lördag 1 oktober 2016

Vad händer i Elfsborg?

Elfsborg sladdar i den allsvenska tabellen och det är mycket troligt att man för andra året i följd kommer att missa möjligheten att kvalificiera sig till internationella cuper. Det skulle i så fall inte längre vara en tillfällighet, utan ett tydligt trendbrott för en klubb som varit deltagande i tio raka säsonger.

Egentligen är det en ganska väntad utveckling. Bosse Johansson har vid flera tillfällen sagt att Elfsborgs mål är att utmana storstadslagen men att det för varje år blir svårare. Klubben satsade också väldigt hart och riskerade bort 40 procent av sitt egna kapital när chansen att kvalificiera sig till Champions League fanns 2013. Man vet nämligen inte när eller ens om chansen dyker upp igen.

Genom att vara den första klubben med en modern arena skaffade sig Elfsborg en konkurrensfördel som man på ett mycket skickligt sätt har exploaterat. Men vi har också sett att denna konkurrensfördel sakta har försvunnit i takt med att konkurrenterna också har uppgraderat sina arenor.

Ni som har följt denna blogg känner till att det finns ett samband mellan den relativa storleken på klubbarnas personalskostnader och placeringen i tabellen. Duktigare spelare vinner fler matcher. För att rekrytera och behålla duktigare spelare behöver man kunna erbjuda tillräckligt bra ekonomiska villkor. Enskilda säsonger är sambandet inte tillräckligt starkt. Vi kan fortfarande se mindre klubbar placera sig högt upp i tabellen enskilda säsonger. Men över tid är det tydligt: de som har störst resurser vinner mest.

datakälla: Fogis.se samt Elfsborgs årsredovisningar
Figuren ovanför visar hur Elfsborgs personalkostnader i relation till de resterande lagen i allsvenskan har utvecklats över tid. Även om vi inte kan se ett stort ras så syns en tydlig negativ trend. Det betyder att Elfsborg behöver förbättra sin effektivitet relativt konkurrenterna för att bibehålla sportsliga resultat.

Figuren nedanför visar ett annan tydlig bild. Investeringar i externt köpta spelarkontrakt har jämfört med åren 2006 till 2011 minskat drastiskt. Det kan ses från flera perspektiv. Ett är att klubbens talangutveckling har utvecklats så pass mycket att det har minskat behovet av externa spelarrekryteringar. Å andra sidan är det egna kapitalet – trots lägre kapitalkostnader (avskrivningar spelarkontrakt) - idag lägre än vad det var mellan åren 2007 och 2010. Utvecklingen i den allsvenska tabellen visar att Elfsborg inte riktigt räcker till för toppen med enbart egensnickrade spelare.

datakälla: Elfsborgs årsredovisningar

Figuren visar också att klubbens nettoinkoster (intäkter minus kostnader) från de internationella cuperna i genomsnitt legat på drygt 7 miljoner kronor per år. Genom att inte kvalificiera sig till spel i europacuperna lika kontinuerligt kommer Elfsborg inte kunna göra lika många saker som man vill.

Men Elfsborg har ändå gjort läxan mycket väl de här åren. Klubben har lyckats sälja spelarkontrakt med vinst, mycket tack vare att man har lyckats förlänga kontrakten med de egna spelarna. Också i situationer där man från sidlinjen kan tycka att spelaren istället borde ha spelat ut det föregående. Till stor del beror det på kontinuitet i den exekutiva ledningen. Muntliga löften m.m. blir uppfyllda tack vare att de personer som avlade dessa är kvar i ledande position när det väl blir skarpt läge. Rimligen skapar det ett gemensamt förtroende mellan spelare och klubben.

Elfsborg har investerat i sin akademi och fortsätter man att producera talanger i samma takt och på samma sportsliga nivå så kommer man kanske kunna öka intäkterna från försäljning av spelarkontrakt vilket skulle kunna skapa utrymme för fler investeringar i externa förvärv.

Elfsborg har också en god kontroll över sina finansiella risker. Varningsklockorna ringde flera gånger när bokslutet för 2013 presenterades. Men även om kostnaderna i samband med Champions League satsningen skenade och klubbens interna nyckeltal blinkade rött så visade det sig att det fanns en tanke och tidsbegränsning på kostnaderna. Två år senare är samtliga nyckeltal utom ett i klubbens interna balanserade styrkort återställda.

Så även om vi inte ska räkna med att Elfsborg blir lika frekfenta i tabelltoppen i framtiden, så lär de ställa till det för de förväntade topplagen med jämna mellanrum.

datakälla: Fogis.se samt Elfsborgs årsredovisningar

4 kommentarer:

Anonym sa...

Bra artikel

Anonym sa...

http://www.vigule.se/. Gå gärna in och läs dagens inlägg!

OH sa...

Tack, gott snack :)
och för att förtydliga "sladda i tebellen" så var det en personlig reflektion baserad på det rykte som topplag som Elfsborg byggt upp.

Anonym sa...

Hej!

Vore intressant att höra hur du ser på Elfsborgs agerande de senaste veckorna. Tycker själv de gör fina transfers i Dyer och Karlsson. Känslan är ganska positiv kring klubben. Vill påstå att det för första gången på flera år känns så faktiskt. Sen kan ju sånt svänga fortare än blixten.

Måste berömma Elfsborgs ledning med Bosse Johansson och Stefan Andreasson i spetsen. Visserligen kan de arbeta mer "ostört" än kolleger i större klubbar, men arbetet de gör är ändå imponerande. Fokus ligger hela tiden i det långsiktiga, att bygga Elfsborg starkt som varumärke och som regionens samlande kraft.

Man är konsekvent i flera aspekter. Vet vad man vill och kör sin linje. Detta gäller ju alltifrån kontrakts - och transferpolicy, agentsamarbeten, talangutveckling, spelsätt mm.