Det skrivs spaltmeter om fotbollsklubbars dåliga ekonomier. Desto tystare är det i kritiken mot det verktyg som fick i uppgift att förebygga det. Jag har tidigare ifrågasatt pappersprodukten elitlicensens existens. Vi har under årens lopp sett ett färdigsanerat Örebro degraderas till superettan. Ett smaklöst statuerat exempel.
Elitlicensen är ett totalt misslyckande. Ett verktyg för pampar att känna sig viktiga. Damfotbollen ger oss fler konkreta exempel på pappersproduktens menlöshet.
Linköping FC fick i somras sin redovisning för 2008 underkänd och klubben var tvungen att leverara en handlingsplan.
Läser man Linköpings version undrar jag ifall man ska skratta eller gråta. Men att tolka saker har ju aldrig varit svensk fotbolls starka sida.
En klubb som däremot klarade sin redovisning och slapp göra en handlingsplan var Umeå. Ett Umeå som denna höst var nära, och i sista stund räddades från konkurs. Kanske kommer Umeå att mista sin licens i framtiden. Kanske dras licensen in precis som i Örebros fall, när saneringsarbetet väl är genomfört. Men borde inte det främsta syftet vara förebyggande?
Liknande case hade vi 2008. Denna gång slutade det inte lika lyckligt.
Bälinge hade klarat elitlicensens "eget kapitalkriterie" för säsongen 2009. I oktober 2008 konkade klubben.
Så lägg ner pappersprodukten NU!
Om inte annat så får förbundet en administrativ kostnadsbesparing.
3 kommentarer:
Låter bra, då kanske ÅFF som vi alla varmt välkomnar tillbaka, kanske lyckas finansiera devisen en ny spelare i varje lagdel och på kuppen köper hem något utlandsproffs!
Ska man begrava elitlicensen eller ska man utveckla den?
Man kanske istället bör höja ribban och införa regler som matchar aktiebolagslagen eller dess "anda" åtminstone?
Även om jag tycker att det i grund och botten är varje förenings rätt finansiera sin verksamhet som de själva vill, förstår jag ändå att syftet med elitlicensreglerna är till för att hindra att en klubb går i konkurs mitt i en säsong och på så sätt försvårar en sportslig lösning av seriespelet.
I vilket fall så är regelmakarna i SvFF ett samling udda figurer. Sett till deras regler så förefaller det civila samhället utanför förbundslokalerna vara ett fullständigt mysterium för dem. Avbryter någon en match då skall en tredje part straffas (en riktigt "modern" rättsprincip), åsiktsfriheten bör inskränkas (Dawit Isaak) och kapitaltäckningsregler som fungerar i näringslivet förkastas till fördel för en papperprodukt som är omgiven av ett godtyckligt regelverk.
OH har du en analys angående Sveriges missade VM och vad det kommer innebära ekonomiskt för Lagrell & CO?
Skicka en kommentar