Djurgården Fotboll finanser 2013 - Resultatet är inte allt

För ett år sedan skrev jag en analys av Djurgården Fotbolls ekonomi i denna artikel på Offside.org. Slutsatsen var att trots att klubben rent formellt hade förbättrat sitt resultat så behövde det inte innebära att klubbens ekonomi har blivit bättre.

Så efter att Djurgården för presenterade sitt bokslut för 2013 som visade ett stort underskott så är det på sin plats att ställa sig frågan. Har ekonomin blivit sämre?

Jag ska försöka finna ett svar på den frågan.

Precis som tidigare år har jag har valt att avgränsa analysen till den del i Djurgården som driver elitverksamheten. En analys av klubbens intäkter säger att matchintäkterna har ökat med 5 miljoner kronor jämfört med 2012. Detta tack vare att man flyttade in på en ny modern stadion. Marknad och försäljning består av sponsorintäkter samt försäljning av merchandise. Här har Djurgården förhållandevis låga intäkter, framför allt med tanke på att klubben ser sig själv som ett av de starkaste idrottsvarumärkena i Sverige. Under media och övriga intäkter ser vi en kraftig minskning jämfört med 2012. Det beror på att klubben fick skadestånd (Peab) samt en sign-on bonus (SGA) som förstärkte denna intäktskategori under 2012.

En analys av resultaträkningen ger fler ledtrådar. Klubbens Ebitda visade ett underskott på lite drygt 20 miljoner kronor. En kraftig försämring från året innan. Det beror till största del på två saker.

1) Lägre intäkter från ”media och övriga intäkter” på grund av Peab och SGA (2012).

2) Under 2013 ökade Djurgårdens övriga kostnader med ca 13 miljoner kronor jämfört med året innan. 45.8 miljoner är också mycket högre än vad man tidigare har redovisat inom denna post.

I samband med flytten till ny stadion hade Djurgården en offensiv marknadsföringskampanj. Bland annat tog man fram en reklamfilm som sändes i TV4. Jag skulle gissa att det svarar för en relativt stor del av ökningen i denna post.

2013 års underskott skapade ett finansieringsbehov i Djurgården Elitfotboll AB. Man gick in i året med ett underskott i rörelsekapitalet och vinsten på spelarförsäljningar var inte tillräckligt stor för att finansiera underskottet i Ebitda. Detta finansieringsbehov löstes genom att föreningen tog emot en gåva i storleksordningen 15.8 miljoner kronor. Dessa pengar användes sedan som ett aktieägartillskott i Djurgården Fotboll AB.

Det är långt ifrån första gången som Djurgården finansierar sin verksamhet externt. Den stora skillnaden från tidigare år är att pengarna i första hand har använts till andra aktiviteter än att finansiera spelarkontrakt. Och behovet av alla dessa pengar hade inte funnits om Djurgården hade valt en budgetlösning för marknadsföring i samband med stadionbytet.

För tittar man på klubbens sportsliga effektivitet så har den blivit bättre. Ration personalkostnader i relation till rörelseintäkter är lägre än någonsin under den senaste 6 årsperioden.

Och tittar man t.ex. på personalkostnader plus avskrivningar på spelarkontrakt dividerat med antal inspelade poäng så är det lika med 1.27 miljoner per poäng. Detta är bättre än vad klubben har presterat tidigare år och skulle kunna jämföras med motsvarande siffra för MFF under 2013 som visar 1.32 miljoner kronor per inspelad poäng. Så nog har ekonomin blivit bättre under 2013. I alla fall om man mäter den i termer av den sportsliga effektiviteten.

Det vore dock magstarkt att säga att Djurgårdens ekonomi har blivit bra. Precis som inför 2013 går klubben in i säsongen med ett underskott i rörelsekapitalet (omsättningstillgångar inkl kassa minus kortfristiga skulder). Man behöver därmed öka sina rörelseintäkter med ca 8 miljoner kronor under 2014. Givet att ”övriga kostnader” kommer ner på för klubben normala nivåer samt att kostnaderna för spelarkontrakt inte ökar jämfört med under 2013. Först då kan klubben klara sig utan externa kapitaltillskott. Ett problem som kan hindra en sådan förbättring är att bidragsgivarna under flera år har lärt Djurgården att det finns pengar tillgängliga.