Försök med ny modell

Under årets rapportsäsong min ambition att försöka sätta de allsvenska klubbarna i relation till varandra på ett grafiskt och någorlunda enkelt sätt. Syftet är att försöka se klubbarnas generella konkurrenskraft samt handlingsutrymme att kunna förbättra sin position.

För att mäta det så har jag fokuserat på tre nyckeltal:

• Senast mätt sportslig framgång (tabellplacering). Sportslig framgång är klubbarnas output, eller profit. I figuren visas sportslig framgång genom storleken på bubblorna.
• Intäkter i relation till det allsvenska genomsnittet. Detta nyckeltal är viktigt eftersom det finns ett starkt samband mellan en klubbs intäkter och sportslig framgång. Mer om det kan man läsa om i detta blogginlägg. Y-axeln i figuren
• Rörelsekapital plus Ebitda. Detta nyckeltal representerar handlingsutrymmet. Rörelsekapital är summan av kassa, varulager och samtliga fordringar som förfaller inom ett år, minus kortfristiga skulder. Det vill säga de skulder som förfaller inom ett år. Anledningen till att jag adderar till Ebitda är att det representerar det kassaflöde som klubbens rörelse (exkl spelarförsäljningar) genererade under det senaste året. En positiv Ebitda borde rimligen innebära att det finns mer kapacitet.

Detta var en kort presentation av modellen. Framtiden får utvisa om det kan bli en bra analys.

Hur många klubbar som till slut kommer att rymma sig i matrisen beror helt och hållet på tillgång till årsredovisningar. Hittills har jag sett tre stycken och jag är tacksam om ni läsare om möjligt bidrar med pdf kopior på redovisningar som era klubbar inte lägger ut på internet.

Röda siffror för IFK Göteborg för tredje året i rad. Men det finns en logik bakom det.

Också IFK Göteborg redovisar röda siffror i sitt bokslut för 2013. Det är tredje året i rad som klubben går med förlust. De goda nyheterna är att de sportsliga resultaten har förbättrats. Min tanke är att försöka förklara rationalen bakom förluståren.

Aktiebolag som går med vinst brukar generellt dela ut pengar till sina ägare. Det är effektivitetsöverskott och medel som inte bedöms behövas för kommande nyinvesteringar för bolaget. Däremot brukar ägarna som får utdelning generellt återinvestera pengarna. En del köper fler aktier i samma bolag, andra investerar i andra verksamheter.

Fotbollsklubbar generellt strävar efter att vinna fler matcher. För att kunna göra det behöver man bättre spelare. Det betyder att fotbollsklubbar generellt har ett ständigt och stort investeringsbehov. Vinsterna som genereras återinvesteras i nya spelarkontrakt. Återinvesteringarna sker mitt under verksamhetsåret vilket medför att en mycket stor del av vinsterna aldrig redovisas i samband med boksluten. Uppstår det ändå vinster enstaka år så spenderas pengarna under kommande år vilket naturligtvis orsakar förluster. IFK Göteborg är ett ganska bra exempel på det.

Under 2007 och 2009 redovisade IFK Göteborg stora överskott. I första hand tack vare stora vinster på försäljning av spelarkontrakt. Dessa överskott har återinvesterats i verksamheten. Dels har klubben förvärvat spelarkontrakt från andra klubbar (påverkar resultatet genom ”avskrivningar spelarkontrakt”), dels har man skrivit personliga kontrakt med spelarna (påverkar resultatet i form av ”personalkostnader”). 

Under 2013 har IFK Göteborg gjort en vinst på sålda spelarkontrakt som uppgick till 15 miljoner kronor. En stor del av denna vinst genererades från sommarens försäljning av kontraktet med Moberg Karlsson. Efter det har man rekryterat Darijan Bojanic, Lasse Vibe och Martin Smedberg-Dalence. IFK Göteborg skrev också under sensommaren ett nytt 4.5 år långt kontrakt med Mattias Bjärsmyr. Läser man klubbens balansräkning så ser man att klubben har betalat 8.3 miljoner kronor i transfersummor för 2013 års nyförvärv. Denna summa medför en årlig avskrivning (kostnad) på ca 2-3 miljoner kronor från och med 2013. Vidare kan vi se att IFK Göteborg har ökat sina personalkostnader med ca 10 miljoner kronor. En stor del av denna ökning (5.8mkr) är pensionskostnader vilket troligen är idrottspensioner till spelare som har skrivit nya kontrakt med IFK har fått.

IFK Göteborg har således återinvesterat vinsten från försäljningar av spelarkontrakt under årets lopp. Denna vinst hamnar med andra ord inte på årsbokslutet. Den hade däremot gjort det ifall IFK Göteborg hade stängt böckerna direkt efter försäljningen av kontraktet med Moberg Karlsson.

Rörelsekapital (omsättningstillgångar inkl kassa minus kortfristiga skulder) och kassa (mkr)

Figuren ovanför visar utvecklingen i IFK Göteborgs rörelsekapital samt kassa sedan 2006. Det syns ganska tydligt hur klubben har investerat sitt stora rörelsekapital som man tjänade in 2007 och 2009 i den dagliga verksamheten åren efter. Under säsongerna 2010 till 2012 var investeringarna verkningslösa. Klubben slutade inte bättre än på en 7:e plats i tabellen. Under 2013 var de sportsliga resultaten bättre. För att IFK Göteborg ska kunna bli ännu mer konkurrenskraftigt så behöver man öka sina intäkter snabbare. Figuren nedanför visar en ganska svag tillväxt under de senaste åren. Jag kan tycka att klubbens rika historia borde kunna kapitaliseras mer. 

 

En fråga som ser ut att ha dykt upp är huruvida försäljningen av Tobias Hyséns kontrakt är bokfört 2013 eller 2014? Formellt blev affären officiell 3/1-2014. Vi vet dock sedan tidigare att Elfsborg har bokfört en liknande trejd (blev formellt klar i januari) på föregående års bokslut med motiveringen att affären förhandlades fram under december månad. Huruvida Hyséns kontrakt är bokfört är intressant för hur stort IFK Göteborgs nuvarande handlingsutrymme är på marknaden för spelarkontrakt.

*EDIT*

 

Malmö FF - I stort sätt noll utrymme för misstag

I höstas vann Malmö FF SM guld. I augusti startar man tävlingen om miljonerna i Europacupspelet. Välbehövliga miljoner. I fredags släppte man sitt bokslut för 2013. Denna gång är min tanke att i första hand fokusera på rörelsekapitalet samt kassaflödet.

Sedan att Malmö FF tog in stadion på sin balansräkning har resultatet förändrats. Framför allt ser vi en mycket stor förbättring i rörelseresultatet. Anledningen till det är att vägen hur kassaflödena för den nya arenan tar en annan väg nu än vad de gjorde då.

Tabellen ovanför visar MFF:s resultaträkning. Vi kan se att intäkterna (exkl spelarförsäljningar) har ökat med 11 miljoner kronor. I första hand är det en funktion av bättre sportsliga resultat. Matchintäkterna har ökat från 35.6 till 43.5 miljoner och souvenirförsäljningen var upp 3.6 miljoner, från 7.8 till 11.4 miljoner kronor. Sponsorintäkterna ligger sedan flera år tillbaka kvar på ca 62 miljoner kronor och ersättningen från de centralt sålda sändningsrättigheterna blev 11.1 miljoner kronor. TV-pengar utgör med andra ord mindre än 7 procent av Malmö FF:s intäkter. 

Personalkostnaderna är sedan flera år tillbaka etablerade kring lite drygt 70 miljoner kronor. Detta måste klubben se till att det räcker för att fortsätta leverera sportsliga framgångar. År efter år. Figuren nedanför visar varför.

Utveckling kassa samt rörelsekapital (omsättningstillgångar inkl kassa minus kortfristiga skulder). Tkr.

Malmö FF har ett stort underskott i rörelsekapitalet (omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder) vilket man behöver finansiera med ett positivt resultat från rörelsen. Under 2013 ökade storleken på kassan men underskottet i rörelsekapitalet blev samtidigt större. Anledningen till det är att man hade ett starkt positivt kassaflöde från förändring i rörelsekapitalet vilken vattenfall-diagrammet nedanför tydligt visar. I första hand kommer det från att klubben har minskat sina fordringar samtidigt som klubbens kortfristiga skulder (förfaller inom 12 månader) har ökat.

MFF kassaflöde (mkr). Svart: ingående, respektive utgående balans. Grönt: Positivt kassaflöde från respektive aktivitet. Rött: Negativt kassaflöde från respektive aktivitet.

Inför 2014 är underskottet i rörelsekapitalet större än inför 2013. Det betyder att klubben kommer att behöva leverera antingen en högre Ebitda eller ha ett större överskott av handel med spelarkontrakt än vad man hade under 2013. En vunnen plats i play off till Champions League ger €2 miljoner. Avancemang till gruppspel i Champions League ger ytterligare ca €20 miljoner. Det första skulle minska klubbens risk på kort sikt. Det senare skulle ge en språngbräda som troligen leder till att Malmö FF kan dominera svensk fotboll de kommande åren. 

Samtidigt är det ganska tydligt att MFF inte har lyxen att misslyckas sportsligt. Den stora risken är klubbens dagliga verksamhet (affärsrisk) vilken mäts i Ebitda. Man klarar troligen ett dåligt år. Men två på raken skulle sannolikt försätta klubben i finansiell kris. Sedan man flyttade in på nya stadion så har den sportsliga organisationen gjort ett mycket bra arbete. Klubben har lyckats prestera starka sportsliga resultat samtidigt som man har gjort flera mycket goda spelaraffärer. Det har hållit Malmö FF:s huvud över vattenytan. Nu byter klubben nyckelpersoner. De nya medarbetarna måste leverera lika goda resultat.

Under 2014 ska Malmö FF ut med ca 53 miljoner kronor i finansiering och drift av Swedbank Stadion. Det gäller att fortsätta att fylla arenan med åskådare.

Figuren visar kostnader och kassaflöden för Swedbank Stadion. Asterix betyder kassaflöde. Klubbens långfristiga skulder uppgick per 31/12 2013 till 355 miljoner kronor.

Cykliska och extraordinära AIK Fotboll - Rörelsekapitalet styr verksamheten‏

Extraordinära AIK. Beskriver klubbens verksamhet de senaste åren mycket väl. Klubben redovisade igår förlust för femte gången de senaste sex åren. I bokslutskommunikén låter det precis som tidigare år.

2011 - Engångskostnader på 20 miljoner kronor*.

2012 - 6.7 miljoner kronor netto i icke planerade aktiviteter**.

2013 - 7 miljoner kronor kostnader av engångskaraktär vilka bedöms inte upprepas 2014***.

Även om 2013 års extraordinära aktiviteter inte kommer att upprepa sig så slutar inte de extraordinära kostnaderna dyka upp för det. AIK är en storklubb. Det kommer alltid att hända saker, juridiska processer med mera, vilket kommer att kosta pengar.

Men det stannar inte här. Vi kommer ihåg hur klubbens ledning under 2012 års rekryteringsfest kommunicerade att de under året kraftigt ökade personalkostnaderna skulle komma att matchas med intäkter vilka skulle bokföras efter 2012. Det skulle betyda starkare resultat kommande år. Resultatet blev svagare.

AIK Fotboll AB - Resultaträkning

Figuren ovanför visar AIK Fotboll AB:s resultaträkning sedan 2006. En djupare analys av 2013 års resultat kan ni läsa i min text som jag skrev efter det tredje kvartalets resultat. Detta kan ni läsa om under denna länk. 

I detta blogginlägg tänkte jag fokusera på en trend som jag skulle vilja kalla ”rörelsekapitalcykelhypotesen”. Den säger oss att det är rörelsekapitalet som i grund och botten utgör AIK Fotbolls ekonomistyrning. Rörelsekapital är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder och är det kapital som klubben använder i den dagliga verksamheten. Figuren nedanför visar AIK Fotbolls rörelsekapital per 31:december åren 2006-2013.

Rörelsekapital: omsättningstillgångar (inkl kassa) minus kortfristiga skulder)

Det kan skönjas ett mönster. Så fort klubben har arbetat upp ett större rörelsekapital, så har det spenderats på i första hand spelarkontrakt med syfte att förbättra de sportsliga resultaten. Rörelsekapitalet kan växa på olika sätt:

- Positivt resultat från rörelsen som överstiger Capex (nyinvesteringar, tex köp av spelarkontrakt)

- Positivt resultat från avyttring av tillgångar (t.ex spelarkontrakt)

- Finansiering (nyemission – eget kapital, eller lån – skulder)

AIK fyllde på sitt rörelsekapital 2006 genom en nyemission. 2007 gjorde man en större vinst på avyttring av Wilton F:s kontrakt. Dessa pengar spenderades friskt under de kommande åren vilket i förlängningen ledde till ett SM guld 2009. 2010 blev dock ett sportsligt miserabelt år där baksmällan efter guldet var stor. Publiken svek och intäkterna minskade markant. AIK hamnade i finansiella trångmål men lyckades resa nya pengar genom ännu en nyemission. Man fyllde på ytterligare med rörelsekapital tack vare de 34 miljoner som försäljningarna av Bangura genererade under 2011. Under 2012 investerade AIK fotboll mycket stora summor i spelarkontrakt och under 2013 har rörelsekapitalet återigen börjat minska.

Att AIK Fotboll har gått back 5 år av sex har sin enkla förklaring av att klubben har finansierat sin verksamhet på andra sätt än genom resultaträkningen. Man har inte behövt driva verksamheten med vinst. Tillgången på pengar styr verksamheten. De finansiella målen ser ut att vara av sekundär betydelse.

AIK Fotboll AB - finansiella mål

Frågan är: Är AIK på väg mot nya kapitaltillskott framåt 2016,2017? Det som talar emot det är att flera av klubbens konkurrenter har investerat mycket hårt utan att lyckas nå avkastning. Till exempel har både Helsingborg och Elfsborg väldigt ont om pengar idag och kan inte spänna musklerna på kort sikt. Det ökar AIK:s möjligheter att nå sina sportsliga mål och till viss del kapitalisera framgångarna. 

--------------------------
* Osynliga Handen - AIK Fotboll AB – bokslut 2011
**  Osynliga Handen - AIK Fotboll bokslut del 3 - Resultaträkningen
*** AIK Fotboll AB: Bokslutskommuniké 2013

Deppiga aktieägare

I samband med att Deloitte presenterar sin årliga rapport Football Money League reses det alltid röster om att den rapporten inte säger någonting om klubbarnas kostnader eller huruvida de levererar vinst eller förlust. Det senare är egentligen ganska ointressant när det kommer till fotbollsklubbar. I alla fall så länge man inte äger aktier i dem. 

Figuren nedanför visar sambandet mellan lönsamhet och sportslig framgång, samt mellan intäkter respektive personalkostnader och sportslig framgång. Det finns inget som helst samband mellan profit och sportsliga resultat. Däremot finns det ett tydligt samband mellan intäkter respektive personalkostnader och tabellplacering.

Rationalen bakom det är mycket enkel. Till skillnad från ”vanliga” företag har de flesta fotbollsklubbar sportsliga framgångar som sitt verksamhetsmål. Alla förväntade monetära vinster återinvesteras i spelarkontrakt med syfte att nå bäst möjliga sportsliga avkastning. För fotbollsklubbar är sportslig framgång definitionen av vinst. Storleken på intäkterna är därmed en avgörande faktor för den förväntade nivån på sportsliga framgångar för en fotbollsklubb. Storleken på intäkterna avgör nämligen till stora delar storleken på hur mycket som kan spenderas på spelarkontrakt (personalkostnader och transfer-avgifter).

Det finns dock undantag. Manchester United är ett sådant. Förutom att klubbens majoritetsägare mycket tydligt har visat ett beteende som pekar på att att man i första hand är intresserad av profit så är klubben noterad på börsen i New York. Därför blir Manchester Uniteds finansiella resultat betydligt mer intressant. Det är känt att det finns ett samband mellan vinster och aktiekurs. Manchester Uniteds prestationer mäts inte enbart i ligatabellen. Prestationerna mäts också i aktietabellen.

ManUtd - utveckling aktiekurs i förhållande till index (S&P500). Man gick in i säsongen med ett aktiepris på $17.5. I fredags handlades aktien på $14.8

Aktiekursen speglar förväntade framtida vinster. Strax innan Manchester United börsintroducerades så skrev jag att en kurs på $18 per aktie borde spegla en förväntad Ebitda tillväxt på 6 procent om året*. Ebitda är alltså rörelseresultat före ned- och avskrivningar, skatt samt räntenetto. Men det stannar inte här. Företag behöver också återinvestera en del av sina vinster för att kunna bedriva sin verksamhet vidare. I Manchester Uniteds fall motiverar en aktiekurs på $18 att framtida återinvesteringarna (Capex) inte ska vara högre än 1/3 av Ebitda.

Vid tiden för börsintroduktionen fanns det ett antal osäkerhetsfaktorer som kunde påverka framtida vinster och återinvesteringsgrad. Till exempel så var det osäkert huruvida alla klubbar skulle komma att vara lojala mot de finansiella regelverk som bl.a. Uefa har implementerat. Den största osäkerhetsfaktorn var dock huruvida Manchester United skulle vara lika effektiva efter det att Alex Ferguson skulle lämna sin post. För att han skulle sluta förr eller senare var säkert. Ingen lever för evigt.

Höstens sportsliga resultat har ökat osäkerheten på hur effektivt ManUtd kommer att vara i framtiden. De senaste åren har man presterat betydligt bättre än konkurrenterna.

Under hösten har Manchester Uniteds prestationer i ligan inte varit tillräckligt bra. Klubben sladdar i ligatabellen. Osäkerheten om huruvida man kommer att kunna leverera förväntad Ebitda-tillväxt har blivit större. Investerare tycker inte om osäkerhet vilket har lett till fallande aktiekurs. Klubbens börsvärde har - från och med att man startade säsongen fram till nu - minskat med ca $370 miljoner (£220 miljoner). Det är med andra ord nuvärdet av de lägre framtida vinsterna som marknaden (investerarkollektivet) förväntar sig. Det rör sig om ungefär £20 miljoner mindre per år för aktieägarnas räkning jämfört än vad som förväntades i somras.

Under förra veckans investerarkonferens, i samband med att Manchester United presenterade sitt halvårsbokslut, bekräftade klubbens VD – Ed Woodward att man kommer att investera mer pengar än tidigare i spelartruppen. Han berättade också att personalkostnaderna kommer att öka mer än vad de har gjort historiskt. Ökade personalkostnader pressar rörelseresultatet (Ebitda). Trots att marknaden redan hade förväntat sig detta scenario under hösten och vintern, gick aktiekursen ned ytterligare 4.8 procent när börsen i New York öppnade under förra onsdagen. Aktieägarna uppskattar inte att en större del av deras framtida vinster ska behöva användas för att hålla klubben tillräckligt konkurrenskraftig på planen.

ManUtd - (£m) Ebitda och Capex  (investeringar i anläggningstillgångar, inkl förvärv av spelarkontrakt). Målbild för $18 - 6% Ebitda tillväxt och Capex på 1/3 av Ebitda. 2014 baserat på klubbens prognos. 2015 baserat på analytikers förväntningar (genomsnitt).

Alla dessa osäkerhetsfaktorer är en betydande orsak till att Glazers tog Manchester United till börsen. De sålde 10 procent av bolagets egna kapital för att casha hem en del av de förväntade framtida vinsterna. En annan anledning var att man tack vare börsintroduktionen fick ett objektivt marknadsvärde på Manchester United. Tack vare det kunde man visa att klubbens skulder ($620m) inte uppgick till mer än 20 procent av bolagets totala marknadsvärde (skulder $620m + börsvärde $2400m). Detta gjorde det möjligt för klubbens ledning att omfinansiera en stor del av klubbens skulder för snart ett år sedan**. Räntekostnaderna för det första halvåret har minskat från £21.7 miljoner till £15.6 miljoner. Det betyder en större del av vinsterna hamnar hos aktieägarna och en mindre del av vinsten går till de som äger klubbens skulder. Alltid något.

--------------------------------------
* ManUtd IPO - värderingen är känd - men är den rimlig?
** Manchester United To Redeem Bonds Via New Loan Facility

The Wolf of Knalleland

Olof Lundh kan idag avslöja att Elfsborgs förlust för säsongen 2013 kan komma att hamna på 12 miljoner kronor. Det är en ansenlig summa pengar. Bosse Johansson menar att man hade exceptionellt höga avskrivningar, 17 miljoner kronor. Avskrivningarna borde dock inte ha varit en issue eftersom ordföranden för två år sedan slog fast att truppen var lågt värderad i samband med att han försvarade underskottet för 2011. En lågt värderad spelartrupp borde därmed ha skapat tillräckligt bra avkastning för att väga upp storleken på avskrivningarna. Men det är bara teknikaliteter i sammanhanget.

Den stora frågan är: Tog klubben för stora risker inför säsongen? Det förefaller i alla fall tämligen solklart att Elfsborg bytte beteende och blev oerhört mindre försiktigt än tidigare år.

Att det var en medveten satsning råder det ingen tvekan om. Men också Leeds satsning på Champions League för ungefär 10 år sedan var medveten. Och de flesta andra klubbar som hamnat på obestånd har också de gjort medvetna satsningar.

Det kunde faktiskt ha slutat riktigt illa också i det här fallet. Det där sena målet på bortaplan mot FC Nordsjælland ledde till gruppspel i Europa League och vad man kan förmoda lite drygt 10 miljoner kronor i nettovinst på europaäventyret. Istället för mer eller mindre ett break-even resultat därifrån.

Kanske är det så att Elfsborg till slut drabbades av Stockholmssjukan. Doften av potentiella Champions League multimiljoner lockade fram det stora riskartilleriet. Just det här är något jag ska försöka bena ut när siffrorna väl är färdiga.

Hållbara finanser - ohållbar tävlingsbalans

Två intressanta rapporter har släppts. Deloitte Football Money League* samt Bundesliga Report 2014**. 

Den senare visar än en gång att de tyska klubbarna i Bundesliga1 har välbalanserade böcker. 17 av ligans 18 klubbar redovisade ett positivt Ebitda (vinst före räntor, skatter, nedskrivningar och avskrivningar) och 12 av 18 redovisade vinst efter skatt. Anledningen till det är att de tyska klubbarna har kommit överens om ett finansiellt regelverk där man inför varje säsong måste presentera en välbalanserad budget för att erhålla elitlicens.

Bundesliga är med andra ord ett ganska bra jämförelseobjekt för möjliga långsiktiga konsekvenser av de finansiella regelverk som har börjat tillämpas inom den europeiska fotbollen.

För snart två år sedan skapade Markus Sass en teoretisk modell*** om hur tävlingsbalansen i fotbollseuropa kan förväntas att påverkas på längre sikt. Sass menar att i en liga där klubbarna har sportsliga framgångar som den största drivkraften (nyttomaximering) och under break-even restriktioner, så kommer den större klubben att över tid distansera sig från den mindre klubbarna. 

Figuren visar hur andelen vunna matcher och andelen av ligans totala intäkter förväntas att utvecklas över tiden. Rationalen är att fler segra ger ökade intäkter som ger bättre förutsättningar att vinna fler segrar i nästa period vilket leder till ännu mer intäkter. Och så vidare.  Denna process kan fortgå relativt ostört tack vare finansiell reglering där mindre konkurrenter begränsas möjligheten att investera i ökad framtida marknadsandel.

Med hjälp av Deloittes årliga rapporter kan man få en bra bild över huruvida denna teori kan hålla i Bundesliga1. Figuren nedanför visar intäkterna i ligan under de 10 senaste säsongerna samt Bayern Münchens andel av dessa intäkter (marknadsandel). Vi kan se att klubben har ökat sin marknadsandel från 15 procent och man tar nu sats mot att ha 1/4 av ligans intäkter. Denna relativa ökning återspeglas förhållandevis i ligatabellen där Bayern München slår nya rekord var och varannan omgång.

Bundesliga1 (€m)

Denna utveckling är fullt naturlig. Fotbollen i Europa drivs enligt en ytterst kapitalistisk modell där vinnarna belönas och förlorarna straffas. Det är likadant i andra industrier där antal företag i början är stort men där konkurrensen leder till att det ena efter det andra slås ut eller köps upp.

Inom fotbollen har sugar daddies historiskt sätt bromsat denna utveckling. Tanken med de finansiella regelverk som sätt på plats är att ta bort sugar daddies från fotbollen. Problemet med det är att fotbollens polarisering skulle öka farten och den ligamodell som vi känner från Europa kommer att bli ohållbar. Det medför att affärsmodellen kommer att få göras om.

Detta är något som Stefan Szymanski, erkänd sportekonom och en av författarna till Soccernomics tar upp i bloggen**** på soccernomcs-agency.com. 

-------------------------------
* Deloitte Football Money League 2014
** Bundesliga Report 2014
*** Long-term Competitive Balance under UEFA Financial Fair Play Regulations - Markus Sass, May 2012 
**** European football will never be the same again