis i de profit-maximerande ligorna NFL och MLB där flera klubbägare istället för att investera i produkten, låter pengarna rinna igenom till nedersta raden.
Effekterna av en mindre solidarisk revenue sharing modell är observerade bland annat i en empirisk studie från engelsk fotboll som finner ett samband mellan en mindre solidarisk distribution och ett ökat antal transfers inom ligan. Något som medför en förskjutning av talang mot toppen och därmed bidrar till en ökad polarisering i ligan.
Är det så polariseringen nått en nivå då den upplevs ha börjat skapa externaliteter åt ligans totala målgrupp, skulle en ligaorganisatör fortfarande kunna tillämpa en mindre solidarisk distributionsmodell men istället implementera en skatt på intra-lige transfers. En sådan skatt gör det svårare att nå ett jämviktspris och ger klubbarna mindre incitament att göra affärer med varandra för att istället försöka handla med utlandet. En rimlig effekt borde vara en långsammare polariseringsprocess utan att den för den delen aktiverar friåkar problematiken.
Är det så polariseringen nått en nivå då den upplevs ha börjat skapa externaliteter åt ligans totala målgrupp, skulle en ligaorganisatör fortfarande kunna tillämpa en mindre solidarisk distributionsmodell men istället implementera en skatt på intra-lige transfers. En sådan skatt gör det svårare att nå ett jämviktspris och ger klubbarna mindre incitament att göra affärer med varandra för att istället försöka handla med utlandet. En rimlig effekt borde vara en långsammare polariseringsprocess utan att den för den delen aktiverar friåkar problematiken.
Det finns även ett starkt empiriskt stöd för att en ökad handel med omvärlden stärker den inhemska fotbollen. En skatt på inhemska transfers kan med andra ord inte enbart fungera som en finansieringskälla utan även som en mekanism med syfte att kontrollera tävlingsbalansen. Det svåra är naturligtvis att bestämma vilken grad av tävlingsbalans som är optimal för ligan. Dessutom finns det alltid managenent- samt random bias som gör att den perfekta balansen blir svår att uppnå. Det uppstår även ett visst problem för klubbar vars affärsmodell är att exportera talang till sina ligakonkurrenter. Men frågan är naturligtvis om det blir ett problem för ligan?
Nedan bild visar beskattningen av de polska klubbarna under 2008-2010. Röda fältet är skatten till Ekstraklasa S.A och det svarta till PZPN. Röda siffran längs ner visar den ackumulerade summan för intra-lige transfers 2008-2010. 1PLN ~ 2.25SEK
saxat från http://www.sports.pl
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar